Stafrins Spaning

Jag hade hoppats att kunna skriva om något trevligt, politiskt och allmänbildande. Men det sprack direkt på morgonen när jag såg en extra nyhetsutsändning och en dämpad nyhetsuppläsare meddelar att Ingmar Bergman är död. Jag antar att jag inte kommer att kunna skriva om något annat idag, för fler nyheter lär väl inte finnas. Så skyll inte på mig om jag vid fel tillfälle skriver något om Bergman som man kanske inte borde skriva direkt vid dödstillfället (hrrrm...hrrrm). Man kan dela upp Ingmar Bergman i två sorters synsätt. Dels det han har gjort för svensk film, för oavsett så har han gjort att världen ändå sett svensk film. För det ska han respekteras. Inget snack.
Men kan man också fundera på vad hans filmer har inneburit. Jag skäms inte för att säga att jag tycker det mesta av det han har gjort i film väg varit överskattade blytunga dramaproduktioner som jag somnar av. "Kvasiintellektuell skit" var det någon som skrev på ett forum. Känns fel att ta såna ord i munnen idag kanske, men jag tror att ni fattar vad jag menar. Med andra ord, när en Ingmar Bergmanfilm går på TV, så stänger jag av. Man kanske måste ha ett unikt intresse för film och drama för att orka se igenom dom och vara engagerad i dom. Sen kan man diskutera vilken smak jag har eller inte, men det är en annan sak. Det var någon på ett diskussionsforum som sa att i Sverige så har det blivit någon allmän praxis att man SKA gilla Ingmar Bergman för att inte framstå som allt för obildad och jag kan väl instämma i det.
Men det som det också har inneburit är att det skapat en sorts vägg för svensk filmindustri. Ingmar Bergman har blivit någon sorts ribba för som man måste komma över för att svensk film ska få kallas för bra i experter och recensenters ögon. Det som han har gjort är också den stil man helst ska göra för att en film i Sverige ska bli ihågkommen. Det klarar väldigt få och det tror jag är en av anledningarna till att svensk film anses som dålig idag.

Sen kan man också fundera på nyhetsbevakningen kring detta. Det märks att det är nyhetstorka i denna regnsommar. När jag såg nyhetsuppläsaren på extra sändningen av rapport i morse så fick jag flashbacks tillbaka till Palmemordet 1986 och stämningarna i sändningarna då. Sen har det vevats med paneldiskussioner och ideliga dokumentärer som har gått och säkerligen vevas kvällen och veckan lång. Och extra nyhetsutsändningar. Och gissa om det kommer att visas Bergmanfilmer på SVT nu. Bäva månde. Nog för att Bergman var stor, men det får väl finnas gränser.

Men OK, för att säga något positivt och inte bara såga en man som blivit megastor och som just har dött så kan man säga att han trots allt fick filmvärlden utanför Sverige, och till och med i USA, att rikta blickarna mot Sverige. Hela världens medier skriver om Ingmar Bergman nu. Det är stort. Dessutom så valde han att förbli i Sverige, med undantag från åren då han bodde i Tyskland för sina skatteproblem. Han fick inte sånt storhetsvansinne att han tog sin väska och valde att satsa på Hollywood. Det är också stort. Och han gillade "Dallas". Rätta mig om jag har fel men just det meddelandet, att Ingmar Bergman gillade "Dallas", gav nån form av legal status för folket att våga erkänna att de minsann också såg "Dallas". Det är rätt mäktigt. Så visst har Ingmar Bergman betytt en del för svensk film, inget snack, men jag avstår med glädje alla de mängder med filmer som nu kommer att visas på långrad resten av året och jag står för att nyhetsbevakningen känns lite väl överdimensionerat. Han var en stor regissör, men inte gud fader själv.

/JS07

Biljetterna till Kents konsert tog slut på 45 minuter. Kents platta är nog den platta i år som är mest värd att vänta på! Livet är ibland bra underligt. När Kent kom 1996 så undrade jag vad detta var för smörja. Ett överskattat mediafenomen med en sångare som inte sjöng en ton rätt och som ylade om sina blå jeans. Sen ylade han vidare i en konstig låt om oralsex. Nu, 2007, så är Kent en av tre svenska artister/band som fortfarande är kanonbra (dom plus Robyn och The Cardigans). Antingen har jag blivit vuxen eller så är livet så märkligt...

/JS07

Cykelsporten är i gungning efter att den ena toppcyklisten efter den andra fastnat med handen i dopingburken. 63 % av Expressens läsare anser i en undersökning på tidningens hemsida att cykelsporten ska läggas ner. Ska man gå efter den principen så skulle vi i så fall varken ha längdsport, friidrott eller simning, som är idrotter som under de senaste 10 åren också har haft tunga dopingproblem. Det är väl snarare så att vi i så fall kan sluta med idrott helt. Jag skrev redan förra året, i samband med sprintern Justin Gaitlins dopingavslöjande, om att doping kommer ifrån människans desperata jakt på pengar, både ens egna pengar, sponsorernas pengar och idrottsförbundens pengar och inget kommer att ändras förrän man ändrar rutinerna och ekonomin inom idrotten. Nu är det upp till de cyklister som vill kämpa på ett hederligt sätt att försöka rädda cykelsportens anseende, på samma sätt som man har försökt att rädda längdsportens ansikte efter Johann Mühleggs och Larissa Lazutinas avslöjande för några år sen. Detta lagom till att nästa idrott trillar dit på nästa dopingskandal. Det är den idrottsvärld vi lever i 2007. Men att lägga ner en idrott hjälper inget. I så fall skulle det snart bara bli VM i schack kvar.

/JS07

En het debatt i sommar är för eller emot sprututbyte i Sverige. I Stockholm har ett samarbete mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna startat i dess landsting som vill börja dela ut sprutor till narkomaner i huvudstaden för att förhindra spridning av HIV. Den förra drogsamordnaren Björn Fries var ju den som vurmade mest för det när han lade fram förslaget till Göran Perssons regering. När nu Fries inte längre är drogsamordnare så är det förre socialministern Morgan Johansson som håller i megafonen och skriker högst. Jag själv ställde upp i en debatt med Fries i ämnet i samband med drognätverket Viledas drogmässa här i Sundsvall för några år sen och det sorgliga att inget har hänt i debatten sen dess. Jag förstår fortfarande inte logiken att för att rädda X antal människor från aids så måste vi ta livet av X antal narkomaner istället. Ingen har ännu kommit på lösningen att genom att bota narkomaner så kan man rädda liv från både HIV och knark. Åter ska vi ta den lättaste vägen ur problemet på det mest pinsamma sättet. Faktum kvar står dock att lika mycket som att HIV kan spridas via sprutor så kan också sprututbyte ge fel signaler till ungdomar och folk och dessutom göra att människor med drogproblem aldrig kommer ur sitt beroende, hur mycket de än vill. Underbart land det här; Staten ska förse narkomaner med knark och om dessa mot all förmodan vill sluta så ska man ge dom metadon och Subitex istället. Det är dags att sluta tro att man kan sitta och räkna på vilken form av plåga som kommer att kosta staten minst och börja att inse att det är faktiskt människor man leker med och att HIV och drogberoende är båda sjukdomar som man kan och bör rädda människor ifrån. Det funkar inte alltid att sopa problemen under mattan!

/JS07

Appropå Markoolio som var i Allsång på Skansen i tisdags så vore det kul att veta vad dagisrapparen menar när han säger att han numera gör mer vuxen musik. Hans musik är fortfarande i dagisstil, texterna har fortfarande på den nivån så att en femåring lätt kan sjunga med och barnen sjunger fortfarande mest med i hans hits. En del texter har fått mer sprit och festarstil i sig, men that´s it. Därför kan jag kanske tycka att det är lite småkusligt när han i sin sommarhit "Ingen sommar utan reggae" sjunger om att vara"lite lullig vardag". Så lätt skakar man inte av sig en image. Frågan är vem Markoolio underskattar mest: Vuxna eller barn?

/JS07

Det är dags att göra något åt den nya folksjukdomen. Barnfetman ökar och svenska idrottsstjärnor går land ur huse och propagerar mot en ökad satsning på idrott i skolan. Nu vill Susanna Kallur, Pernilla Wiberg och Niklas Jihde ha en timmes idrott per dag i skolan. Låt mig först konstatera att jag är glad att jag inte går i skolan längre. En timmes idrott per dag hade fått mig tokig. Men det är inte därför jag opponerar mig mot förslaget. Debatten är lite snedvriden. Visst behövs det mer idrott, men att ha det en timme om dagen löser inget. Problemet ligger inte i idrotten på skolan. Problemet ligger ju i hur mycket barnen idrottar vid sidan av skolan. Med risk att låta som om jag vore 30 år äldre än jag är så är det så att när jag var yngre, på 80-talet, så fanns det två timmar idrott i veckan. Ingen protesterade för på den tiden var barn ute och lekte och rörde på sig mer när skolan var över. Idag så sitter många barn framför datorn, Playstation eller televisionen när skolan är över. Fritidsgårdarnas halvering gör knappast barnen mer rörliga heller. Men det tycks ingen kritisera. Det är på skolan man ska röra på sig, inte hemma. Röra på sig blir alltså viktigare som plikt än som fritidssysselsättning. Men det är av någon anledning lättare att angripa skolan, som har som sysselsättning att fostra barnen, än att angripa föräldrar, för ve den som kommenterar vuxna människors fritid.
Sen kan man koppla detta till den diskussion om betyg som förekommer i riksdagen numera. Ska det vara betyg i idrott då också? Håller det att ha betyg på ett ämne som man har varje dag?
Andemeningen hos idrottstjärnorna är nog god, men det håller inte i längden. Det krävs mer. Barn måste uppmuntras att röra på sig på fritiden, lika mycket som på skolan, annars blir idrott mer ett tvång än en vilja. Sen kan man hoppas att barnen uppmuntras via mer idrott att vilja idrotta på fritiden, men jag tvivlar på att det gäller så många barn som man hoppas på.

/JS07

Vissa artisters PR-kupper vet man ibland inte om man ska applådera, skratta eller gråta åt. Som Prince när han ger bort sin skiva "Planet Earth" gratis med engelska tidningen Daily Mails söndagsbilaga samt på konserterna. Ett solklart slag i ansiktet på skivbranschen som kan ses som en protest mot de höga priserna och branschens sätt att styra marknaden. Prince meddelar mycket riktigt genom en talesman att han vill att musiken ska nå så många som möjligt som vill höra hans musik och att försäljningslistor är en skivbolagskonstruktion som inte har någon relevans. Självklart blir skivbranschen helilsken. Det är ena sidan. Men samtidigt har Prince sålt sig till tidningen rätt dyrt. 6,6 miljoner gav Daily Mail för denna kupp vilket är summor som han annars knappast skulle ha uppnått på enbart skivförsäljning, eftersom artister får ca 10 % av intäkterna. Detta kan ju knappast ha försvårat beslutet. Dessutom blir det intressant och se vart Prince karriär tar vägen för han kommer att få stora problem med att hitta skivbolag som är villiga att jobba med honom i fortsättningen. Att snuva skivbolaget på intäkter för försäljning och dessutom kanske även själv ha lyckats tjäna mer på skivan än skivbolaget kommer inte att ge honom popularitetspriset direkt. Han kanske ska starta eget igen...? Som sagt, ibland vet man inte om Prince är genialisk, en hjälte eller bara dåraktig. Förmodligen en blandning av alltihop.

/JS07

Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly sågar nu plötsligt tanken på en Allians med Socialdemokraterna och Miljöpartiet inför valet 2010 (eller "gemensam valplattform" som han kallar det) som han krävt nästan hela vintern. Kul att se att Ohly har öppnat ögonen och insett att det kostar för mycket. Alliansen i sig är inte den regering som har de bästa siffrorna, de andra partierna i Alliansen tappar bakom Moderaterna och Vänsterpartiet tappar för mycket redan nu på att bara surfa i hälarna på socialdemokraterna. Det finns alltså en gräns för hur mycket ett vänsterparti kan kompromissa för att få sitta i en regering. Så Ohly håller ett krafttal i Almedalen där han kommer med självkritik, sann sådan, och löften om att gå emot socialdemokraterna. Och så långt låter det bra. Men hur han ska få resten att gå ihop övergår mitt förstånd. Ingen gemensam valplattform, men de tänker bilda regering med socialdemokraterna och miljöpartiet. Men, säger Ohly, samordningen kommer att bli svår. Så frågan är, blir det vänsterallians eller inte? Och om han redan har problem med flera av socialdemokraternas högervridna idéer och inte tänker ha en gemensam valplattform, hur ska han då kunna forma partiet så pass att de kan sitta i en eventuell gemensam regering 2010?
"Vi kommer inte att lägga oss platt och säga till socialdemokraterna att ni får utforma politiken", säger Ohly, men frågan är om detta också gäller 2010, för det är inte första gången som Vänsterpartiet försökt att visa sig starka och stå själva, men ändå stått där med vit flagg till valet. Frågan är också vad som händer med ett självständigt Vänsterparti. Om de går i en gemensam allians med socialdemokraterna så kommer de att drunkna, inget snack. Men om de inte gör de, så måste de komma med något stort och revolutionerande för att ändå inte hamna i skuggan av Mona Sahlins armé. Hur man vänder har man ändan bak och det måste Ohly också fundera på. Talet i Almedalen var intressant, men det återstår mycket innan Ohly kan säga att han håller på att rädda partiet.

/JS07

Logiken fortsätter att spira från Alliansen. Nu är det folkpartiets tur. Ibland undrar jag om de fyra sitter och snurrar på ett hjul för att komma på vilka idéer som man ska utsätta de arbetslösa, invandrarna, sjukskrivna och andra svaga grupper i samhället för. De nyanlända invandrarna är det nu, kanske inte så konstigt eftersom det ju är folkpartiet som står bakom det tio punktprogram som man tagit fram. Och den första frågan bör förstås vara: Är detta till för när de har blivit svenska medborgare eller när de väntar på uppehållstillstånd? Nå, det lyder som följer:
1. Jobbfokus
2. Introduktion på heltid där extraarbeten på kvällar och helger uppmuntras
3. Aldrig socialbidrag – löneliknande ersättning vid introduktionen
4. Sommarjobb och sommarkurser istället för sommarlov
5. Varva språkundervisning med praktik
6. Låt nyanlända söka jobb i bemanningsföretag
7. Introduktionen är ingen fråga för socialtjänsten utan en fråga om kompetens
8. Validering av utbildning och yrkeserfarenheter
9. Låt kommuner med mottagningskapacitet skriva avtal med hårt belastade kommuner.
10. Det handlar om ledarskap
”Folkpartiets förslag” står det stolt ovanför listan på Aftonbladets hemsida, men övervägande av dessa tio låter mer som reklamslogans än förslag.
Det som jag tänker på först är; om detta ska träda i kraft efter att flyktingarna fått uppehållstillstånd så är de ju svenska medborgare och kan väl således inte nekas att få socialbidrag om de inte har jobb. Nästa intressanta tanke blir hur dessa människor ska få dessa jobb. Vi har redan idag invandrare som bott i Sverige i över 10 år och även andra generations invandrare som nekas jobb på grund av sitt eventuellt utländska namn. Hur ska man då förmå företagen att anställa de som precis anlänt till Sverige? Ett land som idag har höga krav på utbildning och erfarenheter…från Sverige (ja, USA, England eller nåt annat EU-land går säkert bra…). Nåt som lär ta hus i helvete bland de arbetslösa är också att flyktingarna ska få ”löneliknande ersättning” (hur högt/lågt det nu lär bli) medan de har sin introduktion medan en långtidsarbetslös som har praktik enligt den nya jobbgarantin ska gå på 65 % av a-kassan. Ingen värdering i det nu, jag bara säger att de knappast lär passera obemärkt om förslaget går igenom. Valideringen av utbildning och erfarenheter flaggades det för tidigare och det låter på papperet som en bra idé, men det lär ju bli ganska onödigt om arbetsgivarna ändå struntar i det och professorer likväl får köra taxi i Stockholm. Förresten, ska det ingå ob-tillägg också för extraarbetena på kvällar och helger vid introduktionen eller?

I regeringens ögon tror man nog på allvar att ”alla kommer att få jobb”. Finansministern ville för några dagar sen att studenterna skulle ta extra jobb vid sidan av studierna. Man vill införa arbetskraftsinvandring. Långtidsarbetslösa ska få jobb via jobbgarantin. Ungdomar ska få jobb. Och nu flyktingarna. Allt bara genom att sänka arbetsgivaravgiften och sätta kniven mot strupen på dom.
Men i mina ögon låter detta som ett förslag som är byggt på lösa idéer och en bristande koll på verkligheten. Samt på en total ignorans mot den diskriminering mot invandrare som förekommer bland flera företag idag. Det låter som ytterligare led i Folkpartiets försök att sätta tumskrivarna på invandrarna och rida vidare på sin så framgångsrika språktestssuccé, fast här då i annan form. Om man slutade stirra på det där hjulet man snurrar på och tittade ut i samhället istället så skulle man se ett helt annat Sverige, där människor behöver riktig hjälp!

/JS07

Regalskeppet Wasa utnämndes av Aftonbladet till ett av Sveriges sju underverk. Och Globen. Vi väljer ett skepp från 1700-talet som seglat en gång och som sjönk direkt till ett av Sveriges Underverk. Så om ett par decennier kommer JAS av bli vald till nytt underverk. Eller nya Ullevi... eller varför inte hallandsåsen?!

/JS07

Framtiden är här och den kommersiella diktaturen kopplar grepp. Du ska övervakas av alla, stat som näringsliv. Statens möjlighet till övervakning i Sverige har ju lagt på is i ett år. Men för näringslivet är det fritt fram. Igår berättade jag om att branschen snart ska kunna begära IP-nummer från Internetleverantörerna för att kunna kolla om du fildelar. Ett lagförslag som går stick i stäv med EU. USA går ett steg längre enligt den här artikeln från IDG. Där läggs det nu fram ett förslag där företag ska få tillstånd att installera spionprogram på datorn för att kolla om du har något upphovsrätt skyddat material. Man kan se det hela som ett beställningsjobb från data- och nöjesbranschen. Dessa spionprogram är idag förbjudna, men ett ypperligt medel mot den illegala nedladdningen för storföretagen. Och i en längre tid så har de stora bolagen redan försökt att använda dessa metoder olagligen. Kriget har börjat och ingen går säker. Storebror ser dig. Och inte bara han, hela familjen också. Och ingen skyddar dig. Frågan är; är det verkligen en sån framtid vi vill ha, oavsett om man är för eller emot nedladdning.

/JS07

Mona Sahlin gjorde idag sitt första tal i klassiska Almedalen. Det blev idel citat och jämförelser med tidigare socialdeomkratiska politiker som Olof Palme, Anna Lindh och även Göran Persson. Rent retoriskt så är jag tveksam till om det är så bra att hämta så mycket från tidigare politiker istället för att bygga på sin egen citatsamling.

Om man ska tro de politiska kommentatorerna så gav det "inte mycket nytt under solen". Hon talade om ungdomar och socialdemokraterna ska bygga ett ungdomsråd som ska forma socialdemokraterna. Det är bra att socialdemokraterna talar om ungdomar, inget snack, och mycket av det hon sa var helt riktigt. Inte minst när hon talade om att regeringen nu leder ungdomar i en fälla där de tvingas flytta till en stad där det inte finns något boende, ett samarbete signerat Littorin och Odell. Det var ett kul grepp också att ta upp två vältalande ungdomar som ska ingå i ungdomsrådet och jag hoppas att detta råd även innehåller ungdomar från Norrland. Men jag tyckte att hon missade ganska mycket av andra åldersgrupper i samhället på grund av detta. Pensionärerna fick till exempel en liten plats längst bak i talet. Långtidsarbetslösa nämndes inte. EU nämndes dessutom inte heller.
I övrigt så blev det inte så mycket konkret mot slutet utan det blev lite malande av åsikter om den ena efter den andra. Men i övrigt så tyckte dock inte jag att Mona Sahlin var fullt så dålig. Jag blev imponerad över hennes engagemang och det kändes att det var en hungrig Sahlin som stod där, i jämförelse med den Göran Persson jag hörde i Timrå innan valet 2002. Det var en revanschsugen oppositionsledare som stod där som var fit for fight. För första gången tyckte i alla fall jag att det kändes som om hon ändå skulle kunna ha det engagemanget och kunskapen för att ro hem och klara av att driva en eventuell regering. Sen gäller det också att kunna hålla sina ord och kunna driva detta praktiskt, för var det något som Göran Persson hade så var det en välsmort trut men tröga händer att genomföra orden med. Om Mona ska få riktigt förtroende så krävs det ett fullt gående maskineri. Men rent verbalt så blev jag för första gången smått imponerad och förhoppningsfull inför socialdemokraterna även om mycket återstår. Hoppas att jag får fortsätta vara det även i fortsättningen när socialdemokraternas slutliga byggnadsplan presenteras.

/JS07

Nog har jag varit med om mycket löjligt i lagväg, men att skivbolag, filmbolag och andra muppar ska kunna kräva fildelares IP-nummer från Internetleverantörer tillhör väl en av de värre. Det vill säga för att skivbolagen ska kunna tjäna pengar på sin RIX-P3-musik som de och media tvingar oss (mer eller mindre) att gilla så ska vi offra hela vår integritet och rättssäkerhet. Tänk att det fanns en tid när jag var ung och gymnasieelev då jag drömde om att jag skulle köpa så mycket skivor när jag fick jobb och pengar. I verkligheten idag så kunde jag egentligen köpa mer skivor då. Det var billigare och det fanns ett större utbud och jag fick dessutom bevara musiken (jag behövde alltså inte köpa enstaka MP3-filer på nätet som raderades efter en tid). Vad som kan ses som lite märkligt i detta är att många av de som nu spyr galla på diskussionsforum och bloggar riktar ilskan enbart åt regeringen och anser att det är "moral-Sverige" som slagit till igen. Visst, det är regeringen som skapat lagen, men media och framförallt näringslivet som styr och kräver. Skivbolag och filmbolag är inte staten, de är näringslivet. Och en borgerlig regering (och en högervriden socialdemokratisk också) följer mer än gärna näringslivets krav. Nu väntar vi på nästa kapitel i den eviga såpan om pengarna och makten bakom människans sätt att bli underhållen. Förresten, här är en intressant blogg i ämnet skriven av signaturen "Eklindh".

/JS07

Igår utsågs världens sju nya underverk via en omröstning på internet. Det finns vissa gånger då folkomröstningar inte riktigt passar in och jag sällar mig till de som tycker att det är så i detta fall. Idén kom av en schweizare som ville restaurera upp världsarven och så långt är allt gott. Men sen känns det lite som om det har gått lite PR-jippo och resebyråreklam i idén. Chansen är stor att de som just har utsetts har utsetts på grund av att de är flitigt besökta och populära turistmål och inte på grund av att de är några potentiella underverk. Nå, de utvalda är:
Kinesiska muren i Kina, staden Petra i Jordanien, Kristusstatyn i Brasilien, Machu Picchu i Peru, pyramiderna i Chichen Itza i Mexiko, Colosseum i Italien och Taj Mahal i Indien.
Något jag är lite tveksam till är att det enda kvarvarande underverket från det gamla ”gänget”, Pyramiderna i Egypten, nu plötsligt stryks och inte är underverk längre. Borde inte ett antal byggnader som stått i så pass många år och som byggts så stark att den överlevt alla andra underverk få vara kvar? Och andra sidan kunde det ha varit mycket värre. Tänk om Frihetsgudinnan i New York, som var en av kandidaterna, hade blivit ett underverk. Vacker är den, men banne mig inget underverk.
Aftonbladet är snabba och hakar på. All PR är bra PR och nu ska man låta svenska folket rösta om Sveriges underverk. Plötsligt känns inte den ordinarie underverksomröstningen längre som ett så stort PR-jippo.
Man kan ju fråga sig om det verkligen behövs en sån här omröstning 2007. Världen har väl värre saker att oroa sig. Kommer dessutom dessa nya underverk att kunna bli lika självklara och minnesvärda som originalen? Och är det smart att göra underverk av byggnader som trots allt människor har tvingats och torterats till att bygga? Jag kan ju hålla med den skara som undrar varför Påskönsstatyer inte utsågs. Men nu är de utsedda och oavsett vad man tycker om dessa så är det trots allt maffiga byggnader. Sen om de håller lika länge, kommersiellt och byggnadsmässigt, som Babylons hängande trädgårdar eller kolossen på Rhodos återstår att se. Till dessa byggnader (om man nu säger det till byggnader?!) säger jag bara: Grattis!

Tanken är bra. Live Earth – en gigantisk 24 timmar lång gala där alla propagerar för att vi ska rädda moder jord. Jag kan också ge ett OK till att man vill visa upp andra nationers och kontinenters musik, även om jag kanske inte lär följa det så mycket. Dock verkar själva galan vara en bakfylleproduktion där ingen, inte ens SVT, vet vem som spelar när. SVT köper sändningen av BBC och har inga vettiga körscheman. Att dessutom köra alla artister samtidigt verkar också vara ganska ogenomtänkt. Den som gillar både Madonna och svenska Mando Diao får det riktigt svettigt eftersom dessa, enligt uppgifter, spelar samtidigt. Av de mer kända artisterna på galan så känns dock Live 8 för ett par år sen mycket mer imponerande, även om jag gärna ser Genesis återförening, Madonna eller The Police. Duran Duran ser jag gärna också, men inte med Justin Timberlake och Timbaland!

På papperet är alltså galan en god idé. Vad sen vitsen är att transportera artisterna med privata jetplan runt om i världen är en annan sak, men jag antar att arrangörerna har nån plan med det också. Största kritiken har dock kommit om att galan inte skulle mena ett dyft. Alltså att miljöaspekten bara är en tillfällig trend som försvinner om ett tag. Tillåt mig ifrågasätta det med en gång. Det är inte Al Gores fel om vi människor väljer att ignorera detta. Han och Live Earth-galan kan bara visa upp hur det ser ut, sen är det upp till oss och bestämma om vi vill följa det eller inte. Men någon enda gång så kunde väl människan visa att man tar något på allvar och gör något seriöst. Sen är ju då det vanliga problemet att det innebär en del uppoffringar från oss. Går det att både vara miljövänlig och göra något för miljön och samtidigt leva det lyx- konsumtions- och trendsamhälle som vi lever i idag? Jag tvivlar, men allt är relativt. Vad än man kan säga om Al Gore så har han ändå pekat på en viktig fråga som inte bör förnekas bara för att det är viktigare med ”Idol” eller ”Big Brother”. Vad sen denna gala kommer att göra för att ändra på det hela återstår att se, men fröet är sått och nu bestämmer vi om vi vill vattna det. Du, jag, kommunerna, regeringarna och näringslivet.

/JS07

 

Gatufesten pågår för fullt i Sundsvall, för 20 året i rad. Missnöjet är dock större än någonsin bland medierna och krönikörerna. Artisterna som kommer till Gatufesten är oftast med några undantag samma varje år eller artister som är ett år för sent ute (”otrendiga” som kidsen skulle ha sagt). Magnus Uggla (dock inte här i år) har varit här i all evighet, Jerry Williams är här igen och covergänget Highway Stars är nästan stamkunder här. Och jag kan, ur musikalisk synvinkel, förstå kritiken, även om jag i praktiken är emot evenemanget i dess nuvarande form. Betala över 300 kronor för tre dagar och få samma låtar och artister år efter år kan inte vara vettigt. Samtidigt så har Sundsvall den gatufest man förtjänar. Man målar stolt upp sig som Norrlands huvudstad och har till och med tagit patent på titeln. Man spärrar av hela nästan city för allmänheten under tre kvällar i rad. Gatufesten anses vara stans stora stolthet, pengakossa och nästan lika stor som Hultsfred. Men samtidigt är det så här att hur mycket Norrlands huvudstad man än är så är verkligheten någon helt annan. Norrland finns knappt idag hos varken politiker eller media. Man tömmer Norrland på folk och vill flytta alla söderöver. Tittar man på artisternas turnéprogram så blir det oftast, om man har tur, ett stopp i hela Norrland varje år, oftast Umeå. Och jo, Storsjöyran i Östersund är, vare sig man vill erkänna det eller inte, en mycket mer etablerad och välkänd festival söderöver än vad Gatufesten i Sundsvall är. Självklart får man inte hit de absolut hetaste artisterna. Och då ser det ganska patetiskt ut när man målar upp sig som Norrlands huvudstad och tror att man ska få hit samma elit som just nu är nere i Roskilde och spelar. Om man ska på allvar kunna konkurrera med Storsjöyran så måste man satsa på att få folk att stanna kvar i Sundsvall och få media och nöjesbranschen att vilja satsa här uppe. Eller så får man anpassa sig och inse att man inte är större och bättre än så här. Och det gäller både arrangörerna, kommunen och Sundsvalls medier. För att låtsas att man är större än man är och tro att man är den nya Stockholm med sitt eget Hultsfred (OK, kanske ett dåligt exempel detta år…) kommer bara att sluta som en modern ”kejsarens nya kläder”.

/JS07

Åldersbomben, när 40- och 50-taliserna går i pension, slår mot inlandet står det i Norra Västerbotten idag. Vilken sensation! Det hade jag aldrig kunnat räkna ut själv! Men likväl är det reslutatet av regeringens, och även förra regeringens, flyttningspolitik. Och värre blir det när man nu måste söka jobb i hela Sverige. I teorin (eller i arbetsmarknadsminister Littorins papper) är tanken att detta ska fungera båda vägarna. Folk ska bli tvingade att flytta till landsbygden lika mycket som landsbygden ska bli tvingade att flytta till stadsorten. Men så fungerar det bevisligen inte i praktiken. Och jag tror väldigt få egentligen trodde att arbetsförmedlingen på Södermalm i Stockholm skulle tvinga en arbetslös stockholmare att flytta till Ånge i Västernorrland eller Åsele i Västerbotten. Förmodligen är Littorin medveten om det också.
De som blir drabbade av detta är de gamla som inte kan vare sig flytta eller jobba, småbarnsfamiljer som inte heller kan flytta eller sjuka. Landsbygden töms på folk och inget fylls på underifrån.
Att alla sen andra skickas till en storstad där allmännyttan nu får säljas och bli bostadsrätter och få har råd att bo gör det inte heller lättare.
Det här är ett problem som måste lösas. Man kan inte skapa en politik som bygger på att vissa människor ska lämnas vind för våg och tro att alla som inte kan dra in jättesummor av kronor till staten är inte välkomna i samhället. Om denna cyniska arbetsmarknadspolitik nu ska fortsätta så måste den åtminstone fungera båda vägarna. Och man måste få alla pusselbitarna att gå ihop, inte bara de som man själv tycker är snyggast. Annars kommer alla 40- och 50-talister i inlandet få ta hand om sig själva bäst det går.

/JS07

Det är många tankar som kan komma flygandes när man numera står på en second hand-affär och letar skivor. Man ser den stora högen av vinylskivor som stått i över ett halv år med besviken min och börjar att tänka på sin hobby som skivsamlare. Plötsligt så börjar man att tänka på varför detta med nedladdning idag är det viktigaste för alla. Det jag säger nu är inte på något sätt bevisat utan bara en tanke från min sida. Musik idag är egentligen fullkomligt oviktigt för många. Nu drar jag inte alla över en kam, jag vet att det finns en hel del undantag, men för en stor del är musik idag bara ett axelryckande och förbipasserande tidsfördriv. Media och skivbolag är de som har haft störst influenser till detta. Titta under de två tidigare decennierna, 80-talet och 90-talet. Titta på skivbolagen under 80-talet. Givetvis fanns det en hel del yta då också och kommersialism och trender inom musik har funnits i alla år. Men ändå ville man satsa på en produktion som var stabil och snygg och man ville satsa på artister som kunde detta med musik. På det satsades det på artister och band som varit med i många år. Man kan ha olika åsikter om dessa kända artisters musikaliska kvalitet under detta decennium, men det fanns ändå ett intresse för musiken i mina ögon.
Under 90-talet så satsades det hej vilt på unga och nya band och artister som hade kvaliteten och som kunde musik. Även där råder det förstås delade meningar om kvaliteten, men man ville satsa på musik. Och trots allt så fanns det en väldigt stor bred på musik under 90-talet, då man inte riktigt visste vilken trend som gällde.
Idag, på 2000-talet, sastar man i stort sätt på vilken punschboll som helst som har en ball image och nåt intressant som drar pengar. Sen spelar det ingen roll alls vilken musik personen egentligen gör, det låter säkert häftigt ändå. Ingen ska idag ändå komma ihåg det för framtiden, för eftersom musik för bolagen bara är en pengakossa idag så är musik större utsträckning än någonsin en slit- och slängvara. Många av cheferna för de största skivbolagen har inte en susning om musik, men däremot kan de tjäna pengar.

Media å sin sida hade en väldigt massa tidningar om musik som sålde relativt bra under 80-talet. I etermedierna var musiken ganska osynlig eller anpassad för en äldre publik. Och jag har inget emot det sistnämnda. P3 har aldrig varit så mycket public service som det var på 80-talet. Men på tidningfronten fanns titlar som Rocks, Schlager, Slitz (som då var en ren musiktidning) och OKEJ, som då innehöll artiklar om musik, konserter, artister och som hade en seriösare ton.
Under 90-talet så dog dessa ut. Slitz blev en halv porrtidning, OKEJ blev en nästan ren tjejtidning och Rocks/Schlager gick i graven. Men detta ersattes istället av en seriös satsning i etermedierna. I radio, då nya P3 hade bildats, så dök seriösa musikprogram upp som informerade om musik, skivor och konserter. I TV kom en mängd med musikprogram som var anpassade för ungdomar i alla åldrar, samt även de som var äldre, men som ändå ville hålla koll på musik.
Idag är MTV fylld med datingprogram och dokusåpor. De flesta musikprogram i TV är anpassade till tonåringar under 18 år och P3 har övervägande trams- och låtsashumorprogram. Rena musiktidningar lever en tynande tillvaro för folk med specialintressen.

Nedladdningen startade som en protest mot bolagens höga priser, men sen tror jag att medias och bolagens allt mer ignorerande av produkten och allt mer koncentrerande av det man kan tjäna på produkten har allt mer påverkat och det är lättare att inte bry sig utan ta/köpa en låt då och då på nätet. Att det är en ny och häftig teknik har säkert hjälpt valet en del, men jag tror inte att det är den huvudsakliga anledningen till nedladdning för många. Man bevarar inte musik alls utan allt köps en månad och glöms sen bort. Musik är idag inte viktigt utan bara ett kul nöje och tidsfördriv. Personerna som gjort musiken är inte musiker utan kändisar som är roliga att titta på eller läsa om i skvallerblaskan. Åter så kan jag inte säga 100 % att det är så utan detta är bara en reflektion utifrån min erfarenhet av media, skivsamlande och musik under snart 15 år. Och kalla mig gärna pessimist, men för mig är musik något viktigt och mer än bara ett tidsfördriv. Skivor och musik är för mig min hobby. Jag vill få ut så mycket som möjligt av min hobby och av musiken.
Sakta så släpper jag tankarna, lämnar backen med en singel med gamla bortglömda 80-talsgruppen Five Star i min hand.
Pessimist eller ej, jag är ändå övertygad om att skivor på något sätt, åtminstone begagnade, kommer att finnas kvar. Det går ju att hitta 78-varvsskivor ganska lätt, fast de slutade tillverkas för nästan 50 år sen. Men hur det kommer att bli för ny musik och bevarandet av den för framtiden står skrivet i stjärnorna. Det avgör vårt intresse för den...

/JS07

I Sundsvall Kommuns miljöpolicy för året står det som en av del målen:
"Nationellt mål: Frisk luft. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."
Detta följer man klart nu när man tillåter bilar att köra genom halva Storgatan i den hastighet som gångtrafikanterna går. Visst är det fint med miljömedvetna städer!

/JS07