Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar
Den nya svenska religionen...
Stafrin | 28 November, 2009 18:03
Det har verkligen hänt nåt med religionen i Sverige när Thomas Di Leva får hålla i helgmålsbönen på SVT...

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
SAAB - bilen ingen vill ha
Stafrin | 25 November, 2009 20:15
Apropå Koenigseggs uppgivande av SAAB så kan jag bara säga att SAAB måste vara världens mest oattraktiva bil just nu. Märket ingen egentligen vill ha, vilket jag tror är anledningen till att affären sprack. Koenigseggs anbud verkade vara mer av det man fick lära sig i skolan på gymnastiken; "Ni kan ta honom", "Nej, ni kan!" och "OK, vi tar honom då...".
Och General Motors har verkligen satt verklighet till den gamla skämtbetydelsen av SAABs initialer:
"Sälj Aset Annars Byt!"
Vad som dock är verklighet är de 8000 som förlorar jobben så bara därför bör SAAB räddas på nåt förnuftigt sätt och man borde från regeringens sida vara lite mer engagerad, om än inte i ekonomisk form utan i personlig form. SAAB är inte bara en bil, det är också ett företag driven av folk.

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
Malmström - en skrämmande kommissionär
Stafrin | 17 November, 2009 21:14
Att det var en borgerlig politiker som skulle bli EU-kommissionär var väl knappast en chock. Att det däremot blir Cecilia Malmström, Sveriges nuvarande EU-minister, tycker jag är ett mer skrämmande val. Det tog henne lite mer än ett år efter EMU-valet förrän hon började skrika på en ny folkomröstning om medlemskap i valutaunionen trots att folket i ett demokratiskt val sagt nej. Så en politiker som har så lite respekt för demokrati och folkets vilja ska alltså nu bli vår röst i Bryssel?! Ja, hon skulle säkert passa bra in i EU-borgen, men det känns inte direkt tryggt, varken med henne eller en folkpartist i överhuvudtaget. Önska oss lycka till...

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
Facken 2009 - en bra bit från kampviljan
Stafrin | 14 November, 2009 21:28
Det är 130 år sen det strejkades på allvar i stan, alltså Sundsvalls strejken 1879. Detta mindes man idag på Kulturmagasinet i stan där man hade en sorts arkivdag där alla arkiv och normalt stängda utrymmen på biblioteket öppnades för allmänheten idag. Till det hade man föreläsningar i programsalen om just strejker och facket. Ett av de mer intressanta var en diskussion under namnet "Strejkvapnet igår och idag". Ämnet, som skulle handla om skillnaden mellan fackliga strejker 1879 och idag, kan man säga kom av sig lite för att istället handla mer om fackets totala betydelse 2009. Framme vid scenen satt ett antal fackliga personer från kommunal och SEKO och dom som skulle vara mest framträdande var Roger Johansson, fackets nestor i stan, tillhörandes SEKO, och Per Bard från LO. Resten, två kvinnor från Kommunal och forskaren Gustaf Forsell var mer eller mindre statister i debatten. Diskussionen blev väldigt spännande av ett gäng ungdomar som fick stå för debattens viktigaste samtalsämne; framtiden för facket. Ungdomarna pekade på bristerna i facket, problemet för ungdomar att komma in i facket, hur man blir med i ett fackförbund mitt ibland alla anställningsformer som finns idag och varför man ska bli med i facket i överhuvudtaget när man har jobb vars lön inte räcker till avgiften en gång. Det roliga med diskussionen var att de fackliga företrädarna pekade på och erkände att det fanns brister. Man till och med krisiterade ibland det egna förbundet för vissa fel som fanns i den snåriga fackregelboken. Hade detta varit på toppnivå i Stockholm med alla fackpamparna så hade dom troligen klappat ungdomarna på huvudet och sagt: "Lille vän, det är klart att du ska bli med i facket!" följt av en kvarts reklamsnack om varför facket är så bra. Roger Johansson kritiserade här fackets bristande engagemang i att skapa manifestationer liknande de som var i slutet av 90-talet då man här i Sundsvall arrangerade långa resor till Stockholm för träffar och massmöten. Heder så långt!
Problemet var att man ibland snarare lutade åt andra hållet. Både Roger Johansson och Per Bard verkade ibland lite smått uppgivna och kom inte med särskilt många lösningar på HUR de problem som finns inom fackföreningsrörelsen ska lösas. Man ingjutade inte särskilt mycket hopp hos eventuellt blivande medlemmar utan verkade nästan helt öppet visa på hur lite vad man kunde göra. Och även om jag är glad att det inte kom så mycket löften om guld och gröna skogar så vore det bra om man visade på nån form av tåga och kampvilja. Som det lät idag så ville man locka väljare på gamla meriter mer än att visa upp ett starkt fack som ville visa vart skåpet ska stå. Man kan ju kritisera facket totalt sätt för hur det ser ut på arbetsmarknaden idag. Roger Johansson och Per Bard har helt rätt i att det är LÅNGT ifrån den anda som fanns på 90-talet. Kommunalstrejken 2003, och även sjukhusstrejken för några år sen, är väl inte de mest lyckade manifestationerna i modern tid, även om man här idag försökte få det till att "det var SÅ häftigt att få vara med". LO sitter med sina fingrar för långt in i Socialdemokraternas heligaste smet och känns ibland mer som partiets förlängda arm och Vanja Lundby-Wedin gör inte många glada numera. Man förhandlar bort avtal och saker som arbetare normalt har rätt till eller som bevisligen kommer att försämra för medlemmarna och man är inte ute på barrikaderna alls. I vissa fall så kastar man medlemmarna mellan förbunden och kan ibland inte heller sin egen lag. Samtidigt kan man inte lägga all skuld på facken. Det är inte lätt att försöka få igång nån kamp anda i ett samhälle som hellre tittar på och diskuterar Anna Ankas senaste äventyr och vem som vinner i "Idol" än vad som är rätt och fel i samhället. I "sköt-dig-själv"-tidens århundrade då allt fler ser om sitt eget hus och bryr sig noll om andra så har facken en motvind. Samtidigt så behövs facken idag, nåt enormt. Vi har stora problem inom dagens näringsliv där rättigheter och arbetares rätt till ett bra leverne står tillbaka för företagens vinster. Man diskuterade en del i början av diskussionen i Sundsvall om att man i början av 1900-talet kunde få sparken från företag om man engagerade sig fackligt och vi är snart där nu också. Lägg detta till det jag skrev för ett tag sen om estetisk kompetens och företagens sätt att ständigt försöka smita från att behöva betala lön i form av olika projektanställningar, bemanningsföretag och timanställningar så är facket, som idé, viktigare än nånsin! Men tyvärr så visar man inte det idag utan svansar efter politikerna som hundar snarare. Därför var denna diskussion både intressant, spännande och skrämmande. Man erkände mycket och stod för de fel som gjorts. Man lät ungdomarna komma till tals och säga vad dom tycker och vad som behöver ändras. Men man visade inte upp mycket hopp och agerade snarare uppgivna och det är lika farligt det som ett fack som bara tigger vid matbordet; ett fack som visar öppet sin svagaste sida. Nej, upp till kamp, skapa ett fack som likt 1996 åker till Stockholm i busslaster, står på Sergels Torg och håller stora möten och visar att vi vill ha ett rättvisare samhälle. Då är facken på rätt väg i alla fall...

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
Littorin ska be arbetslösa om ursäkt!
Stafrin | 11 November, 2009 21:20
Undra hur långt Sven-Otto Littorin och regeringen kan klämma på arbetslösa innan någon sätter foten i backen och säger att det är nog! Faktum är att Sven-Otto Littorin och Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist borde be arbetslösa om ursäkt för hur dom fullständigt har vilselett och trampat på dom när dom för alla miljoner som man skulle ha till att lösa arbetslöshetssituationen anställde jobbcoacher som med healing, hjärntvätt och hypnos skulle "motivera" arbetslösa. Sen må dom båda skylla ifrån sig bäst dom vill, det är absolut kränkande mot en grupp människor, där flera är svaga i självförtroendet och psyket efter år av arbetslöshet. Man talade om hur man skulle bli dom arbetslösas nya frälsare efter socialdemokraternas fiasko och istället har man behandlat arbetslösa som djur och skurit ner på deras ekonomi och piskat dom till jobb som inte finns. Och nu detta! Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva upprepa detta men, käre arbetsmarknadsminister, det är M-Ä-N-N-I-S-K-O-R som är arbetslösa och då ska dom behandlas därefter. Pengarna man borde lagt på vettiga resurser för att lösa krisen för arbetslösa har nu gått till saker som i bästa fall kan kallas för trams, i värsta fall föraktande. Det är många huvuden som borde rulla i detta och inte minst Angeles Bermudez-Svankvist, som borde lämna sin plats till någon som försöker lösa arbetslösheten för ALLA arbetslösa med mänskliga metoder, inte bara hennes närmaste bekanta.

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
Europe 2009 - ett ålderstecken
Stafrin | 07 November, 2009 19:49
Det finns olika former av ålderstecken. För mig är det inte i huvudsak att fylla år, som jag gjorde för några dar sen. Snarare så var ett ålderstecken när jag hörde en trailer för en livekonsert med Europe i radion. För ca 20 år sen var Europe och Joey Tempest det hippaste som fanns bland unga och dom spelades jämt i P3. "The final countdown" blev årets låt på Tracks 1986! Nu, 2009, spelar Europe live i radion... i P4, kanalen som är till för "de äldre". Då börjar man känna sig något äldre och inse vad åren egentligen har gått! Den dan Europe börjar spelas live i P2 så får man väl en allvarlig ålderskris...

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
Lissabonfördraget i hamn - och alla är glada...
Stafrin | 04 November, 2009 20:28
Så var alla nöjda. Tjeckiens president Vaclav Klaus skrev på Lissabonfördraget efter mycket om och men. Och alla är glada. Fredrik Reinfeldt är glad. Mona Sahlin är glad. Alla i regeringen är glada. José Manuel Barroso är glad. Alla EUs ledare är glada. Visst är det roligt att göra folk så glada. Synd bara att det sker på demokratins bekostnad och att det skedde med metoder som för mig är förkastliga och som bevisar att vi medborgare i EU egentligen inte har en chans att påverka ett jota i toppen. Det är ju trots allt vi som ska leva med det. Men det är väl priset för att få leka med de stora pojkarna och få vara med och få makt. Och världens ledare är glada och det är väl huvudsaken...

/JS09

Bloggtoppen.se
 #