Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar
Den fåniga svenska TV-vinkningen
Stafrin | 31 Juli, 2016 20:40
Jag gissar att ni alla har sett det någon gång, när ni ser något lättare program på TV. Om det är något sportevenemang som panorerar över publiken, eller ett underhållningsprogram som visar bilder från några människor eller om någon får en chans att synas bakom en kändis som filmas för TV. Dom där som alltid ska sträcka upp handen framför kameran och med ett tillgjort leende vinkar frenetiskt. Jag vet inte om det är typiskt svenskt, men det känns väldigt svenskt, att så fort TV-kameran kommer fram i närheten så måste man vinka hem.
"Hej, pappa och mamma! Jag är med i TV!!!"
För några ögonblick kan den mest sansade vuxna människan förvandlas till ett barn när kameran slås på och du är av misstag med i sändningen.

Sen beror det förstås på vart man bor och i vilket sammanhang. Jag minns när jag gick folkhögskola i Härnösand och hade för skolradions räkning fått i uppdrag att med mikrofon intervjua Härnösandsbon om sina semlevanor inför fettisdagen. När det hade gått ett par timmar, fötterna värkte och jag frös om händerna som besatt så hade jag intervjuat EN person, en av skolans lärare. Av alla andra fick jag kalla handen (när jag redan nu hade två svinkalla händer själv), i de flesta fall för man gillade inte mikrofonen och att prata i radio. Skulle detta ske om jag hade gått en skola i Stockholm?

Men jag tycker det är alltid lika fånigt att när man panorerar över publiken på "Allsång på Skansen" så sitter X antal personer längst fram och vinkar med löjliga leenden, allt för att visa att man faktiskt syns i två sekunder i TV. Det kanske är så att det är svenskens inre vilja att bli en kändis som växer en liten kort sekund, även om man vet att väldigt få kommer att i överhuvudtaget bry sig eller minnas denne. Hoppet är kanske det sista som överger om att en dag upptäckas. Kanske är det det som är hemligheten bakom den fåniga TV-vinkningen...

/JS16

Intressant?

 #
Thorbjörn Fälldin - en klassisk karaktäristisk norrlänning...
Stafrin | 24 Juli, 2016 11:38
Thorbjörn Fälldin är död 90 år gammal. Jag ska inte strö beröm över hans politik, men han var en karaktäristisk person och minnesbild från 70-talet och det tidiga 80-talet! Att han sen visade att vi norrlänningar har vad det krävs för att lyckas i de stora sammanhangen söder över och ändå stanna kvar här uppe är imponerande och kanske det jag gillade bäst om honom.

Jag var faktiskt ett fan av Fälldin en gång, när jag var runt 7-8 år. Jag, mamma, pappa och min syster, som på den tiden ännu åkte barnvagn, skulle gå i Första Maj-tåget. Jag fick en vimpel i handen med en röd ros på, en sosseflagga. Men jag gillade inte alls det och bar vimpeln under en viss protest, för jag tyckte Olof Palme var så tråkig. Jag gillade Centerpartiet bättre, eftersom jag tyckte Thorbjörn Fälldin hade en sån häftig röst! Tänk om vi skulle välja politiker på valdagen efter det istället. Jag tror knappast det hade hjälpt Stefan Löfvén direkt. Men och andra sidan så dumpade jag Fälldin och Centern rätt fort när jag börjat intressera mig mer för politik så det kanske jämnar ut sig.

Men ändå saknar jag den typen av politiker idag som Fälldin ändå var, karaktäristisk, lugn och med en egen stil, så visst kommer Fälldin vara saknad, kanske inte lika mycket som politiker som mediepersonlighet. Ett norrlandsfönster som var sig själv, samt landsbygden trogen in i det sista.

/JS16

Intressant?

 #
Mediemångfald enligt Bah Kunke intressant!
Stafrin | 14 Juli, 2016 20:57
Kulturminister Alice Bah Kunke vill ändra radiokartan och släppa fram både fler områden och fler aktörer för den kommersiella radion. Det är sällan jag säger något positivt om något som sker politiskt, men håll i hatten:
Som radionörd så är detta riktigt spännande och något som, om det sköts rätt, välkomnas av mig.

Reklamradion idag är helt utan mening. Det är två företag som sköter allting, Bauer Media och MTG Radio. De kontrollerar alla 103 lokala sändningstillstånd och i dessa bolag finns dagens mest namnkuniga kanaler NRG, Mix Megapol och Rix FM. Skvalkanaler som bara har trams som prat och med någon minimal nischändring, som Megapol som ibland kör någon äldre låt, men i övrigt spelar samma Top 40-hits om och om och om igen.

Det fanns fler aktörer en gång i tiden, men när nu ekonomin är allt tyngre för alla medier så har alla gett upp eller köpts upp. Men att man nu inom regeringen inser att det inte håller längre och att man måste fundera på om det inte måste till en bredare lösning som ger mer variation inom radion är mycket bra och intressant.
"Sverige behöver en mediemångfald", säger Bah Kunke och jag ler stort av de orden, eftersom jag längtat länge på någon som inser det.

Jag var total radiot som ung och lyssnade på det mesta, idag lyssnar jag på ETT program på hela veckan, "Melodikrysset" på lördagsmorgnar. Man kan säga vad man vill om P3 på 80-talet, då den kanalen hade monopol på all musik som inte var klassisk musik, men man försökte i alla fall att tillgodose många åldersgrupper och musiksmaker. Idag försöker man inte ens utan det ska vevas Taylor Swift, Rihanna, Justin Timberlake, Justin Bieber och allt vad de heter i nästan alla kanaler, statliga som kommersiella, eftersom deras målgrupp konsumerar och det är det viktigaste, inte själva underhållningen som radio ger.

Nu har man då upptäckt att det finns en värld där den musikaliska variationen finns, på webben och alla webradiokanaler som vågar nischa sig och spela något helt annat. Webradion, som förvisso ännu har ljusår fram i lyssnarsiffror, men ändå, mot den vanliga radion. Därför blir de följande åren och inte minst 2018 intressant då de nuvarande tillstånden för de kommersiella radiostationerna löper ut och regeringen vill förhandla på nytt med ett nytt anbudsförfarande. Men då gäller det också att regeringen tittar hur radiovärlden ser ut fram till dess utanför Bauer och MTG. Vilka mediaföretag kommer ha råd att 2018 lägga seriösa anbud på radiotillstånden, eller blir det bara en dragkamp mellan Bauer och MTG? Det sista vore mardrömsscenariot och ett gravt misslyckande för Bah Kunkes idéer. Därför hoppas jag att man anpassat det ekonomiska till mer normala nivåer så det blir en tillståndskamp som är värd namnet!

/JS16

Intressant?

 #
Skapa mer ekonomiskt attraktiva miljövaror
Stafrin | 12 Juli, 2016 22:18
Jag är för att man satsar på att få en bättre miljö och ande meningen bakom att höja priset på plastpåsar till fem kronor kan jag förstå, men inte timingen och alternativen. Vad jag aldrig förstått är om man nu vill att folk ska handla miljövänligt, varför man inte ser till att göra dessa varor mer attraktiva. Jag menar då inte till utseende utan folk idag, en stor del av folket i alla fall, handlar efter priset. Men miljövänliga varor är allt som oftast dyrare än det folk generellt sett köper. Därför blir miljövänliga varor något som en hel del avstår ifrån.

Miljövänliga varor kostar mer att producera tydligen, men frågan är om man inte måste börja titta mer på hur folket handlar och utifrån det skapa miljövänliga produkter som folk vill köpa till rätt pris. Inte bara trycka ner sina idéer och saker i halsen på folk och försöka med dåligt samvete locka folk att öppna plånboken mer.

De flesta papppåsar håller inte mycket. Handtagen eller bottnen går sönder lätt och därför vägrar jag oftast pappåsar. Produktion av tygpåsar kostar ännu mer och gör dessa bra mycket dyrare. Man kanske skulle göra som tanterna, skaffa en "dra-maten-vagn"?

Jag tror förstås inte att många är beredda att betala fem kronor för en plastpåse, men jag skeptar att folk kommer att släpa tre-fyra tygpåsar till ICA eller i större utsträckning köpa pappåsar. Vad folk då gör kan jag inte spekulera i, men man måste från miljövännernas sida också titta på hur folket fungerar och agera mer därefter med vad man skapar, inte bara ha tunnelseende och tvinga på folk saker för den goda sakens skull. Jag tycker att det inte bara är vi konsumenter som måste öppna plånboken mer utan även producenterna i så fall...

/JS16

Intressant?

 #
Livet, min märkliga musikresa...
Stafrin | 06 Juli, 2016 20:29
Jörgen Stafrin 1996-97: Jag gillar väldigt mycket av det som är på listorna och hänger med i snacket kring de nya artisterna. När P3 pratar om ny musik försöker jag lyssna och skapa mig en åsikt och väldigt mycket gillar jag! Verve, Oasis, ny dansmusik, trancemusik, soulmusik, listan fortsätter... jag gillar inte alls allt förstås, men jag försöker förstå och hänga med och gör egna listor. Det är en mycket spännande tid att vara musiknörd och skivköpare!

Jörgen Stafrin 2016: När en arbetskamrat berättar vilka artister som framträder på hamnfesten här i Sundsvall så sitter jag som en fågelholk. P3 har jag inte lyssnat på aktivt på en halv evighet och jag har ingen aning om nya artister, mer än en del nya moderna synthband som dock ligger eoner från listorna och radions spellistor. När Watchmojo.com på Youtube har listor över dom 10 bästa videorna så grymtar jag som en gammal farbror åt Nicki Minaj, Rihanna och Kate Perry. Istället försöker jag lyssna på 70-talsmusik och köper glatt skivor med soul och funk med Earth Wind & Fire, Chicago och Isaac Hayes, singer-song-writers som Carole King och The Carpenters samt den musik jag lyssnat på under de senaste 30 åren, jazz, 80-tal och samma saker jag upptäckte just 1996-97.

Jag vet inte om detta är en normal vändning av en människas musikaliska utveckling eller om det är jag som helt enkelt blivit för gammal. Ibland saknar jag den tiden då jag kunde lyssna på P3, få information om den senaste musiken och inse att det ju faktiskt var riktigt bra! Ibland känner jag mig lyxig som har lärt mig att sålla och plocka ut det som är guldet ur 30 år av musiklyssnande och skivsamlande och gå min egen väg i upptäckande av nya saker. Ibland känner jag mig lite åldrad när melodikrysset spelar ett nytt band eller en ny artist som jag har noll koll på vem det är, men däremot kan varje Evert Taube-låt som spelas i instrumental version. Livet är en märklig, men spännande resa...

/JS16

Intressant?

 #
Segway - fordon utan hästkrafter...
Stafrin | 03 Juli, 2016 01:47
Är det bara jag som känner när jag ser folk som åker Segway att jag vill säga till dom:
"Du, hästen har redan sprungit ifrån din sulky! Du har bara hjulen kvar, så du kan kliva av om du vill..."?

/JS16

Intressant?

 #