Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar
Hur tänkte dom här? Del 1 - Vykort med älgbajs
Stafrin | 22 Mars, 2017 15:11
Jag tänkte införa ett helt nytt moment i denna blogg som kommer att poppa upp då och då. Som många av er vet så är jag barnsligt förtjust i saker som inte är tänkt att vara roliga, men som blivit det bara för att det är så märkligt och dumt gjort och uttänkt. Uttrycket "Hur tänkte dom här?" använder jag ofta och är väl huvudtaletsättet för dessa typer av saker. Människans sinne för idéer och skapandeförmåga är stort och ibland går det lite överstyr, inte minst när man ska försöka blanda in kommersialism i det hela.

Här tänkte jag visa upp en del av såna saker som jag ser och hittar på second hand-affärer eller annat där jag går.Det kan vara konstiga kort, märkliga böcker, souvenirer och prylar som är märkligt gjorda eller annat jag ser i samma stil. Dock inte skivor eller skivomslag, för jag skriver om dessa i min skivblogg. Förhoppningsvis kommer det också att därmed bli mer bilder på bloggen också.

Nu vet jag också att det som jag tycker är märkligt och dumt kanske inte är märkligt och dumt för andra och ni läsare är förstås välkomna med kommentarer om ni hittar något som ni kan upplysa mig om vad gäller valda föremål. Detta är inte på något sätt menat att vara elak utan bara roa.


Här är typexempel nummer 1. Företaget "Flygande Huset Konst & Böcker" ville skapa ett äktsvenskt vykort för den internationella marknaden. Vad är det svenskaste man kan hitta i naturen? Älgen såklart! Därför så knäpper man en bild på en vanlig älg, inget konstigt med det.
MEN tänker någon, vore det inte häftigt om man bifogade något med kortet också? Lite älgbajs kanske, som man lägger in i en sorts försluten plastkåpa på kortet? Alltså har någon fått det tacksamma uppdraget att gå ut i naturen och leta bland älgspillningar för att hitta lämpligt stora exemplar som får plats i dessa kåpor för att bifoga ett vykort som man ska skicka till någon vän. Frågan är bara, VEM skickar ett vykort på en eventuell semester med älgbajs på? Finns det fler djur med liknande innehåll. Man får i alla fall hoppas att "Flygande Huset Konst & Böcker" inte fick någon idé att skapa kort med människor också...

/JS17

Intressant?


 #
Internationell festivaljury är tävlingens frukt!
Stafrin | 12 Mars, 2017 20:12
Jag firar 15 år i år som melodifestivalfri. Det känns så skönt, faktiskt! Framför allt så känns det skönt att bara sitta och skrattandes skaka på huvudet åt alla skandaler som tas upp som infekterat tävlingen. Men eftersom jag en gång varit ett fan av festivlen så är det också kul att få slänga lite hånfulla åsikter då och då om det jag en gång hyllat och numera tycker är total dynga.

Med denna bakgrund, låt mig får säga en sak som jag sagt förut om tävlingen, angående den massiva kritik som vällt in efter gårdagens final:
Sverige har den melodifestival man förtjänar! Sluta gnäll!
OK, jag kan också tycka att det är helt vansinnigt att vi måste ha en internationell europeisk jury som bestämmer hälften av tävlingen. Om man tyckte att den svenska juryn förr i tiden var lite inavlad i musikbranschen, att då tro att en internationell jury ska vara bättre är bara korkat.

Men man ville ha en festival som lutade sig mer mot det skivbolagen ville ha och som var mer kommersiell och mer överensstämmande med det ungdomar lyssnar på och då är detta resultatet. I stort sätt allt som ungdomar i Sverige lyssnar på idag är styrt av stora skivbolag och anpassad för att kunna bli mångmiljonsäljare och helst också kunna exporteras utomlands. Att då tro att melodifestivalen ska vara ett undantag där svensken i lugn och ro ska kunna rösta på sin favoritlåt och sen ska alla, injklusive bolagen, vara nöjda och glada är väldigt naivt. Det är pengar och framgång som styr även melodifestivalen och dess låtar. Vill man ha en förändring, sluta titta eller kräv att festivalen blir ett mer alternativt forum.

Jag vet, jag låter nu som om jag var med och demonstrerade mot ABBA och tävlingen i Stockholm 1975. Men tävlingen går hand i hand med hur musikbranschen fungerar och låter i världen, det var det majoriteten ville ha och då är den stora musikbranschens inblandning frukten. Men, som sagt, det är bara ett råd. Jag för min del kommer 2018 att köra samma recept som varje år och jag är övertygad om att trots kritiken igår så lär inte många göra samma:
Jag ser på något helt annat i lugn och ro. Det finns trots allt gamla festivaler från the old days bevarade på Youtube, då tävlingen var två spännande succétävlingar på våren och sen levde sitt eget liv.

/JS17

Intressant?


 #
Tillbakablick genom 10 år VII - Melodifestivalen och Loreen
Stafrin | 05 Mars, 2017 17:50

Jag lovade när bloggen fyllde 10 år att jag skulle fortsätta att blicka tillbaka och följa upp spaningar som varit och hur det utvecklats sen dess. Jag har väl lyckats sisådär med det, jag vet. Men bättre sent än aldrig. Det var dessutom så passande när jag kastade en glimt på framsidan av Aftonbladet och såg hur det stod med stora rubriker:
"Loreens superfiasko!"
Tydligen så lyckades inte den forna Eurovision-vinnaren att ta sig vidare till finalen från andra chansen (jag såg förstås inte "andra chansen" igår). Att Loreen inte lyckats med karriären efter segern med "Euphoria" behöver man ingen hjälp för att inse. Det är hela fem år sen hon vann och lika många år sen jag skrev min bloggartikel om det.
Sen tog det inte mer än två år innan hon gjorde klädreklam i TV för ett märke och fem år innan hon, som bortglömd stjärna, såg festivalen åter som sin sista chans och åkte ut med buller och brak. Och mediakåren skrattar pekandes skadeglatt, typ:
"Där fick du, din föredetting!"

Vad man redan har glömt och ignorerat är att detta också är ett misslyckande för Aftonbladet själv, för det var en viss Markus Larsson som direkt efter segern, upptagen med sin egen "euphoria", skrev att:
"Loreen är större än ABBA!"
Säger du det? Större än ABBA? Jag vill inte slå på egen trumma för mycket, men jag skrev då:

Loreen är inte större än ABBA
Den genre som "Euphoria" representerar, eurodiscomusiken, är också en genre som oftast handlar mycket mer om en slagkraftig låt på dansgolven än vem som gör den. Om man nu inte som Leila K eller flera modernare dansartister klär av sig eller skapar kaos för sin succé förstås, men det tvivlar jag på att Loreen gör om man ska tro den image hon skapat hittills. Risken är alltså att inom ett par år så minns man förstås att Sverige vann, men låten nynnar folk lika lite på som man nynnar på "Take me to your heaven" idag.
(Originaltext: http://stafrin.bloggsite.se/post/362/20674)

Den musik hon gjorde då är för mycket av slit- och slängvara för att ens komma i närheten av legendstatus som de tidigare vinnarna i festivalen. Jag vet ju att kasta sten i glashus är typ det enda Aftonbladet är bra på, men Loreen kanske kan vara en tanke till alla som tror att "mellon" är en genväg till en stor karriär. Musikbranschen idag funkar inte så lätt längre, inte när vi knappt får behålla den musik vi förväntas nynna på året ut...

/JS17

Intressant?


 #
Fikabordet ger hopp i dramatiken
Stafrin | 01 Mars, 2017 19:53
Som de flesta förstått är jag intresserad av media och hur man rapporterar olika saker och det är möjligt att jag är lite miljöskadad, men ibland ser man det tragikomiska i olika mediasaker. Mitt i all dramatik kring upptäckten av ett bombliknande föremål under en balkong i ett bostadsområde i Sundsvall så kan jag inte annat än le åt en artikel kring detta som kändes så underbart äktsvensk på nåt vis.

Givetvis upptar 99,9 % av artikeln av det dramatiska och viktiga: Det är spännande, det är en misstänkt bomb i ett bostadsområde! I Sverige! I Sundsvall! Det sker inte ofta i Norrland och det är dramatiskt. Men sist av allt så klämmer man in en liten gnutta hopp, i form av en bild på ett fikabord i en av samlingslokalerna i närheten och bildtexten:
"De evakuerade fick fika under tiden!"
Det är underbart, snacka om att tvärt försöka sprida lite solsken mitt i all uppbyggda text som ska skildra ett drama i verkligheten så hemskt som möjligt. Och det gör man med det kanske svenskaste vi har i landet: Fikabordet!

För de som bor i huset så kanske man kunde bry sig noll om den bilden till artikeln, men för många andra i stan som läser det så kan det kanske ses som en trevlig hoppingivande sak.

/JS17

Intressant?
 #