Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar
Mona Sahlin lovar 80 procent a-kassa
Stafrin | 31 Mars, 2007 15:14

Kom ihåg detta nu till 2010 inför det valet. Det är lång väg dit och många löften hinner komma och gå, men det kan vara bra att ha det nerskrivet och komma ihåg till dess. Mona Sahlin har till sist bestämt sig och lovar nu på Expressens hemsida idag:
"Alla ska ha rätt till en dräglig a-kassa och då duger inget annat än 80 procent."
Socialdemokraterna lovar nu alltså en återgång till den gamla a-kassan och att 65 procent är för lite. Det är så man profilerar sig som ny socialdemokratisk ledare i denna tid. Sen då om det bara är en profilering eller om det också kommer att bli något av det återstår att se, men vi är ganska många som just nu lägger våra förhoppningar i Mona Sahlins händer till nästa val.

/JS07


 #
En naiv och för lätt valanalys...
Stafrin | 30 Mars, 2007 16:48
Socialdemokraterna har äntligen analyserat vad valförlusten berodde på. Berit Adnor kunde stolt meddela att det var bristen på arbetslöshetspolitik som var problemet, nåt som kritiserats av både partiets kristna förening, Broderskapsrörelsen, och sossekvinnorna och jag förstår dom. Det verkar mer som om utredarna snarare suttit och hittat på det som borde vara partiets framtida valfråga och pekat på det som är det lättast att hitta bot mot, snarare än att granska de faktiska misstagen från valet. Kvinnoförbundet ville peka på Göran Perssons ledarstil och man kan inte bortse från att en trött partiledare/statsminister som inte vill vara kvar och som med en maktfixerad egostil driver sitt parti så långt ifrån partiets ideologi som det går inte har många chanser att vinna ett val. Sen är naturligtvis arbetslöshetsfrågan något som också var dåligt under valet och som bidrog en del till partiets fall, men om man tror att bara det var hela problemet så har man gjort det väldigt naivt lätt för sig. Bättre kan ni...

/JS07

 #

Sval debatt om integrering på arbetsmarknaden
Stafrin | 27 Mars, 2007 23:19
Nyss hemkommen från en debatt här i Sundsvall om invandrares situation på arbetsmarknaden som skedde i samband med Riksteaterns turné "Den polske rörmokaren". Debatten leddes av Vänsterpartiets starka kvinna i Sundsvall, Kim Ottosson, och innehöll namn som Timbros Fredrik Segerfeldt, Vänsterpartiets America Vera Zavala och TCOs jurist Samuel Engblom. Tyvärr kändes debatten mer avslagen. Fredrik Segerfeldt stal showen från början till slut genom att direkt i sitt anförande anklaga arbetarrörelsen för att vara diskriminerande och rasistisk och fackföreningsrörelsen för att vara en kartell. Därefter späddes detta på med den ena fria fantasin efter den andra, hur det inte alls förekom någon rasism av invandrare bland arbetsgivarna på dagens arbetsmarknad, hur lönerna inte alls kommer att sjunka utan kollektivavtal och hur det är nödvändigt för vissa att ta en lönesänkning för att produktionen skulle gå runt. Den enda i panelen som jag känner lyckades pressa Segerfeldt någorlunda var America Vera Zavala, som rev ner mest applåder bland paneldeltagarna. I övrigt så var det publiken som var de ivrigaste och mest intressanta debattdeltagarna. Tyvärr fick dessa mest ställa nån fråga här och där och många av de LO-ungdomar som skrek frågor vid sidan av, som verkligen var värda ett svar, kom aldrig fram ordentligt.

Men vad jag framför allt saknade i debatten var frågan dubbelmoralen kring arbetskraftsinvandring. Det var i stort sätt bara en i panelen som öppet ifrågasatte arbetskraftsinvandringen. Var i logiken fanns att man först öppet säger att det är diskriminerande av arbetsgivare att inte anställa dagens första, andra och tredje generations invandrare (utom Segerfeldt då som inte såg det diskriminerande) och samtidigt vara så öppna för att ta in andra invandrare istället fick vi aldrig nåt svar på. Denna form av arbetskrafts invandring är kränkande för de invandrare som vi har, mot de arbetslösa och mot de människor vi plockar in, eftersom vi är noll intresserade av dom som personer och människor utan bara av att kunna tjäna billiga pengar på dom. Dessutom lockar vi dom med pengar att lämna sina eventuella barn ensamma i sitt hemland.

Samuel Engblom ansåg att det bästa sättet att få in invandrare på arbetsmarknaden var att sänka priset. Visst, pengar talar idag, men nog är det väl lågt när man måste bekämpa rasism genom att efterskänka pengar.

Debatten var kontroversiell, på grund av Fredrik Segerfeldts minst sagt provocerande åsikter (eftersom det var ca 90 % med fackföreningsmänniskor som publik), men som debatt så var den inte så lyckad. När publiken kändes intressantare än panelen, America Vera Zavala undantagen, så kan det inte kännas särskilt lyckat.

/JS07
 #
Drogproblem bland unga ska lösas långsiktigt
Stafrin | 26 Mars, 2007 23:28
Regeringen vill tillåta drogtester på barn under 15 år, till och med utan föräldrarnas tillstånd, enligt justitieminister Beatrice Ask. När får barn vara barn numera? Betygen ska göras redan i mellanstadiet numera, barnen ska bli popstjärnor i TV och dessutom numera tvingas till drogtester. I början av 1900-talet skulle barn vara småvuxna som arbetade som de vuxna och som tog sitt ansvar. Det samma gäller nu, fast med 2000-talets förutsättningar och vuxenskap. Jag säger inget emot att man vill förhindra att barn växer upp till att bli missbrukare, inte alls, men om man lade resurserna på att ha ett fungerande förebyggande system mot droger i Sverige så skulle kanske barn få vara barn ett tag till. Om man såg till att föräldrar i dag tog sitt ansvar istället för att slänga åt dom en DVD eller ett playstation och sen smita på krogen så kanske vi inte skulle ha barn som är stressade och som väljer att följa sina äldre kompisar. Och om vi hade ett samhälle där vuxna ser till att barn inte ska dricka alkohol innan 18 års ålder... Det är mycket OM. För problemet är att barn inte gör som de vuxna säger, de gör som de vuxna gör. Därför kanske det är än viktigare att göra goda förebilder av föräldrarna, istället för att drogtesta barnen. Men problemet med mycket i Sverige idag är att vi ser bara det omedelbara problemet och försökter ordna upp det som sker kortsiktigt, men vi tittar aldrig bortanför och framåt i tiden och försöker att ta itu med problemen från roten. För att barn använder droger är något vi aldrig får acceptera, nåt har blivit snett i samhället då, och i så fall måste vi gå till botten med problemet på ett helt annat sätt.

/JS06
 #
När bör man respektera ett en folkomröstning?
Stafrin | 22 Mars, 2007 21:25
I samband med att Göran Perssons klampade vidare i TV som en elefant i en systembutik (Anitras kanske) så tog Aktuellt upp det faktum att det idag inte är aktuellt idag att ändra krona till euro och att Sverige hittills klarat sig riktigt bra utanför EMU. Men flera politiker är beredda att ta upp en ny folkomröstningskampanj till valet 2010 och på flera av de intervjuade politikerna, bland annat EU-ministern Cecilia Malmström, så tycks man bara gå och vänta på rätt tillfälle för en ny omröstning. Min fråga är: Flera gånger när EU-motståndarna har velat ha en ny omröstning om medlemskapet så har man kritiserat oss för att inte respektera valresultatet från folkomröstningen 1994. Varför kan då inte politikerna och ja-förespråkarna respektera valresultatet från 2003 och acceptera att det blev NEJ? Har man större rätt att ignorera valresultat som politisk EU-förespråkare än som politisk EU-motståndare?

/JS07
 #
Göran Perssons testamente till politiken
Stafrin | 20 Mars, 2007 22:05
Igår började den fyra delar långa intervjuserien med Göran Persson, gjord under en 10 års tid av Erik Fichtelius. Ett sorts testamente från Göran Persson till socialdemokraterna har öppnats lagom till dess att Mona Sahlin tillträtt. Det har stått ganska mycket om de hårda ord som Persson sagt om flera av sina forna partikamrater och partiledarkollegor och frågan är; vad förväntar sig Göran själv av denna intervjuserie? Tror han på allvar att han med dessa ord om att Mona Sahlins styrka inte är att tänka, att Carl Bildt är så "jävla dålig" eller att Gustrun Schymann ska ha gått till sexattack mot de andra partiledarna ska kunna bli ihågkommen som en landsfader? I överhuvudtaget verkar han vilja se ner på Carl Bildt och använda TV-tiden till att hånleendes ge tillbaka för gammal ost, vilket känns mer oproffsigt och billigt än stort.
"Carl har ju inget jobb, han bränner sina vänner, jag känner ansvar för honom"
Ursäkta mig, undrar vem som egentligen bränner sina vänner. Det är inte utan att jag fick flashbacks till en intervju med Olof Palme där han fick uppdraget att säga en positiv egenskap om sin ärkerival Ulf Adelssohn:
"Ja, han har säkert ett...väldigt rikt...privatliv..."
Något annat som fick mig att fundera var när jag såg andra programmet; hur kan Persson granska Tomas Bodström så noga som han sa utan att se att han är son till Lennart Bodström? Problemet är att han inte bara stänker ner hela sitt eget parti utan hela den svenska politiska världen och dessutom han själv, för pampstämpeln lär knappast minska nu. Snarare fick jag känslan att Persson utåt sett är en professionell politiker som kan konstens alla regler, men som utanför kameran är en flinande pamp som svär flitigt och baktalar sina flitigaste motståndare.
Däremot visade program två upp det som alltid, enligt mig, varit Perssons starkaste sida; hans intresse och kamp mot främlingsfientligheten. Dessutom måste jag medge att det var lite rörande att se vänskapen mellan Anna Lindh och Göran Persson vid Perssons 50 års kalas.

Vilket som så är dock serien en rent TV-mässigt underhållande dokumentär som ger en viss politisk 90-talsnostalgi, men där effekterna kan bli helt annorlundare än man trott. För vilken part är det som egentligen tjänar på denna dokumentär? Troligen ingen mer än SVT, och minst av allt Persson själv.

/JS07
 #
Fyra år i Irak och inget nytt
Stafrin | 20 Mars, 2007 21:37
Det är fyra år sen USAs invasion i Irak. Fyra år sen jag och några miljoner till världen över demonstrerade på våra torg mot att USA skulle marschera in i ett land och döda oskyldiga för att de kanske hade kärnvapen. Vi varnade alla att några kärnvapen finns inte där och våld föder våld. Föga anade vi att vi hur rätt vi skulle ha.
Nu, 2007, så har detta krig medfört bara en god sak, Saddam Husseins försvinnande. I övrigt så är landet en nation i trasor, men där stoltheten förbjuder president George W Bush ifrån att ge upp. Ordet "Fredsplan" har inte ens nämnts, utan det viktigaste just nu, förutom att komma åt oljan, är väl att hitta ett sätt att få nåt mer i segerväg att visa upp på USAs gator så republikanerna har nån liten chans att vinna nästa val. Problemet är att skadorna redan är skedd. Irak är i kaos, omvärldens förtroende för USA är körd i botten, USAs ekonomi rasar och oskyldiga har fått sätta livet till. Snarare skulle president Bush vara mer segrare om han drog de amerikanska trupperna ur Irak. Kriget i Irak är ett bevis på att demokrati och medmänsklighet inte är USAs regerings starkaste sida! Saddam Husseins fall var en seger, men tyvärr en pyrrhusseger. Som sagt, fyra år har gått, och på västfronten intet nytt.

/JS07
 #
Skillnaden mellan Brandeby och Littorin...
Stafrin | 18 Mars, 2007 17:34
Apropå att nye socialdemokratledaren Mona Sahlin (har ännu svårt att säga det) kallade arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin för moderaternas svar på Lasse Brandeby så vore det dessutom ännu roligare om Littorin också var lika angelägen om att sluta sitt uppdrag som Brandeby var i "Let´s dance". Fast här är det tvärtom, juryn vill ha honom kvar, men inte tittarna.

Att dra in Margot Wallström igen får väl ses som ett ganska smart drag att försöka blidka oss som i första hand hade sett henne som partiledare.

/JS07
 #
Socialdemokratiskt apspel från Nuder om a-kassan!
Stafrin | 17 Mars, 2007 21:50
Idag valdes Mona Sahlin till ny socialdemokratisk partiledare efter mer än 10 års fördröjning. Var det någon som för 12 år sen hade trott det när Tobleroneskandalen uppdagades och Göran Persson tog hennes plats istället? Oavsett så står jag fast vid att Mona Sahlin, av de alternativ som fanns tillgängliga, var det enda alternativet till ledare. Men jag står också fast vid att socialdemokraterna måste bli en motpol till Alliansen inför valet 2010, och den möjligheten håller dom nu på att bränna tack vare nåt som jag vill kalla socialdemokratiskt apspel. Det är tydligt att socialdemokraternas ekonomiska plan är att fortsätta marschera åt höger, om man får tro förre finansminister Pär Nuder, och att göra det i nuläget när högern tappar i alla mätningarna känns ganska oigenomtänkt. Både Mona Sahlin och Pär Nuder har flaggat nu troligast för att A-kasseersättningen inte kommer att återställas vid en eventuell socialdemokratisk seger 2010. Dessutom vill Pär Nuder behålla Alliansens naiva tro på att jobbavdrag leder till jobb. Under ett helt halvår var Pär Nuder den ende som yttrade sig från socialdemokraternas ledning om A-kassesänkningarna och då sa han följande i en intervju i Dagens Nyheter för exakt ett halvår sen, 16 oktober 2006 (läs hela artikeln här):
"Detta drabbar dem som har det allra svårast. Genom att minska ersättningsnivån i a-kassan tvingas de arbetslösa ta ett anvisat arbete med lägre lön. Klyftorna ökar nu utan att Sveriges konkurrenskraft stärks internationellt."
Nu har Pär Nuder gjort årets kovändning och fortsättningen på detta kan antingen bli sorglig eller intressant, beroende på hur den officiella ställningstagandet från partiet och Mona Sahlin blir. Många socialdemokrater gick med i de demonstrationer mot sänkningen av a-kassan som genom fördes ungefär samtidigt som Nuders artikel var i tidningarna. Hur ska dessa nu reagera? Ångrar de sin medverkan i demonstrationerna eller ångrar de sitt partimedlemskap? LO var initiativtagare till demonstrationerna, hur reagerar de? Låtsas de som inget eller kommer man att äntligen stiga upp ur socialdemokraternas knä? Hur kommer samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet att agera i slutändan? Socialdemokraterna har chansen att plocka åt sig de missnöjda människor som nu behöver hjälp, som vill ha en förhoppning om en bättre livssituation efter fyra år med Alliansen och de som har ångrat sin röst på Alliansen. Men istället för att behålla sin ideologi och samtidigt visa upp ett alternativsamhälle för de som nu besviket lämnat Alliansen så vill Pär Nuder ta över staffettpinnen från Alliansen. Göran Persson slutade sin politiska karriär med att säga att det visst finns ekonomiskt utrymme att höja a-kassan vid en socialdemokratisk seger 2010. Den mannen överraskar in i det sista.

Så frågan är, Pär Nuder, hur motiverar du detta och vad säger du till alla arbetslösa vars förhoppningar du nu har svikit? Problemet är att de missnöjda väljarna kan välja missnöjes partier som tröst, som Sverigedemokraterna, som redan har runt 8 % i de senaste mätningarna. Och jag tror inte att så många procent beror på missnöje med invandrarpolitiken, utan snarare ett missnöje med den svenska politiken överlag. Så jag kan bara säga: Lycka till, Mona Sahlin! Framtiden ligger nu i dina händer!

/JS07
 #
Vad krävs för att agera för Dawit Isaak?
Stafrin | 14 Mars, 2007 22:59
Dawit Isaak, journalist, sitter fänglad i Eritrea. Där har han suttit i 2000 dagar utan att få tillgång till advokat, utan rätt att försvara sig eller träffa sin familj. Han är svensk medborgare av eritrianskt ursprung och kom till Sverige 1987. Jag vill inte direkt peka ut svenska politiker för rasism, men visst är det inte så lite mystiskt att det tar en väldig tid att behandla och göra nåt för de med invandrarbakgrund som hamnar i olika Kafkasituationer. Nyligen så hade vi de tre somaliska männen som fick sina tillgångar frysta av FN och USA utan rättigheter att få reda på vad deras brott var, vi utvisade gladeligen ut ett par etiopier fast det fanns påtaglig risk för tortyr och vi låter Dawit Isaak sitta fängslad i 2000 dagar utan att någon politiker eller regering från Sverige ens bryr sig. Jag tycker det är dags att svenska politiker börjar att tänka efter. Vad krävs för att de ska agera? Hur hade det sett ut om det varit en svenskfödd som suttit där nere? Eller är det bara så att svenska politiker är så rädda att hamna i konflikt med ett annat land att man hellre sitter hemma och låtsas som att det regnar istället? Enligt regeringen, förmodligen både den nuvarande och förra, så har ärendet högsta priotitet, men ändå är det tyst som i graven. En människa 2007 ska inte behöva sitta i över 6 år i fängelse utan att få en chans att försvara sig och utan att en svensk politiker ens ids åka ner och försöka få personen släppt! Det ska inte heller behöva vara så att var och varannan invandrare ska behöva riskera att ständigt åka illa ut i detta land utan att någon makthavare törs ta i frågan. Som sagt vad krävs för att få se ett agerande från den svenska regeringen och vad krävs innan man kan kalla den nuvarande politiken för rasism?

/JS07
 #
Tveeggat kulturprogram av moderaterna
Stafrin | 12 Mars, 2007 21:35

I lördags så offentliggjorde moderaterna sitt kulturpolitiska program kallat "Kulturen 2.0". Ett normalt parti hade gjort detta redan till valet men då var man upptagen med att få ihop Alliansens kulturprogram som ju är helt annorlunda (eller...?). Programmet ligger praktiskt sätt egentligen närmare Cecilia Stegö-Chilos kulturpolitik än den som nuvarande kulturminister Lena Adelssohn-Liljeroth driver förnärvarande. Men den är dock fylld med vackra ord och fagra löften, som låter bra. Problemet är att man går emot sig själv på fler en punkt. Moderaterna har talat sig varm om att SVT ska innehålla mer smala program och mindre snedglande på de kommersiella kanalerna.
"Vi prioriterar kvalitet och originalitet i kulturen", avslutar man hela programmet med. Och egentligen borde jag, likt Gert Gylking, ropa äntligen, om det inte hade varit för det att man vet att inget är sant. För samtidigt så är man väldigt glad åt de kommersiella kanalerna och vill att TV-licensen ska bort och betalas genom staten. Tror man verkligen att man kommer att få smalare program med mer kommersiella kanaler? Tror man att intresset för att göra eller se seriösa saker kommer att öka om man samtidigt satsar på ett kommersiellt samhälle som går ut på att starkast ekonomi vinner?
En liknande situation finns på ett annat område inom televisionen. Det finns ett krav idag på att 55 % av public service-programmen ska vara gjorde utanför Stockholm, något som SVT idag egentligen övergivit sen länge. Moderaterna vill i sitt program helt ta bort det kravet, detta samtidigt som man längre ner i texten talar om att hela landet ska speglas i utbudena.

Samma personlighetsklyvning hittar man även på andra ställen i kulturprogrammet. Man talar sig oerhört varm för yttrandefrihet, samtidigt som presstödet ska dras in vilket leder till många tidningars död.

Man ska ta bort litteraturstödet som många klassiker inte kommit ut utan, samtidigt som man hyllar kulturen och litteraturen. Det är tydligt att litteratur inte ingår i den "rätt till kultur i skolan" som man vill föra in i läroplanen.

Inom filmen ska man fördela bidragen till Svenska Filminstitutet så att färre filmer får mer i bidrag. Det vill säga bort med flera mindre rullar med längre budget och fram för gigantiska mastodontfilmer med stora kostnader, och vi ser redan via Hollywoods filmer att de säkert är framgångsrika, men inte nödvändigtvis bra för det. Dessutom vill man avskaffa filmcensuren och släppa igenom vilket skit som helst för vem som helst.

Det som är bra med moderaternas kulturpolitiska program är dock satsningen på kultur i skolan, åtminstone på papperet. Tanken att elevers rätt till kultur i skolan ska slås fast i läroplanen och att scenkonst ska vara ett naturligt inslag i skolans kulturliv är ett sätt att bevara kultur hos ungdomar. Men frågan är bara om det kommer att bli så i praktiken. För programmet innehåller mycket prat och en helt annan verkstad. Tanken är att vi ska få en mer mångfald inom kulturen, men åtgärderna signalerar åt ett helt annat håll. Tron på att företagen både ska kunna bevara den mångfalden samtidigt som man vill att alla ska klara sig självstandigt och slåss på marknadens villkor i dokusåpornas och kommersialismens tidsera är nästan löjligt naiv och cynisk. För kvalitet är inte det samma som kvantitet. Störst är inte bäst, framför allt inte inom kulturen.

/JS07

(Hela moderaternas kulturpolitiska program finns att läsa här!)


 #
En smart organiserad schlagerseger
Stafrin | 11 Mars, 2007 18:51
En läskigt snygg utplanerad seger var The Arks melodifestivalseger igår. Jag har inte hört låten ska jag säga först och jag såg på långfilmen "Stargate" istället för "schlager"-finalen. Och jag ska också säga att jag inte har 100 % täckning för det jag skriver, men jag känner att jag är nästan säker. Redan från den stund som The Ark blev presenterade som jokrar i tävlingen så visste jag att The Ark skulle vara stor segerkandidat. The Ark är ett stort namn i branschen, både hos fans och kritiker. Dessutom var man tvungen att ha nåt speciellt rockröjigt med en speciel scenografi och klädsel efter Lordis seger ifjol. Allt detta har The Ark och bara det vann The Ark på. Personligen tror jag att The Ark hade kunnat sjunga sin version av "Den blomster tid nu kommer" och ändå vinna. Det är den tid vi lever i, då kändisskapet väger tyngre än musiken.

Men musikbranschen är smart och kan man vinna röster när det är folket som röstar så gör man det. Det är ingen tillfällighet att The Ark två veckor innan de ska ställa upp i sin deltävling släpper låten "Absolutely no decorum", allt för att plöja väg och göra sig ett än större namn inför tävlingen. Låten släpps inte på singel utan finns bara att ladda ner, (och jag är inte 100 här) förmodligen för att inte den låten ska överglänsa schlagerlåten vid en eventuell seger. Det är intressant att det finns folk som gnäller på att Sanna Nielsen försöker värva röster genom att ställa upp i "Så ska det låta" innan "Andra chansen", när The Ark släpper en hel låt av samma orsak som vevas i P3 och andra radiokanaler ideligen.

Personligen så tycker jag att The Ark gjorde tre kanonlåtar i början av sin karriär, "Let your body decide", "It takes a fool to remain sane" och "Echochamber", innan de blev ett rockband i mängden som inte stack ut alls musikaliskt. Men huruvida detta kommer att gå hem i Helsingfors eller inte vet jag inte, jag har alltså inte hört låten, men minns att bara för att man skickar ett stort band med en speciell stil i Sverige till tävlingen, så betyder inte det att utlandet köper det.
Jag tänker inte mala på igen om hur den här tävlingen har utvecklats, det gjorde jag förra året, bara gratulera The Ark till en väldigt snyggt organiserad PR-plan som höll hela vägen till Helsingfors. Sen om det var musiken som vann på det eller inte är en bedömningsfråga...

/JS07
 #
Föreningarna - spjutspetsen för arbetslösa
Stafrin | 08 Mars, 2007 23:30
Under veckan så har de omtalade a-kassesänkningarna genomförts till sist. Det stora beviset på att Fredrik Reinfeldts löfte om att finnas för "alla väljare" inte inkluderar de arbetslösa. Men tack och lov så börjar det finnas möjligheter och diverse små föreningar för arbetslösa börjar att dyka upp här och var i Sverige. Om man bor i Sundsvallstrakten så finns den nya föreningen Jobbkraften, en förening som är till för att ge stöd, gememskap och vara en spjutspets för arbetslösa. Den som är intresserad kan maila till adressen jobbkraften@hotmail.com och få mer information om föreningen! I Borlänge finns föreningen Aktiv Arbetslöshet och sen tidigare finns också SALO (Sveriges AnställningsLösas Organisation). För nu är det viktigt som arbetslös att man inte bara sitter tyst utan visar att man bryr sig.

/JS07
 #
Är kravaller som i Köpenhamn framtiden?
Stafrin | 06 Mars, 2007 20:40
"Striden är över" står det på Expressens hemsida. Alltså jag förstår att ungdomshuset i Köpenhamn är viktigt. Det är också viktigt att visa sitt missnöje om man inte gillar ett politiskt beslut, men detta fick kravallerna i Göteborg 2001 att likna ett skolgårdsslagsmål. Men var det värt att riva halva Köpenhamn för husets skull? Eller är det denna typ av missnöjesyttringar som är framtiden i ett samhälle där politikerna lyssnar allt mindre på folkets åsikter? Jag hoppas att det i framtiden i dessa typer av konflikter finns utrymme för diskussioner och förhandlingar där BÅDA parter lyssnar, för precis som i stora krig så är det alltid de oskyldiga som får sitta emellan.

/JS07
 #
Dilemmat med TVs telefonomröstningar
Stafrin | 03 Mars, 2007 12:18
Nåt jag tycker är väldigt intressant är att se hur man behandlar det faktum som numera är vardagsmat; att publiken ska rösta i stora TV-program. Om man jämför två aktuella exempel; "Let´s dance" och "Melodifestivalen". Personligen tycker jag att Lasse Brandebys bravader i "Let´s dance" kandiderar till årets mest överdrivna kalkonnyhet. Huruvida han ska vara kvar eller inte rör mig inte i ryggen, för ärligt talat, en 60-årig skådis som, tydligen, inte kan dansa ett steg och som ångrar att han skrivit på för programmet. Och halva folket som skrattar och tycker han är jättebra. Och andra halvan som skriker sig hesa för att han inte röstas bort. Samt media som blåser upp det som krigsrubriker. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Om Brandeby nu inte vill vara kvar så är det väl bara att kliva av och hotar TV4 med stämning så får han väl ta det, han visste väl vad han skrev på för när han tackade ja. Det är inte utan att jag får lite vibbar tillbaka till "Rederiet" och avsnittet där "Joker" blir med i en dokussåpa och sen låser in sig i sin hytt. Ibland överträffar verkligheten fantasin...
Men det intressanta är att den del som ojar sig över att Brandeby har fått vara kvar så länge börjar ifrågasätta att folket ska få telefonrösta, eftersom de tydligen inte röstar på bästa dans, utan på Brandeby som person. Enligt dom handlar tävlingen inte längre om dans.

Överför detta till Melodifestivalen, där man skulle kallas för total bakåtsträvare om man kom med förslag på att slopa telefonomröstning. Detta trots att tävlingen långt ifrån handlar om musik längre. Lordi har knappast vunnit i fjol om de varit ett normalt hårdrocksband, fler och fler av kvinnliga artister i tävlingen lättar på klädseln för att locka röster och namn som Carola och The Ark vinner mer på namnet än på låten. Men där är det självklart att folket ska få rösta. Personligen förstår jag inte hur man kan såga det ena telefonröstningssystemet men hylla den andra, när båda har samma kategorier av röstare. Men är det så att man vill att folket ska få telefonrösta så måste man också ta de eventuella nackdelar som finns, som att folk som tittar på programmen för nöjesskull och inte har en susning om dans eller sång röstar. Det gäller Melodifestival som "Let´s Dance". Det finns ett alternativt sätt som man kan göra. Nu ser jag inte "Let´s dance" så jag vet inte om det skulle fungera där, men det skulle absolut fungera i Melodifestivalen. Utlys ca 1-2 månader innan programmet en tävling där ca 100-200 personer ur tittarna (i ALLA åldrar) får vara jury och ha samma roll och funktion som den klassiska festivaljuryn från förr. Den juryn hinner på ett helt annat sätt sätta sig in i låtar, framträdande och musik än om man sitter i TV-soffan och hör låten för första gången. Och den är befriad från s k musikexperter och producenter, vilket väl var meningen med telefonomröstningen. Det blir som en stor SIFO-undersökning fast live och mer förberett.
Men fram till dess så lär Brandeby få pina sig igenom fler populärröstningar och Melodifestivalen får se mer monster, kupper och halvnakna sångerskor. Båda har telefonröstningar och ingen av dom handlar i långa loppet om det som det är tänkt att handla om, men det var ju ändå folket som ville vara med och påverka i bägge.

/JS07
 #
Hur ska plusjobbarna klara sig utan merkonstnadsersättningen, Littorin?
Stafrin | 02 Mars, 2007 23:26

Regeringen bryter löfte efter löfte. Man lovade att de som hade plusjobbsanställningar skulle få vara kvar den tid de hade kvar av sin anställning. Ordalagt måste man förstås hålla fast vid det löftet, men kan man komma runt det så gör man det. Man slopar en del av det statliga stödet till plusjobben, den så kallade merkostnadsersättningen, vilket gör att flera kommuner får säga upp flera plusjobbare. I Timrå, grannkommun till Sundsvall, kommer man bli tvungen att säga upp alla plusjobbare. Givetvis måste de sen vara arbetslös i ett år för att komma in i jobbgarantin. Problemet är dock att den socialdemokratiska regeringen bestämde att plusjobb inte skulle leda till nya a-kassedagar, men en fortsatt inskrivning på aktivitetsgarantin, som ju numera är nerlagd. Jag antar att det är socialbidrag som väntar för flera plusjobbare. Smart sätt att slippa plusjobben fortare, eller åtminstone en stor del av det. Men fortfarande väntar många av oss på nån form av förklaring av arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin hur han förväntar sig att detta ska gå ihop. Ett samhälle som blir allt dyrare och girigare, andelen arbetslösa som kommer att bli allt fler och andelen jobb som bli allt färre.
Littorin ger skulden till kommunerna själva (förutom den socialdemokratiska regeringen) och jag ska inte ta ifrån kommunerna en del kritik. Hur man fördelar pengar inom kommunerna är helt absurt, där man lägger mer pengar på att locka folk än ta hand om de som redan bor där. Men det är en annan fråga och fortfarande vill jag veta: Hur ska arbetslösa kunna leva ett drägligt liv samtidigt som regeringen ständigt rycker undan mattan på dom?

/JS07


 #