Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar
Radio Gulds död - en tråkig medieutveckling
Stafrin | 20 Mars, 2013 17:22
Radiosituationen här i Sundsvall blir bara allt märkligare, och nu har situationen förändrats till det sämre. Efter 15 år läggs Radio Guld ner 1 maj, en kanal som satsat på att vara ett alternativ till den Topp 40-skvalradio som Mix Megapol och Rix FM är. Kanalen spelar hits från 60- till 90-talet, vilket är genrer som i dagens ultrakommersiella värld inte är allt för flitigt förekommande. Och för det kommer jag och sakna Radio Guld. Dom har dragit sitt strå till stacken för att göra musiklivet lite mer varierat, vilket varit mycket behövligt.

Sett ur ett annat perspektiv är också Radio Gulds nedläggning att beklaga. Titta på mediasituationen. Dom stora drakarna och mediabolagen har idag ensamrätt på allt. SBS Radio har nästan monopol på hela rekalmradioverksamheten här i Sundsvall nu, med både NRJ och Mix Megapol. Däremellan klämmer MTG Radio in med Rix FM, men båda dom är ändå mastodontföretag, radiobranschens Telia och Ericsson. Radio Guld ägs av vårt lilla Mittmedia och räknas som den sista egna fria stationen i Sverige på FM-bandet. Nu är dom små kanalerna utkonkurrerade. Låt striden börja mellan kolosserna om vem som kan smöra för skivbolagen mest med att spela Lady Gaga, Loreen eller Darin flest antal gånger! Sett ur ett variationsrikt kultur- och musikliv är Radio Gulds nerläggning något riktigt tragiskt, liksom för Sundsvalls mediavärld. Nu styrs vårt lyssnande här uppe, med undantag från Radio Västernorrland, helt från Stockholm. Och SBS får ännu mer marknad här, eftersom Guld ersätts med i januari utflyttade Rockklassiker, som nu plötsligt gör comeback. SBS verkar inte riktigt veta vad man vill med sina kanaler här uppe. Med tanke på den ramaskri som kom efter att man flyttat från stan så är det väl bara att gratulera dess fans. Kanalen har en stor fanskara, utan tvekan. Jag vidhåller även att nedläggningen av den då var ett misstag, men för min egen del så är jag inte alls nåt fan av kanalens hårdrocksmanglande och hade helst sett i så fall att Guld blivit kvar, alternativt att man låtit bli att introducera Radio NRJ i stan.

När jag nu har sågat nedläggningsplanerna kan jag dock också lägga lite kritik till Radio Gulds utveckling de senaste åren. För ca 8-9 år sen var kanalen som bäst. Då drog man en gräns vid 1989. Allt annat var för nytt och man var en renodlad kanal för musikalisk nostalgi. Hur mycket jag än gillar mängder av 90-talshits så har kanalen blivit på tok för splittrad när man nu kan höra rockiga sommarplågor från 1995 direkt efter Beatles "A hard days night" från 1964. Kanalens nostalgimål har plötsligt hamnat på kolissionskurs med en vilja att nå yngre lyssnare, vilket jag tror gjort att man tappat både fokus och lyssnare. Sen må kanalen ha spelat gamla klassiker, men när jag på mitt jobb för ett par år sen tvingades pina mig igenom för femte gången på en och samma dag Paul McCartneys "Fox on the run", Laura Branigans "Self control", Terry Jacks "Seasons in the sun" eller Sweets "Ballroom blitz" så var jag mer eller mindre spyfärdig. När kanalen introducerade en helt ny låt i spellistan så var man livrädd för att det skulle vara en låt man gillade, för man visste att då skulle man inom ett par månader vara dyngless på sin favoritlåt. Då har en kanal fastnat i sina egna hjulspår, milt uttryckt.

Så för mitt eget personliga lyssnande innebär Radio Gulds nedläggning inte så jättemycket. Den radio jag föredrar och lyssna på är webradio, för som jag sagt, bland webradiokanalerna världen över finns den variation av olika musikstilar som helt försvunnit på det svenska radiomarknaden. När jag dessutom samlar gamla radioprogram från den tiden då Sveriges Radio verkligen stod för ordet public service och bjöd på musik för alla så känns intresset för att lyssna på FM-bandet 2013 mil borta. Trots allt så blir det aldrig bättre än på den tiden då Metropol, Rakt Över Disc, Tracks och andra legendariska program befolkade etern. Men för ett varierat kultur-Sverige och mediavärld idag så är Radio Gulds fall riktigt tråkigt! Den har värnat om musik som få kanaler vågar ta i idag och kämpat hårt bland dom stora elefanterna på marknaden och förlorat till sist! Så, trots allt, tack för dessa år, Radio Guld! Du kommer att bli saknad...

/JS12

Intressant?

 #
Tommy "Black" Nilsson - en höjdarkupp
Stafrin | 19 Mars, 2013 13:58
Om Filip & Fredrik någon gång skulle få för sig att göra ännu en omgång av "100 höjdare", á la Säsong 1, där dom listade Sveriges roligaste ögonblick, så är ju ett givet tips på en sak att lägga på listan Tommy Nilssons PR-kupp om att byta namn. Tydligen skulle han kallas "Black". Vet ju inte om det hade varit ett bra namn, med tanke på att den förre artisten med det namnet fick en hit och sen aldrig hördes till (någon som minns "Wonderful life" 1987?). Och jag erkänner, jag köpte det. Jag trodde att karln hade blivit galen. Men i vår stereotypiska värld är det kul med såna här nästan urkorkade PR-kupper som sen blir ihågkomna. Det kanske inte direkt förbättrar Tommy Nilssons karriär, men det gör Sverige lite gladare.

/JS12

Intressant?

 #
Tankar kring nye påven...
Stafrin | 14 Mars, 2013 18:04
OK, det är bra med en påve som, till skillnad mot den allt annat än ödmjuke Beneductis, är socialt engagerad och verkar leva nära folket. Tummen upp för valet av Fransiskus där, men karln är 78 år gammal. Varför måste man alltid välja en påve som är med ena foten halvvägs inne i ett annat rike redan? Snart måste sökandet påbörjas igen...

/JS12

Intressant?

 #
Ett kul och märkligt kaos
Stafrin | 08 Mars, 2013 19:45
Det stora samtalsämnet de senaste dagarna här i Sundsvall har varit bytet av alla bussresenärers olika busskort. Sundsvallsbussarna ska uppdatera sina betalapparater och för det ska alla busskort bytas ut och detta kan man göra på en smart och snyggt sätt eller man kan göra kaos av det hela. Man skulle ju ha kunnat dela ut korten till var och en som åker buss när dom ska betala? Eller skicka ut nya kort till dom som har registrerat sina kort. Men jag sa till mina arbetskamrater att en normalbegåvad 5-åring borde kunna fatta att om Sundsvalls busstrafik, som inte kan ha hela bussar, har bussturer som går efter golvdraget och allt däremellan, ska byta alla busskort i stan så blir det KAOS. Och det blev det. Första dagen så ringlade köerna från de ställen där kort kunde bytas, inte från Navet på bussterminalen, för den var stängd, utan från Pressbyråerna och en speciell kundservice inne på In-Gallerian. Vissa fick vänta uppåt tre timmar. Informationen om vilken kö som gick vart och hur korten skulle fungera var minst sagt usla. Ett tag talades det om att alla nya apparater inte var installerade på bussarna än och de nya korten skulle inte fungera.
"Jag kommer inte kunna åka buss på hela helgen", sa en besviken kvinna och fick till svar från busschauffören:
"Ja, du får väl gå då...!"
Service Deluxe! Efter kritik i tidningen fick man kalla fötter dock och detta ändrades och man fick åka gratis på bussar med gamla apparater under helgen.

Idag fick jag själv delta i denna totala förvirring när jag skulle byta kort, i detta fall i Pressbyrån på Esplanaden. Jag började min färd utanför Pressbyrån och tänkte att kön nog inte var så lång ändå, förrän jag möter en arbetskamrat som informerar mig att det var en orm som ringlade sig runt affären fram till kassan. Men väl därinne blev det en märklig stämning. Plötsligt var vi en stor hög med människor som kände någon sorts gemenskap. Man gjorde något som var totalt osvenskt i en kö, man pratade, trots att man inte kände någon här. För vi hade alla något väldigt gemensamt; Vi hade alla en massiv kritik mot hur detta sköttes och skakade på huvudet åt denna krångliga och galna kö. Men det var som att för ett ögonblick så kände vi alla varandra, fast vi aldrig setts. En konstig händelse. En tant framför mig sa:
"Jag undrar om man ska överge detta eller stå kvar"
Jag skrattade och sa:
"Nej, har jag stått här utifrån och ända hit så ska jag banne mig stå kvar, annars har jag kastat bort 45 minuter helt i onödan..."
Vilket hon höll med om. Jag överlevde att stå i 1 1/2 timmes kö på Bergsåkers travbana när jag vaccinerade mig för svininfluensan för ett par år sen, då borde jag väl överleva 1 timme i en Pressbyrå. Sen hur mycket den affären hade i dagskassa den dagen vill jag nog inte veta. Det kan ju inte vara så många som ställer sig i den kön för att köpa tidningen eller en korv med bröd.
Men visst var det kaos, visst är det uselt skött och jag skulle aldrig vilja göra om det, men det var en märklig och kul stämning just då trots allt. Vi är nog inte så tråkiga trots allt, om vi får rätt morot, alltså...

/JS12

Intressant?

 #