Ibland kan den mest meningslösa tanke gnaga sig kvar och bli till en kul fundering. Nyligen så blev jag på jobbet funderandes över uttrycket "Det går i släkten". Alltså att någonting går i arv. På engelska heter uttrycket "It runs in the family". Där springer man, det är lite tempo. I svenskan tar vi det lagom lugnt.
"Det går i släkten"

Det kan tolkas som en ordvits det här, men det känns på något vis lite svenskt, att vi tar det lugnt och med ro och i engelskan springer man.

/JS17

Intressant?
 

Jag zappade förbi mitt favorit-älska-att-hata-program på TV, "Ullared". Jag har skrivit förr att det är ett av de mest patetiskt desperata program som skapats i Sverige och det förstärks när jag såg att det nu tydligen finns kalsonger med stjärnornas namn på. Vilken man har inte drömt om att skaffa ett par boxerkallingar med namnet "Ola-Conny" eller "Morgan" på kanten och sen flasha detta för flickvännen en het och erotisk kväll. Själv antar jag att hon har ett par trosor på sig som det står "Anna Anka" eller "Gunilla Persson" på...

/JS17

Intressant?
 

Visst är Sverige fantastiskt! Man åker till Stockholm och får vara med om våren och sen kommer man hem till Sundsvall och får vara med om hösten i förtid!

/JS17

Intressant?
 

Åkte buss idag och såg ett underbart bevis på initiativförmåga långt över det normala för sitt yrke. Jag och ett antal resenärer till väntade nere vid Navet på buss 4 mot Granloholm, som dock inte verkade komma. En äldre kvinna var mindre glad och pratade med oss alla om vad hon tyckte om det. En busschaufför, en välbekant i stan med längre vitt hår och vitt skägg, som skulle byta av stod och väntade och fick säga åt den gamla damen att han inte visste när den skulle komma, men att bussen skulle gå omedelbart när den kommit och lastat på passagerare.
Men inget hände och när den vithårige skäggige chauffören också gått sin väg så började flera av oss misströsta. Bussen kommer nog inte utan det skulle bli att vänta en halvtimme till. Nobina i ett nötskal, tänkte vi! Och jag visste att om jag går därifrån så nog kan jag ge mig fasen på att bussen i så fall just DÅ skulle komma!

Men busschauffören som gått sin väg hade också ledsnat och helt enkelt hämtat sig en egen buss på eget bevåg och kom nu in på hållplatsen och hämtade upp oss. Jag tror aldrig jag sett ett sånt skönt initiativtagande från någon busschaufför i denna stad. Jag sa åt honom skrattandes:
"Ska man ha någonting gjort så får man göra det själv, eller hur?"
Det stärktes av chaufförens surt muttrande om att det inte går att få tag på någon ansvarig på helgerna när något blir fel och att Nobina var ett uselt bolag. Hatten av och heder åt denne chaufför som tänkte på kunderna och gjorde mer än normalt för att ge service!

/JS17

Intressant?
 

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta åt tillfälligheternas spel. I lördags så besökte jag en loppis på Riddargatan i Sundsvall. Loppisen var rätt simpel och hade mest tyger, leksaker och småprylar. En äldre kvinna frågade mig:
"Letar du något speciellt?"
Jag svarade:
"Ja, främst kollar jag efter vinylskivor..."
Kvinnan nickade och sa glatt:
"Jo, men jag har lite här borta!"
Mycket riktigt så låg tre LP-boxar med dansband, James Last och diverse easy listening-musik på ett bord. Inte riktigt min kopp av te och jag sa:
"Nja, inte riktigt min musik..."
Jag köpte två oöppnade förpackningar med örngott och gick ut.

När jag kommer på mitt jobb på second hand-affären på onsdagmorgon, vad ligger på min stol då? Jo, samma LP-boxar som jag ratat i lördags och som kvinnan varit in och lämnat till mitt jobb och som jag nu skulle sätta ut till försäljning. Ibland är det en kul värld vi lever i. Nog har jag förstått att second hand handlar om återanvändning alltid...

/JS17

Intressant?
 

Som de flesta förstått är jag intresserad av media och hur man rapporterar olika saker och det är möjligt att jag är lite miljöskadad, men ibland ser man det tragikomiska i olika mediasaker. Mitt i all dramatik kring upptäckten av ett bombliknande föremål under en balkong i ett bostadsområde i Sundsvall så kan jag inte annat än le åt en artikel kring detta som kändes så underbart äktsvensk på nåt vis.

Givetvis upptar 99,9 % av artikeln av det dramatiska och viktiga: Det är spännande, det är en misstänkt bomb i ett bostadsområde! I Sverige! I Sundsvall! Det sker inte ofta i Norrland och det är dramatiskt. Men sist av allt så klämmer man in en liten gnutta hopp, i form av en bild på ett fikabord i en av samlingslokalerna i närheten och bildtexten:
"De evakuerade fick fika under tiden!"
Det är underbart, snacka om att tvärt försöka sprida lite solsken mitt i all uppbyggda text som ska skildra ett drama i verkligheten så hemskt som möjligt. Och det gör man med det kanske svenskaste vi har i landet: Fikabordet!

För de som bor i huset så kanske man kunde bry sig noll om den bilden till artikeln, men för många andra i stan som läser det så kan det kanske ses som en trevlig hoppingivande sak.

/JS17

Intressant?
 

Ibland känns tillfälligheternas spel rätt roliga. Som när man plockar ut en skiva med soulgruppen The Time från 1990 och en av låtarna heter "Donald Trump (Black version)". Undra om det är en låt som Herr President plockar fram många gånger idag eller om The Time (eller The Original 7ven, som de heter idag) framför låten numera?

/JS17

Intressant?
 

I vår serie ordspråk som för mig känns väldigt märkliga och ologiska; jag hörde nyligen detta, och det var inte i kungens jultal:
"Det kommer inga stekta sparvar och flyger i munnen på en..."

Vad är detta för uttryck?! Ordspråket handlar om att man får ingenting gratis om man inte jobbar för det, ok, jag förstår det. Men exakt VEM vill ha stekta sparvar rakt in i truten (ofrivilligt skämt) på en, hur lat man än är? Hela ordspråket verkar väldigt osmakligt och bisarrt och får mig att fundera på om inte det snarare vore något sorts straff istället för den som är för lat och vill ha allt serverat på ett fat.

/JS17

Intressant?
 

Klockren logik på Youtube. Missförstå mig inte, jag älskar när man slänger upp gamla program från 80- och 90-talet, gärna äldre med, inte tu tal om det. Men det känns lite småmärkligt när man lägger upp ett flertal avsnitt av "Upp till bevis", med Sven Melander, och klipper bort de medverkande artisternas låtar av upphovsrättsliga anledningar. För att lägga upp "Upp till bevis" är ju exakt lika lagligt av SVT, eller? Jag förstår, Youtube har ingen bot som på samma sätt åker runt och granskar filmerna som låtarna på filmerna, så jag förstår själva ägaren av Youtube-kanalen, men på papperet kan jag tycka att det låter lite komiskt tveeggat.

/JS17

Intressant?
 

Nyhetsflödet formligen kokar just nu, tydligen. Eller vad sägs om denna ingress på en artikel i Sundsvalls Tidning den 20 januari?:

"Här blir en hel andfamilj vittne till den stora branden i Snöberg utanför Alby."

Plötsligt känns det verkligen som om journalisten verkligen tar nyheten på största allvar! Jag kan tänka mig redaktören som desperat säger till reportern:
"Men var det inte NÅGON som såg något? Finns det inga vittnen???"
"Nääe, inte vad jag kunde se. Ja, några änder stod bredvid..."
Redaktören reagerar blixtsnabbt:
"Taget! Skriv att änderna är vittnen!"

Men om jag nu ska sänka mig ner till samma nivå, det blir inte lätt för polisen att hålla förhör här. Det kanske är änderna som tänt på huset? Paul och Anna Anka kan vara tolkar...

http://www.st.nu/vasternorrland/ange/stor-overtand-timmerbyggnad-hotade-villa-i-snoberg

/JS17

Intressant?

 

Välkommen till svenskens nya vetenskap som alla förväntas ha koll på, maten! När man växte upp var det så enkelt. Man visste att fisk, grönsaker och frukt var nyttigt och att fick man i sig rätt saker från kostcirkeln och åt godis på lördagarna så var det nog. Allt var så mycket lättare när man var ung, speciellt eftersom det inte var en själv som ställde fram maten.

Allt detta gäller inte längre, känns det som i alla fall. Plötsligt är frukt inte alls nyttigt. Jag vet inte hur många gånger jag har hört att det finns få saker som det finns så mycket socker i som banan. Jag som gillar banan... vilket slag mot mig!
Kött ska man inte äta mycket av heller, för det är plötsligt ett hot mot miljön om man äter för mycket kött. Det talas om att man borde ha en köttfri vecka eller månad. Och alla veganer jublar i takt, antar jag.
Potatis var också något som var väldigt nyttigt. Ibland kan jag tycka att man som ung fick på tok för mycket potatis och när man ätit upp allt av köttbullar, korv eller vad man nu hade till och hade bara ett gäng potatisbitar kvar så var det med en viss avsmak som man tyckte att potatis inte alls hade den kvaliteten att klara sig utan någonting till. Men man skulle äta upp, för det var ju nyttigt.
Nu innehåller plötsligt potatis så väldigt mycket kolhydrater, precis som pasta och ris, som man alltid har älskat. Det förväntas man akta sig för om man vill ha en smal och normal kropp. Överallt snackar folk om vad som innehåller mycket kolhydrater och hur mycket det är och vad som är vettigt och räknar enligt ett gäng olika metoder som alla har sitt bantningssystem. Det är GI och LCHF, tydligen så går man fortare ner i vikt om man har mindre antal bokstäver i namnet på metoden. Lägg där till BMI också, ännu en förkortning att lära sig i sammanhanget...

Nästa sekund så kan man få höra att man kan äta mycket fett för att gå ner i vikt, enligt någon metod. Det som man fått höra i alla tider att det är väldigt farligt. Och andra sidan var det någon som sa när jag gick på fritids att man kunde få cancer om man åt potatisskal.

Fast och andra sidan så är det så få gånger som man är så med sin tid och med strömmen som om man äter en sallad till lunch eller middag.
"Vad blir det till lunch idag?"
"Nja, jag köpte en god sallad..."
Det är bara det att jag alltid sett sallad som en nyttig sidogrej till den riktiga maten. Att sitta och äta kall mat som bara, eller till största delen, består av grönsaker känns inte mättande eller gott för mig.

Det är alltså en hel forskning och vetenskap numera att hålla reda på vad man ska äta och hur mycket man ska äta av olika saker. Hur mycket socker, kolhydrater, fetter och allt där emellan som detta innehåller. Personligen känner jag att jag inte orkar bry mig längre. Jag erkänner, jag har inte direkt en Adonis kropp och kommer förmodligen aldrig att få det. Och jag äter med måtta det jag gillar, försöker variera mig så gott det går och i lagom mängd. Man äter väl för att bli mätt, inte för att bli mattesnille och dietist, eller...? Men det kanske är priset för att ha en sund kropp.

/JS17

Intressant?
 

Vädret är alltid lika komiskt när det gäller svenskar. Innan jul så hörde jag hur konstigt och tråkigt det var att fira jul när det var grönt på backen och varmgrader och nu när vintern till sist har kommit och temperaturen har krupit under 20-sträcket så hör jag inget annat än hur fruktansvärd denna kyla och snö är. Vänta till sommaren kommer och jag får höra både hur varmt och äckligt det är och hur dålig sommaren har varit - inte sällan i samma öra...

/JS17

Intressant?
 

2016 har ju varit något av ett manfall vad gäller artister som har dött. Det har väl mer eller mindre satts ett nytt rekord vad gäller kända personer som under ett och samma år lämnat jordelivet. Vissa har ju fått stor uppmärksamhet av medierna, också på mina sidor, främst då min andra blogg om skivor, Stafrins Skivguide. David Bowie, Prince och nu nyligen George Michael är väl rätt kända exempel. Legender som vågade gå sin egen väg och samtidigt gjorde musik som var genialisk.

Många har debatterat om vad det beror på att så många dött just 2016 och just det lämnar jag där hän. Men man ska också komma ihåg att det är många artister som också haft ett gediget långt liv av missbruk av diverse droger, äldre människor som varit väldigt sjuka eller sen tidigare haft kända sjukldomsfall. Det är inte direkt artister av idag, som Justin Bieber, Taylor Swift eller Justin Timberlake, som strukit med.

Det som snarare gör detta till tragiskt hos många är att det är många artister som funnits där alltid, som gjort några av musikvärldens idag mest legendariska verk och som varit ett alternativ för många av oss som inte bryr sig längre om musiken på hitlistorna. Och framför allt, artister som varit en del av vår generations barndom och/eller uppväxt. Bevis på att musikvärlden är kanske något av de hårdaste av branscher.

Som sagt så har många nämnts om och om och om igen i medierna så låt mig hylla några artister som gått bort i år som passerat väldigt obemärkt förbi i den svenska pressen, men som i mitt tycke förtjänas att nämnas, eftersom de också gjort mycket bra för musiken.
- Colonnel Abrahams, hade några riktigt lysande soulhits i mitten av 80-talet.
- Mose Allison, en originell och riktigt skön jazzpianist och sångare.
- Kay Starr, sångerska från storbandseran på 30-40-talet som hamnade i skuggan av de stora.
- Billy Paul, legendarisk och skön soulstjärna, känd för hiten "Me and Mrs Jones".
- Black, Colin Vearncombe, som hade flera sköna hits på 80-talet, bland annat "Wonderful life".
- Pete Burns, omskriven och legendarisk sångare i bandet Dead Or Alive, som hade flera discohits på 80-talet
- Carina Jarnaek, dansbands- och schlagersångerska som gjorde en riktigt bra melodifestivallåt 1990, "Varje natt".

Tack för det ni har gjort och vila i frid! Med dessa ord så ber jag att få önska alla läsare av denna blogg
ett gott nytt år!

/JS16

Intressant?
 

Kalle Anka på julafton förbryllar mig ibland. Ett av de saker som är både märkligt och normalt på samma gång. Missförstå mig inte, jag är ett Disneyfan och en jultraditionalist och kräver min Kalle klockan 15.00, precis som många andra! Men om man försöker att titta på detta fenomen i ett vidare perspektiv så kan våran tradition se väldigt märklig ut för en utomstående från ett annat land. Om jag någon gång skulle få en amerikansk flickvän så är jag lite brydd på hur hon skulle reagera på att klockan 15.00 varje år på samma dag, julafton så:
- Samlas hela familjen vid TVn för att titta på tecknade Disney-kortisar med Kalle Anka, Musse Pigg och Långben.
- Dessutom inkluderar det ett flertal småklipp från långfilmer, alltså inte hela filmen utan bara någon kort typ sångdel. Det måste ju lite vara som att se en trailer för en film som kom för cirka 70 år sen.
- Flera av filmerna har inte ens julanknytning. Musse, Kalle och Långben kampar, Djungelboken, Tjuren Ferdinand, Kalle Anka fotograferar i djungeln, Robin Hood, för att inte tala om de numera obligatoriska nya filmerna, och så vidare.
- Filmerna är i flera fall taffligt dubbade av en äldre herre helt utan skådespelaranknytning (Bengt Feldtreich), som dessutom sjunger fruktansvärt i några rader på slutet.
- Och framför allt, det är SAMMA filmer år efter år efter år efter år.
Jag vet, programmet i sig är förstås amerikanskt och inte ihopklippt av SVT, men det betyder inte att den i USA har i närheten av samma traditionsstämpel som den har här och visas varje år vid samma tillfälle.

När jag läste företagsekonomi för ett par år sen så frågade jag en amerikansksvenska som vi hade i klassen vad hon egentligen tyckte om det hela, men hon hade snabbt accepterat det. Men jag kan ändå inte låta bli och fundera på hur en amerikan som för första gången ska fira en svensk jul reagerar på detta maniska att varje år vid samma tid under en timme se samma tecknade filmer i en långrad om och om och om igen. Men, som sagt, jag är redan förstörd sen barnsben!

För majoriteten av oss svenskar är detta helt normalt och något vi kräver för att julaftonen ska vara fullbordad, jag likaså. Jag känner hur barndomens jular och julstämningen flödar i mig, hur grönt det än är ute på backen, när jag ser tomten hålla upp säcken för sina marcherande leksaker, när ser Kalle bli tokig efter att ha tampats med den galna Aracuan, när jag ser Lady & Lufsen vandra iväg i månskenet till tonerna av "Bella Notte" eller när Cliff Edwards som Benjamin Syrsa sjunger "When you wish upon a star" och stearinet rinner nerför ljuset. Då ryser jag av välbehag som vilken annan svensk som helst. Och när det kommer ständiga hot om att ta bort Kalle Anka på julaftonen så blir även jag rädd för att julen ska förstöras.

Jag har egentligen bara en sak som irriterar mig och det är dessa nya filmer som inte alls passar in numera. Att mitt ibland denna helt fantastiska tecknarfröjd som Disney en gång var, jag menar bilden där Lady & Lufsen sitter på kullen och tittar ut över landskapet är så vacker att jag får gåshud, att endast då av PR-mässiga skäl skohorna in en bit av en dataanimerad film som just släppts och som skiljer sig totalt från allt det andra känns inte kul! Jag skulle faktiskt ha kunnat tänka mig att i år avvara promon på "Vaiana" eller det meningslösa billoppet ur "Bilar" och ersätta det mot till exempel den Oscarsnominerade klassikern "Toy tinkers" där Kalle och Piff & Puff krigar med julnötter.

Se där, så äktsvensk jag är. Man försöker förnya Kalle Anka på julaftonen med nya filmer och jag vill ha det som jag alltid har haft det. "Rör inte min Kalle" skulle kunna bli min paroll också, för julens traditioner är lika helig för mig som för alla andra. En eventuell amerikansk, eller av annan nationalitet, flickvän får nog finna sig i det även här. Det kanske det som är absolut integration...?

/JS16

Intressant?
 

Det ösregnar på julafton! Finns det något som mer förtar julstämningen som att titta på regn på julafton? Revbensspjäll, Kalle Anka och Karl-Bertil, samt prasslandet av julklappspapper i takt med smattrandet på fönsterbläcket. Men låt mig ändå göra det bästa av situationen och önska alla läsare av denna blogg
en riktigt god jul!

Intressant?
 

Man vet att en tonårstidning är gammal när veckans idolbild är på dansbandet Sven-Erics.

Intressant?
 

Jag hörde just nu på morgonen ett gammalt avsnitt av "Eldorado" med Kjell Alinge från 1981. Ja, jag lyssnar på gamla radioprogram. Om jag samlar dom så lyssnar jag ju också på dom. Man upptäcker mycket spännande ny musik som man inte upptäckt tidigare och man får också nya insikter, så vandra vidare. I detta program sa Kjell en sak som fick mig att leende nicka instämmande. Han beskrev kultur, nöjes- och mediabilden 1981 med en mening som var riktigt kul:
"Hela skiten har fastnat i fläkten!"

Jag var sju år 1981 så jag tänkte lämna det året i detta fall, för meningen passar lika bra 2016 om man tittar noggrant. Kjell menade att så mycket av det som var kommersiellt dåligt har spridit sig överallt och det kan man ju säga idag. OK, undantag finns förstås alltid, men om man ser så här: Artister som inte varit aktuella på länge gör musik som passar för 2016, enstaka moderna dansbeats på Mauro Scoccos nya hits, Håkan Hellström-gitarrer eller Veronica Maggio-house på kända svenska artister, Whitney Houston-wailande på artister som inte har rösterna, de mest lyssnade radiokanalerna idag måste spela de moderna hitsen för att överleva och TV-program inspirerade av dokusåpatänkande, "Osbournes" och "Stjärnorna på slottet". Tänk inte utanför ramarna ett dyft och var så ytlig och glamourös du kan för hela skiten har fastnat i fläkten!
Jag saknar nyskapande och eget kreativt tänk idag, folk som går sin egen väg och struntar i hur mycket det säljer. De finns säkert, men syns inte och syns du inte så finns du inte, som det heter i medierna.

Nu kanske en del reagerar och säger:
"Men så har det väl alltid varit i alla tider?!"
Jo, det stämmer, om man tänker efter. Vad som är skit är förstås tycke och smak, jag är medveten om det. Jag har säkert haft min beskärda del av skit på mig också en gång. Det har vi nog alla haft någon gång i livet! På 80-talet så kapitulerade även de mest trogna rockartisterna och la till en trendig kommersiell synth och en slagkraftig refräng på sina hits och även de artister som svurit att aldrig vara med i lekprogrammen ställde till slut upp och lekte i "24 Karat" med Harald Treutiger. Självklart är detta lite tvetydigt, eftersom alla som känner vet hur mycket jag vurmar för det 80-tal där enligt många fläkten hade gått varm.

Men jag kan ju då bara tala för den tid vi lever i nu och den smak jag har idag och Kjell Alinge hade rätt:
"Hela skiten har fastnat i fläkten".
Och det verkar inte bli mycket renare än på ett tag...

Intressant?
 

Jag tror att det säkraste sättet om man vill ha en smäll på käften, idag när det är kaos med underkylt regn, inställda bussar och halka, är att gå fram till en lastbil, knacka på dörren och säga åt chauffören:
"Du, det är faktiskt olagligt att köra så här långsamt på vägarna..."
Möjligen i konkurrens med:
"Du, det är parkering förbjuden här!"

Intressant?
 

Jag plöjde igenom ett gammalt radioprogram nyligen och upptäckte något som verkligen känns som en flashback från Sverige när man var yngre. Ni minns när det fanns önskeprogram eller när någon ringde in till ett program i något ämne. Vad var oftast det sista som personen i fråga skrev i brevet eller sa i radiosamtalet?
"Jag skulle vilja hälsa..."
OK, själva fenomenet att vilja hälsa har jag inga problem med. Om det är någon man inte träffat på länge, en brevvän, släkting som flyttat långt bort eller så, inga problem! Men däremot de som prompt, och här kommer själva grejen, skulle hälsa till personer som man träffade vardagligen.
"Jag skulle vilja hälsa till bästa kompisen Anna i min klass..."
Eller:
"Jag skulle vilja hälsa till hela min klass och mamma och pappa..."
Hade inte programmet varit dryga 20-30 år gammalt så hade jag velat säga:
"Snälla du, varför skriver du till Lördagsbiten i radio för att hälsa till personer som du träffar fortare än brevet hinner komma fram till radion?!"
Men på den här tiden så var det då inte alls lika vanligt att man kunde synas eller höras i något medium. Man ville ta till vara på varje liten chans att visa att man nu gjorde något som någon annan såg på.

Det fanns något i radion förr som lockade folk att bli engagerade och göra lite galna saker när man var med, lite light-version av det som lockar folk att göra konstiga saker framför TV-kameran idag. Och jag var inte bättre. Jag hade skrivit in och önskat till ett önskeprogram som gick i radio 1993, som hette Syster Sara. Programmet fokuserade på 80-talsmusik, vilket självklart var som snask för mig. Plötsligt hör jag min låt i radio och programledaren läste upp mitt brev och jag fick en av mina favoritlåtar spelade. Vad gjorde jag då? Jo, jag ringde till mina kompisar, Jussi, Otto och så vidare, och skulle basunera ut till släkten att jag hade fått mitt namn läst i radio. Alla visste nu lite mer om min musiksmak! Vilken ära! Hade jag då tänkt mig för så hade jag också slängt in i brevet att jag också ville hälsa till de kompisarna jag just hade ringt till.

Idag när vi fått podradio, betydligt fler reklamradiokanaler och alla kan filma sig själv med telefonen och slänga upp på Youtube så är detta inte alls lika viktigt och önskeprogram, när folk surfar runt på Spotify, är inte den mest blomstrande företeelsen. Därför kan det ändå vara lite småcharmigt att höra detta minne från 80-talets ungdomsradio:
"Jag skulle vilja hälsa till världens bästa klasskamrat Anna, och till min mamma och pappa"
Som med största sannolikhet stod i angränsande rum och hörde allt direkt...

/JS16

Intressant?
 

Om du vill hitta din tillkommande så strunta i datingföretag på nätet. Det räcker att leta på hitta.se! Är det så man ska tolka det faktum att när du söker efter en adress, som jag som letade efter återvinningsstationen i Bydalen, så får man detta meddelande bredvid kartan:

Här är medelåldern 47 år. Vanliga intressen är ishockey, hårvård och heminredning. Medelinkomsten är 27 688 kr/mån och snittbelåning är 992 657 kr. Man kör gärna Volvo, BMW och Honda.

Varför är detta intressant information om jag ska hitta en gatuadress som jag bara ska ta mig till? Jag vill bara till Bydalen, inte skriva en biografi över hela området. Och som grädde på moset, så ingen är orolig:

I den här valkretsen får Kristdemokraterna 50% fler röster än riksgenomsnittet.

Räcker inte det så kan du klicka på "Visa livsstil" så får du komplett statistik över levnadsstilen på, i detta fall, Norra Vägen. Välkommen till Sverige, här är allt en enda stor kontaktannons så du hittar rätt i livet, både själsligen och fysiskt!

/JS16

Intressant?
 

Lidl är ett under av logik när det gäller kassahanteringen. Plötsligt när man går och handlar så hör man i högtalarna:
"Kära kunder. Vi öppnar nu kassa ett! Var vänlig óch lägg era varor på bandet!"
Sen hinner det gå mellan 3-5 minuter innan det plingar på nytt i högtalarna:
"Personal till kassa ett!"
Det låter lite som "Ooops, vi glömde något. Det kanske ska vara någon person där som tar emot kunderna också".

Frågan är: Är det någon idé att stå och lägga upp alla varor på ett band vid en kassa där det ändå inte finns någon kassörska? Eller att i överhuvudtaget öppna kassan innan någon kassapersonal har anlänt?

/JS16

Intressant?
 

Nu har man forskat fram på Stirlings universitet i Skottland att det är farligt att nicka fotbollar, som jag minns var bland det coolare sakerna man kunde styla med när man var ung. Forskare har undersökt 19 spelare som fick nicka 20 bollar som avfyrades från en maskin. Själva nyheten känns ju inte direkt ny för detta har det ju forskats på väldigt länge. Men känner man inte lite att man skulle vilja se hur ansökningsannonsen till detta experiment såg ut?

"Fotbollsspelare som är van att använda huvudet sökes till experiment vid Stirlings universitet. OBS! Vissa biverkningar och arbetsskador, både tillfälliga och permanenta, kan förhoppningsvis förekomma i samband med jobbet, men OB-tillägget är istället väl tilltaget!"

/JS16

Intressant?
 

Feminismen är på stark frammarch! Visst är det härligt med medvetna och aktiva föreningar? I Eskilstuna finns ett område som bär det något märkliga namnet Snopptorp. Fråga inte, stället finns på riktigt och tittar man i kartboken över Ångermanland så finns mängder av liknande märkliga ortsnamn.

Däremot skrattade jag gott åt att det är flera feminister som försökt få namnet ändrat av jämlikhetsskäl till "Fitt-torp". Det namnet sitter väl bra i munnen! Och det märks att man tar tag i de riktigt viktiga jämlikhetsfrågorna i samhället! Jag kan ju tycka att om man inte är nöjd så kan man väl i så fall flytta till Fittja, det ligger ju inte så långt bort. Eller Trosa, så är det mindre avslöjande. Eller varför inte Könsa i Ångermanland, så är man ju riktigt neutral...

/JS16

Intressant?

 

Intressant notering när man åker tåg är hur dom ofta hänvisar till vilket håll på tåget man bör går ut. Varför gör man det? Det finns ju liksom inte så många andra vägar att ta, eftersom dörren på andra sidan är både stängd och låst. Finns det folk som, trots att en dörr är öppen, envist har sagt "Näää, jag SKA ut den andra vägen, PUNKT!"?

/JS16

Intressant?
 

Amerikanarnas förmåga att förvandla allt till en turistattraktion kan ibland förbluffa, men ibland också skrämma. Jag ska berätta en liten skräckis som bakgrundshistoria. Jag såg på en dokumentär igår om en ondskeful, hemsk och avundsjuk kvinna i det sena 1800-talet USA som hette Lizzie Borden. Hon misstänktes för att ha huggit ihjäl både sin far och sin styvmor i vredesmod. Alla visste på något sätt att hon hade gjort det, men det fanns inga bevis mot henne och hon släpptes fri, men fick leva resten av sitt liv ensam i sitt föräldrahem, där minnen och spöklika samvetskval förföljde henne.

Lizzie Borden har sen dess blivit något av en myt i USA, vars levnadsöde har dokumenterats, skrivits om och sjungits om titt som tätt. Ett hårdrocksband och dess ledare har även döpt sig efter henne, bisarrt, men säkert lockande för fansen på något sätt.

Huset där morden begicks och Lizzie Borden spenderade resten av sitt liv i har sen dess blivit ett vandrarhem och en attraktion. Tydligen så vill många sova i samma hus som en kall dubbelmördare från mer än 120 år tillbaka. Men det sjuka är att om man går in på lizzie-borden.com, hemsidan för vandrarhemmet, så kan man, dels kolla på en s k "ghost cam", alltså en kamera som kan filma i mörker, som livestreamar från Lizzie Bordens sovrum och där kan man titta hela dagarna om spökerna av de mördade Abby och Andrew Borden skulle dyka upp. Dels så har man producerat fram dockor av Lizzie Borden med yxan i högsta hugg och blod på klänningen som man kan köpa för 20$ styck. Jag kan säga att om jag hade ett barn som kom hem och meddelade att denne hade lekt hela dan med en docka föreställandes en blodig massmördare så hade jag kanske blivit lite rädd och börjat fundera på att ringa en barnpsykolog.

Men i USA är detta tydligen mer normalt. Folk köper dockan, sover gladeligen i huset och sitter gärna på internet och väntar på att de mördades spöken ska komma in genom väggen. Därför så väntar jag mig nu att man i framtiden ska göra dockor av Helge Fossmo och Sara Svensson och göra om Pingstkyrkan i Knutby till hotell. Eller varför inte dockor av Juha Valjakkalla (ni minns, Åmsele...) med gevär i högsta hugg och en "ghost-cam" i Åmsele. Jag vet, det låter helsjukt, men eftersom Sverige försöker i mesta möjliga mån att följa USA i fotspåren så är det väl inte en helt omöjlig tanke?

/JS16

Intressant?

 

Selånger Marknad, en tradition som för många är mer ett måste än en lust, i alla fall så får jag den känslan när jag nämner saken för folk jag känner. Sen 1983 har Sundsvallsbor vallfärdat till denna marknad ute på fältet precis utanför stan. Det är något speciellt med svenskarnas tradition att gå på marknader, för det är en sån intressant del av den svenska folksjälen, precis som dansband, folköl och röda stugor med vita knutar.

I de flesta städer finns en stor marknad där man går från stånd till stånd och botaniserar i lätt överprismärkta lågprisvaror av helt okända märken, tunnbröd, korv, hemstickade strumpor och vantar, trosor och kalsonger med festliga tryck, tröjor med tokroliga texter och artisttryck, hemgjort marknadsgodis, på tok för dyra serietidningar och DVD-filmer och lädervaror i alla möjliga slag. Dansband och marknader hör ihop, för från flera stånd så hör man Lasse Stefanz, Vikingarna eller något dylikt på svag volym från någon gammal bandspelare.
För att inte tala om alla flåshurtiga försäljare med mikrofon som för en trogen skara anhängare försöker med rapp käft demonstrera knivar, rivsjärnsset och andra kökssaker. Det sistnämnda har det varit rätt dåligt med på senare år och jag tror att det någonstans är en utdöende företeelse.

Dessa marknader är alltså egentligen så mycket lågbudget som finns vad gäller märken och kvalitet, men vi svenskar vallfärdas varje år, i mångt och mycket för att vi bara måste. Det har vi ju gjort i alla år, även om besökarantalet och försäljarantalet vad jag har hört minskar för varje år.

Men det intressanta med ett evenemang för Selånger Marknad är att det är ett tecken på svenskarnas behov av trygghet i livet. Det är som Jonas Gardell en gång sa om Svensktoppen:
"Inget förändras mer än i långsam takt!"
Man vet hur det kommer att se ut för alla stånd står på precis samma ställen varje år. Vild-Hasse står precis mitt emot rotundan, som vanligt, och bredvid honom en liten loppmarknad. Det billiga tältet med billigvaror mellan 5-20 kronor står på exakt samma ställe som de senaste 10 åren och det lilla ståndet med begagnade böcker stod också på samma ställe där jag alltid sett det. För som ni förstår så är jag inte ett dugg bättre. Det är en tradition som jag ändå alltid besöker varje år, trots att man funderar när augusti börjar:
"Undra om jag egentligen tänker gå på Selånger Marknad i år. Jag brukar ju knappt köpa något ändå..."
Man känner sig less och behöver nya utmaningar. Men likväl så står man där vid månadens slut i en smockfull buss på väg mot Bergsåker och ser fram emot trängseln och den lätta doften av grillrök och ladugård. Det är ju en del av traditionen...

Men plötsligt när jag går där och har endast köpt en liten serietidning för en femma så ser jag något helt nytt och märkligt. En second hand-butik från Hamsta har letat sig ut på marknaden med ett stånd. En ny stjärna som ska försöka bli en del av den stora traditionen. Och försäljaren har många backar med LP-skivor med sig! Jag hinner bli imponerad över att det åter finns vinylskivsstånd på Selånger Marknad innan jag blir fast ett tag. Det blev faktiskt den dyraste marknadsvistelsen på nästan 15 år. Så det blir nog ändå att stå i den överfulla dragspelsbussen nästa år igen, och nästa, och nästa...

/JS16

Intressant?
 

Det är få gånger som man åldras så fort som när man ska ge sig in på saker som är vardagsmat för andra och som för en själv är en helt ny värld. Jag tror att många av er har förstått att jag är rätt försiktig med ny teknik. Inte fientlig, men jag skaffar bara det jag känner att jag själv kan ha någon praktisk användning för. Att skaffa något bara för att det är nytt, man måste ha och andra har det gör jag inte.

Igår så införskaffade jag mig min allra första modernare telefon, en Iphone med siffran 4. Jag har aldrig sett att jag har behövt en modern telefon egentligen. Jag pratar, skickar SMS och det har jag kommit långt med. Men dessa "nya" telefoner har några funktioner som jag attraherades av och som jag kände att jag ändå kunde ha praktisk användning för, fotofunktion och framför allt filmkamerafunktion. Att filma vore en riktigt bra förnyelse av min Youtubekanal, tänkte jag.

Med den effekten att när arbetskamraterna undervisade mig i detta och sprudlade ur sig teknoprat och allehanda funktioner som man kunde göra och som jag skulle tänka på, så kände jag mig plötsligt 40 år äldre, fast jag bara är 41. Det är appar, wi-fi, itunes, icloud med mera med mera. Man tänkte, snart sitter man där själv, med ansiktet djupt nere i telefonen och är mentalt helt isolerad från omvärlden. Man var som en 80-åring som för första gången ska sätta sig vid en dator och lära sig skicka ett mail, vilket idag är lika självklart som att lära sig skriva med papper och penna. Det mänskliga sinnet och hjärnan är en märklig uppfinning, men även Bambi lärde sig snart att is är halt och man kan ta sig fram på det och stå upprätt.

Så idag går jag på lätt darriga ben in i en för mig ny teknisk era och tänker som en 80-åring, men om ett halvår så fast fingrarna fram på skärmen som om den den 40-åring jag är. Tänk om man i så fall kunde föryngras på samma sätt i verkliga livet...

/JS16

Intressant?
 

Jag inser att detta är en smaksak, men jag känner bara att det mest meningslösa som finns på skiva måste vara skivor med titeln "A tribute to James Last" (eller sätt in valfri artist i samma genre, Frank Valdor eller dylikt). En skiva med covers av en artist som också bara gav ut covers känns rätt onödigt i mina ögon och inget jag skulle sätta på mitt musikaliska CV...

/JS16

Intressant?
 

Jag gissar att ni alla har sett det någon gång, när ni ser något lättare program på TV. Om det är något sportevenemang som panorerar över publiken, eller ett underhållningsprogram som visar bilder från några människor eller om någon får en chans att synas bakom en kändis som filmas för TV. Dom där som alltid ska sträcka upp handen framför kameran och med ett tillgjort leende vinkar frenetiskt. Jag vet inte om det är typiskt svenskt, men det känns väldigt svenskt, att så fort TV-kameran kommer fram i närheten så måste man vinka hem.
"Hej, pappa och mamma! Jag är med i TV!!!"
För några ögonblick kan den mest sansade vuxna människan förvandlas till ett barn när kameran slås på och du är av misstag med i sändningen.

Sen beror det förstås på vart man bor och i vilket sammanhang. Jag minns när jag gick folkhögskola i Härnösand och hade för skolradions räkning fått i uppdrag att med mikrofon intervjua Härnösandsbon om sina semlevanor inför fettisdagen. När det hade gått ett par timmar, fötterna värkte och jag frös om händerna som besatt så hade jag intervjuat EN person, en av skolans lärare. Av alla andra fick jag kalla handen (när jag redan nu hade två svinkalla händer själv), i de flesta fall för man gillade inte mikrofonen och att prata i radio. Skulle detta ske om jag hade gått en skola i Stockholm?

Men jag tycker det är alltid lika fånigt att när man panorerar över publiken på "Allsång på Skansen" så sitter X antal personer längst fram och vinkar med löjliga leenden, allt för att visa att man faktiskt syns i två sekunder i TV. Det kanske är så att det är svenskens inre vilja att bli en kändis som växer en liten kort sekund, även om man vet att väldigt få kommer att i överhuvudtaget bry sig eller minnas denne. Hoppet är kanske det sista som överger om att en dag upptäckas. Kanske är det det som är hemligheten bakom den fåniga TV-vinkningen...

/JS16

Intressant?
 

Thorbjörn Fälldin är död 90 år gammal. Jag ska inte strö beröm över hans politik, men han var en karaktäristisk person och minnesbild från 70-talet och det tidiga 80-talet! Att han sen visade att vi norrlänningar har vad det krävs för att lyckas i de stora sammanhangen söder över och ändå stanna kvar här uppe är imponerande och kanske det jag gillade bäst om honom.

Jag var faktiskt ett fan av Fälldin en gång, när jag var runt 7-8 år. Jag, mamma, pappa och min syster, som på den tiden ännu åkte barnvagn, skulle gå i Första Maj-tåget. Jag fick en vimpel i handen med en röd ros på, en sosseflagga. Men jag gillade inte alls det och bar vimpeln under en viss protest, för jag tyckte Olof Palme var så tråkig. Jag gillade Centerpartiet bättre, eftersom jag tyckte Thorbjörn Fälldin hade en sån häftig röst! Tänk om vi skulle välja politiker på valdagen efter det istället. Jag tror knappast det hade hjälpt Stefan Löfvén direkt. Men och andra sidan så dumpade jag Fälldin och Centern rätt fort när jag börjat intressera mig mer för politik så det kanske jämnar ut sig.

Men ändå saknar jag den typen av politiker idag som Fälldin ändå var, karaktäristisk, lugn och med en egen stil, så visst kommer Fälldin vara saknad, kanske inte lika mycket som politiker som mediepersonlighet. Ett norrlandsfönster som var sig själv, samt landsbygden trogen in i det sista.

/JS16

Intressant?
 

Jörgen Stafrin 1996-97: Jag gillar väldigt mycket av det som är på listorna och hänger med i snacket kring de nya artisterna. När P3 pratar om ny musik försöker jag lyssna och skapa mig en åsikt och väldigt mycket gillar jag! Verve, Oasis, ny dansmusik, trancemusik, soulmusik, listan fortsätter... jag gillar inte alls allt förstås, men jag försöker förstå och hänga med och gör egna listor. Det är en mycket spännande tid att vara musiknörd och skivköpare!

Jörgen Stafrin 2016: När en arbetskamrat berättar vilka artister som framträder på hamnfesten här i Sundsvall så sitter jag som en fågelholk. P3 har jag inte lyssnat på aktivt på en halv evighet och jag har ingen aning om nya artister, mer än en del nya moderna synthband som dock ligger eoner från listorna och radions spellistor. När Watchmojo.com på Youtube har listor över dom 10 bästa videorna så grymtar jag som en gammal farbror åt Nicki Minaj, Rihanna och Kate Perry. Istället försöker jag lyssna på 70-talsmusik och köper glatt skivor med soul och funk med Earth Wind & Fire, Chicago och Isaac Hayes, singer-song-writers som Carole King och The Carpenters samt den musik jag lyssnat på under de senaste 30 åren, jazz, 80-tal och samma saker jag upptäckte just 1996-97.

Jag vet inte om detta är en normal vändning av en människas musikaliska utveckling eller om det är jag som helt enkelt blivit för gammal. Ibland saknar jag den tiden då jag kunde lyssna på P3, få information om den senaste musiken och inse att det ju faktiskt var riktigt bra! Ibland känner jag mig lyxig som har lärt mig att sålla och plocka ut det som är guldet ur 30 år av musiklyssnande och skivsamlande och gå min egen väg i upptäckande av nya saker. Ibland känner jag mig lite åldrad när melodikrysset spelar ett nytt band eller en ny artist som jag har noll koll på vem det är, men däremot kan varje Evert Taube-låt som spelas i instrumental version. Livet är en märklig, men spännande resa...

/JS16

Intressant?
 

Är det bara jag som känner när jag ser folk som åker Segway att jag vill säga till dom:
"Du, hästen har redan sprungit ifrån din sulky! Du har bara hjulen kvar, så du kan kliva av om du vill..."?

/JS16

Intressant?
 

Midsommarafton 2016. Tankar far åt många olika håll och det som slår mig mest när jag sitter på balkongen och tittar ut och ser solen som lyser på husen och träden som vajar lite lätt denna klassiska sommardag är hur otroligt viktig ekonomin plötsligt blivit i medier och för oss människor på ett helt annat sätt ju mer medier vi har tillgång till än det på nåt sätt var förut. Storbritannien tänker lämna Titanic och gå ur EU, enligt omröstningen igår. För att denna dag tala engelska: Good for them! Är det bara jag som tycker att titlarna "Brexit" och "Bremain" är några av de mer krystade namnen som valts för en omröstningskampanj? Men självklart en intressant situation att följa, även om det tar några år innan utträdet är klart.

Nu kan man förledas att tro att det är lätt att kräva folkomröstningar på rad, och tro mig, jag tycker man borde det, för någonstans borde även EU fatta att det finns en gräns för hur mycket man kan styra folk och situationer. Men jag tror också att det är rädda politiker som kommer att hålla i makten och EU ännu hårdare än förut och därför än mindre kommer släppa folket in på skinnet. Det brittiska öriket har folkomröstningar i blodet på ett annat sätt än många andra länder. Men vilket fall, det blir spännande att följa efterspelet och hur länge EU håller.

Däremot så får man inte glömma: Det är midsommarafton, oavsett vad man tycker! Solen skiner, vilket vi ju inte är bortskämda med på denna dag direkt, och fåglarna kvittrar. Sommaren är äntligen här! Då kan jag tycka att det finns viktigare saker att tänka på än ekonomin. Det fanns en tid då man på sin höjd tittade på Rapport, nickade lite noterande åt det som sas och sen vandrade vidare.
Numera ska man följa händelserna varje minut, varje timma och i alla medier, om stadsmakten, den första, andra och tredje, får som den vill (ja, OK, kungen kanske inte bryr sig lika mycket...).

Men jag, för min del, vill inte ägna kvällen åt att tänka på framtida ekonomiska diskussioner i spåren på detta eller hur Sveriges roll i EU eventuellt kommer att förändras på grund av resultatet. Jag vill kunna åka till min familj och äta och sen göra min traditionsenliga midsommarpromenad runt Sidsjön och titta på folk som kopplar av och njuter av sommarkänslan. Tänka på EU tänker jag göra en annan dag. Mañana Mañana! Trevlig midsommar på er!

/JS16

Intressant?
 

Detta fenomen med lokalkändisar är väldigt intressant. I storstäderna är man förstås inte alls lika intresserade på samma sätt. Jag menar om 85 % av alla kändisar idag bor i Stockholm eller i dess närhet så orkar man väl inte hålla samma koll. Men ute på landsbygden, som här i Sundsvall (jo, jag tar mig frihet att kalla den före detta Norrlandshuvudstaden för "landsbygd"), så är lokalkändisarna nästan löjligt prisade, oavsett, och här kommer poängen, om de bor kvar här eller inte. I Sundsvall är Helen Sjöholm ett typexempel.
"Helen Sjöholm sjunger ju så bra. Hon är ju från Sundsvall!"
Sundsvalls Tidning målar fortfarande upp henne som en stor Sundsvallsartist.

Men vänta, hon bor ju inte i Sundsvall längre och har inte gjort så på en halv evighet? Jag är osäker på årtalet, men det är åtminstone 20-25 år sen hon flyttade från stan. Hon må ha rötterna här, men när upphör man att vara en kändis från sin stad efter att denne lämnat stan? För är det något som jag får för mig är svenskt, så är det att som landsbygdsbo desperat hålla kvar vid de stadskändisar vi har, oavsett om vi har dom kvar eller inte.

Thomas DiLeva kommer är från Gävle! Nej, han flyttade från Gävle 1979. Han är kanske FRÅN Gävle en gång och född där, men han är inte Gävlebo/Gävleson längre. Men det går ju bra att rida på den vågen i PR-syfte. Och visst, jag förstår att det handlar om PR för alla städer mindre än Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala numera, men jag kan inte hjälpa det. Jag stör mig lite på denna PR-bluff för någon som inte längre tillhör stan, bara för att denne föddes och gick i skola här en gång.

Nu säger en del att i så fall skulle Sundsvall bara ha en kändis med dignitet som ännu bor kvar här och det är Kjell Lönnå, som för övrigt är född utanför Västerås. Ja, förmodligen, men det låter kanske lite ärligare. Eller är det bara så att jag tänker för mycket? Vem vet...

/JS16 - född och fortfarande boende i Sundsvall

Intressant?
 

Man kan inte annat än skratta åt alla personers försök att hindra Youtubes poliser från att spärra och komma åt en när man lägger upp upphovsrättsskyddat material på "tuben", så länge det inte är något man själv inte är intresserad av vill säga för då kan det hända att man sitter där och svär istället.
"Få se, om jag vänder hela filmen spegelvänt, pitchar rösterna på filmen OCH lägger en gratis musikslinga i bakgrunden, DÅ kommer Youtube inte åt mig!", tänker datanörden.

Men frågan är exakt hur många kommer att kunna njuta av filmen istället. Jag vet inte hur andra är, men när jag ser en film, vilken det än vara må, om det ska gå någon musik i bakgrunden och rösterna går i slowmotion så är min filmupplevelse inte på långa vägar tillfredsställd. Exakt hur desperat att dela med sig av en film är man inte om man gör filmen i det närmaste otittbar bara för att man ska lägga upp den på Youtube? Om man är så rädd att förlora sitt Youtubekonto så är det väl lättare att strunta i att lägga upp klippet istället.

/JS16

Intressant?
 

På Youtube kan man numera, för de som inte upptäckt det, få videon textad på endera språket. En jättebra idé, men allt som oftast så undrar man om man inte borde lägga lite mer energi på att få textningen rätt för till och med när man ska texta en engelskspråkig film på engelska så kan det bli de mest bisarra textraderna.

Idag så kollade jag på en två minuters video där en amerikansk skivsamlare skulle åka på en lokal skivmässa. Eftersom jag tittade på jobbet så satte jag på textningen för att inte störa arbetskamraterna allt för mycket. Samlaren sitter i sin bil och säger i kameran:
"Got another video. We're going to be going to a record fair around town"
Det fick Youtube, som inte heller kan läsa av skiljetecken, till detta:
"Grandmother on video here we're going to be going to iraq attacks air around town"
Hur mycket har man rökt på om man kan få "Got another video" till "Grandmother on video" och "We're going to be going to a record fair" till "We're going to be going to Iraq attacks air"?!?!?! Man kanske borde ha på textningen lite oftare för livet blir så mycket roligare då.

/JS16

Intressant?
 

Det är rätt intressant när man sitter på Youtube och hittar en massa låtar med dansmusik på en väldigt massa språk, andra än de mer vanliga engelska, tyska, franska och svenska alltså. Tänk att det fanns en tid när jag växte upp när man var tvungen och ha ett speciellt program en gång i veckan för att få musik från andra kulturer än de vanliga musikländerna i radion. De hette både Radio Europa och Transit och där var en av få ställen i medierna där musik på grekiska, ryska, rumänska, turkiska eller liknande språk fick plats (utanför Eurovision Song Contest då förstås). Jag lyssnade någon gång på Radio Europa på 80-talet och det var så udda och spännande på något vis. Synthpop... på grekiska?!?! Finns det där???

Stenåldersexemplet finns på radiogodis.se (länk bredvid), ett radioprogram från 1976 som var ett önskeprogram för invandrare som hette "Det vill jag höra". Där önskades musik från de främmande nationerna, i en tid då många svenskar inte varit ute lika mycket, och svaret från presentatören som läste breven blev i 70 % det samma:
"Tyvärr har vi inte kunnat hitta den låten eller artisten i vårt skivarkiv, men vi hittade den här låten från förra årets eurovisionsfinal..."
Alltså, världen var mycket längre bort!

Tittade man på hitlistorna på 80-talet så tyckte man att det var väldigt udda och spännande när det dök upp franska hits, som Indochine under syntheran eller France Galls "Ella el'la" sommaren 1988. Wow, så internationella listorna plötsligt blev!

Men numera hittar man musik på alla de möjliga språk. Vi snackar alltså musik på dom nationella språken, inte dagens Eurovision där man ändå måste sjunga på engelska för att få en jättehit Europa över. Och den musiken är inte svårare att hitta än att man kan söka upp dessa på Youtube eller ratta in en internationell webradiokanal. Ni yngre kanske tycker att jag är konstig som mässar om detta nu, numera är det ju vardagsmat, men det är kul att se hur det hela har utvecklat sig genom åren och hur bredare musikbranschen har tvingats bli tack vare internet. Sen kanske inte dessa låtar når den svenska digilistans första plats direkt, men frågan är om någon bryr sig om det längre. Jag har gnällt mycket på musik via internet, men om det ska prisas för något så är det att om man vill höra främmande musik så behöver man inte göra som på 70-talet, skriva till ett konstigt önskeprogram som ändå inte har låtarna utan man får nöja sig med den bortglömda låten från mellon. Världen är plötsligt närmare än man tror.

/JS16

Intressant?

 

Sitter och löser på Melodikrysset och Carolas "Främling" spelas på finska. Tanken flyger i mig: Undra om den här låten hade lyckats lika bra 1983 om den hade tävlat för just Finland istället för Sverige? Det är såna tankar som jag sitter och funderar på i dessa Eurovision-tider, vilket säger rätt mycket om hur stort mitt intresse för Franz och det som sker i Stockholm ikväll är.

/JS16

Intressant?

 

En intressant tanke apropå Miljöpartiet; jag ska inte förta klumpigheten i de saker Åsa Romson sagt eller saker som hänt i partiet den senaste tiden. Men om man tittar på vidden av allt detta så är det intressanta vilken massmedial uppståndelse det blev när Mehmet Kaplan visade sig ha diverse kopplingar med antisemiter och extremister.

Men när diverse Sverigedemokrater ertappas med att befinna sig på öppet rasistiska sidor och grupper på facebook så blir det inte ens hälften av den uppståndelse. Miljöpartiet rasar i mätningarna, medan Sverigedemokraternas stjärna steg allt mer under den tiden. Vad man drar för slutsatser av det får man fundera på själv, men det är en sak som får åtminstone mig att fundera på vad som är viktigast i Sverige idag.

/JS16

Intressant?
 

Som alla läsare vet så är jag ju ett fan av saker som är så sjuka och bisarra att man undrar vad man gått på när man fått idén i huvudet. Mitt senaste favoritexempel är "Vaginaöl". Jag var övertygad i fredags om att det var ett aprilskämt, men det sjukaste är att det inte är det. Man har alltså tagit mjölksyrebakterier från kvinnans vagina och skapat en öl av det.

Här vet jag inte om jag verkligen vill veta hur produceringsprocessen går till och hur fabriken ser ut. Jag får bilder som jag absolut inte vill ha. Dock skulle jag gärna vilja veta hur man kläckte denna idé och hur mycket man rökte på vid tillfället. Jag kan säga att jag har nog aldrig varit lyckligare över att jag är nykterist! Skål på er!

/JS16

Intressant?
 

Byte av fackförbund är en underbar upplevelse. Mitt fackförbund, GS, som inte gjort ett jota sen jag gick med där för 10 år sen, visar in i det sista att man har mycket kvar att jobba med. GS, för den som undrar, är alltså Grafikerna och Skogs- och Trä i en ljuvlig union.

I och med att jag nu fått anställning via kommunen så ska jag byta fackförbund till Kommunal (jag vet, inte ett klockrent byte, men det säger en del mitt förhållande till GS) och när jag nu skulle ringa till GS a-kassa och få bekräftat att bytet lyckats så får jag en jävla telefonsvarare med öppettiderna i örat. Detta trots att man har telefontid.
Men ibland är det ödets ironi, för när jag ska gå in på GS hemsida och skicka ett mail till dom så ser jag att toppnyheten på sidan är:
"Nu ökar vi tillgängligheten!"
Till GS säger jag som Magnus Härenstam:
Morsning och goodbye!

/JS16

Intressant?
 

Att blanda de mest udda sakerna till en bisarr måltid som låter som något man aldrig skulle ta i sin mun är det senaste för svensken (eller svensken, vi har adopterat det numera utifrån). Gärna också att blanda snask och efterrätter med det som normalt är riktig mat. För några år sen så fick jag äran att smaka på en blandning som bara kändes som en utmaning att få prova på, Coca Cola med vaniljsmak. Det är ännu bland det märkligaste och sjukaste jag har smakat i mitt liv.

Men om man nu har en fetisch för att sätta tänderna i de mest underligaste sakerna, hur låter pommes strips med chokladsås? Vattnas det i munnen? Eller varför inte havregrynsgröt med kaviar.
Favoriten är dock alla möjliga och löjliga varianter att förnya den klassiska semlan. Det enda man har behövt att välja mellan tidigare är om det ska vara varm mjölk (a k a hetvägg) eller kall mjölk. Numera kan du välja på om du ska ha en semla med bacon (visst låter det mumsigt, Friskis & Svettis gråter) eller om du hellre vill ha någon av följande varianter som säljs på Nylunds bageri i Finland:
* Rostbiff Semla
* Tomat-Bacon Semla
* Räk Semla
* Tonfisk Semla
* Ost Semla
* Skink Semla
* Medelhavs Semla
* Kyckling Semla
* Ägg och bacon Semla
* Chèvre-Kalkon Semla
* Mozzarella Semla

Visst blir man sugen? Det känns som att gränsen mellan det som är ett gott fika bröd som en gång i tiden åts en gång om året (jag har redan ätit tre semlor bara i år) är på väg att förvandlas mer och mer till en vanlig och speciell sorts smörgås.

Dessutom känns det som om vi har så slut på idéer vad gäller det som faktiskt är smakligt att vi nu måste blanda ihop det som inte alls hör ihop för att få något nytt att kunna få en matsuccé med. Lite som att försöka uppfinna hjulet med minst vettiga verktygen. Det är roliga experiment, erkänn det, man blir fundersam, men akta er innan ni hittar följande i er ICA-affär: Gräddtårta med stekt strömming, ris med öring och chokladsås, Chips med surströmmingssmak och min personliga favorit, gädda och spaghetti!

/JS16

Intressant?
 

Livet är märkligt ibland, när man tänker efter! Igår så befann jag mig på en kurs på Härnösands folkhögskola, samma skola som jag gick på för exakt 20 år sen. Där sitter jag, i samma skola, i samma skolsal och till och med på samma sittplats som 30 januari 1996. Tillfälligheternas spel är härlig ibland...

/JS16

Intressant?
 

Svenskens prioritering om vad som är viktigt i livet är alltid intressant. Jag har nu hört nästan hela mitt liv klagomål på att Systembolaget inte har tillräckligt öppet. Man fick lördagsöppet till sist och nu vill de flesta att det ska vara öppet även på söndagarna. Fick man som man ville så skulle det också ha öppet 24 timmar om dygnet samt låta spriten rinna som en tredje kran i hemmet, brevid varmt och kallt.

Däremot så är det väldigt tyst numera om sånt som är viktigt för människans vardag, som att kräva att bankerna ska ha öppet längre än 16.00, så man kunde både hinna med att gå in och uträtta ett ärende OCH jobba innan dess. Det har gått mer än 45 år sen Hasse & Tage undrade vad man hade för sig i banken efter tre och sen dess är det tydligen viktigare att man kan köpa alkohol än uträtta diverse viktiga ärenden på banken under en jobbdag. En liten stillsam fundering bara som kanske säger en del om oss svenskar...

/JS16

Intressant?
 

Följande rad är hämtat ur Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida. Det är restaurangen Forno Romano i Stockholm som söker kassapersonal och deras annons kan te sig lite märklig. Och, nej, det är lätt att skylla på eventuell svenska brist om ägarna skulle nyss ha anlänt till Sverige, men resten av annonsen är skriven på perfekt svenska. Men under titeln "arbetsbeskrivning" står det:
"Kassahantering, Kökshjälp, man ska kunna behärska svenska för att har kunder som är allergiker."
Exakt vad betyder det? Tydligen ska man kunna svenska för eventuella kunder som är allergiker. I annonsen låter det som om det måste vara svensk husmanskost på matsedeln annars sitter det X antal människor och nyser förbrilt medan dom läser vinlistan. De verkar som om dom istället borde anställa läkare till Forno Romano...

/JS16

Intressant?
 

Jag förstår inte alls en sak: Varför är TV-programmet "Ullared" så populärt att det får fortsätta år efter år? Vad är det som gör att vi svenskar vill sitta och titta på när vanliga svenskar handlar i en affär? Jag har bara ibland zappat förbi programmet och en sak som fullkomligt förvånar mig är hur man ens kan försöka göra så triviala och enkla saker till något som låter som en cliffhanger i "Falcon Crest" eller "Rederiet"? OK, jag inser att det är en smaksak, men för mig är "Ullared" det kanske mest hjärnbefriade programmet vi har, vid sidan av möjligen "Idol".

Som ett program jag såg en snutt av då en man hade problem att få in allt i bakluckan på sin bil och man gick till reklam:
"Senare i "Ullared"... kommer Bengt att lösa problemet med bakluckan? Missa inte fortsättningen av "ULLARED"!!!
Jösses, det här får vi INTE MISSA!!!!!! Hur ska Bengt lösa denna mardrömssituation? Tänk om han måste ta en eller två saker I BILEN? Hur kan detta i överhuvudtaget bli ett tittbart TV-program?
"Birgitta har ju en jättebra dag... hon får ju komma till Ullared? Vad ska du köpa, Birgitta?"
"Jo, jag ska köpa två fåglar... av porslin, alltså!! *fniss* *fniss*"
Vilken rysare! Fram med chipsen och läsken för nu ska Birgitta köpa porslinsfåglar på ULLARED! Nästa gång jag går på ICA och handlar mjölk så kräver jag banne mig att Kanal 5 ska vara där också och filma mig för det kommer bli mitt livs ögonblick, för att inte tala om tittarnas! Vem var det som sa att vi skulle få så mycket mer att se på när vi fick fler kanaler?!

/JS16

Intressant?
 

Jag har tidigare varit rätt tudelad gällande fenomenet nyårsafton. Å ena sidan så är det en väldigt ointressant dag där vi firar å det grövsta för att vi byter almenacka. Det skjuts raketer, det festas hårt och det lovas än det ena än det andra i nyårslöften. Inte allt för sällan görs alla dessa tre samtidigt också. Det känns lite som om nyårsafton är delad i två sorters folkslag, dom som inte bryr sig nåt nämvärt och dom som bryr sig åt skogen för mycket. Ja, det finns en liten grupp som bara tycker det är vackert med fyrverkerierna också...

Men å andra sidan så gillar jag summeringen av det som varit, tillbaka blickarna på året som varit, som den nostalgiker jag är. Dessutom finns det en viss spänning i nyårsaftonen, att gå in i något som man inte har en susning om vad det innebär och samtidigt se tillbaka på det man lämnar och som man vant sig vid. Det är nog både spännande och lite skrämmande.
Jag minns en nyårsafton, jag tror det var nyåret 1990, som jag var fylld med en viss ångest och oro. Jag hade ju lärt mig och gilla så mycket bra under 1990 och nu skulle vi byta år plötsligt och lära oss nya saker. Skulle dom artister jag lyssnat mest på 1990 vara lika populära och spelandes i radio även under 1991? Vad skulle hända med mig under det kommande året? Snacka om tonårstankar...
Numera, när jag passerat 40 så har jag förstås lärt mig att värdera saker efter eget huvud istället för medias alla villfarelser, men vadå, man var ju bara 16 år...

Men likväl så är nyår en väldigt konstig företeelse. Man både känner en liten kittling inför den samtidigt som man egentligen inte kunde bry sig alls om det som händer på kvällen. Och frågan är om jag skulle vilja ha det på något annat sätt. Oavsett vilket så önskar jag alla läsare ett riktigt gott nytt år och på återhörande 2016, då bloggen, tro det eller ej, firar 10 år...

/JS15 - inom kort 16

Intressant?
 

En sedvanlig liten jultanke så här på julaftonen, som kanske inte handlar så mycket om julen, men väl något jag inte förstår. Jag har alltså i snart 25 år botaniserat på olika second hand butiker, jobbat på tre av dom under ca 10 års tid och alltid jobbat och letat efter ljud av alla dess former, må vara vinyl, CD eller kassetter.

Förutom skivor så samlar jag också gamla radioprogram. Jag älskar att hitta gamla Tracksprogram, Metropol, Rakt Över Disc och Kulan I luften och andra P3-klassiker från barndomen. Självklart har det att göra med att dessa är en gigantisk del av min uppväxt, när jag bodde vid radion som ung. Jag har gjort flera av mina bästa nya upptäckte av band och artister jag aldrig lyssnat på förr genom kassettband med detta på!

Här är nu problemet. Genom alla år som jag har gått på olika second hand butiker så har jag ALDRIG haft några problem att köpa gamla kassettinspelningar med radioprogram. Dessa har varit en del av loppisutbudet och man har inte blivit halshuggen för det, inte heller de som satt ut dessa.
Numera, sen bara ett par år tillbaka, så är varenda second hand så livrädd för att sätta ut privatinspelade band på grund av copyrighträtten. Även den second hand jag jobbar på. Nuförtiden är alla så rädd för STIM och att bli anmälda att man inte ens kan sälja gamla från radio dåligt inspelade kassettband. Vad fast är det som har hänt?
Jag säger inget vad gäller försäljning av brända CD-skivor, kvaliteten är så pass bra på dessa att de lätt kan jämföras med originalskivor. Men vi snackar här kassettband vars kvalitet allt som oftast är usla och dessutom i många fall inte ens innehåller hela låtarna.
Nu säger en del:
"Kassettband, finns det folk som köper dessa nuförtiden?!"
Som arbetare på en second hand så kan jag säga; Ja, de kassettband vi sätter ut, alltså vanliga köpkassetter, går direkt! Så jag säger bara: Låt second hand affärerna få sälja privatinspelade kassetter, för dessa kan ändå innehålla en stor del av vår radiohistoria, mediahistoria, och även kulturhistoria! Det är en sån pass skillnad på kvaliteten att det knappast kan jämföras med brända CD-skivor och skapa mer förlust för skivbolagen idag än de gjorde för 25 år sen när jag kunde köpa dom på loppisarna! Innan någon reagerar nu ska ska jag bara säga att jag vet om den guldgruva som heter radiogodis.se, som sen flera år tillbaka är min räddning för min hobby med gamla radioprogram!

Med dessa ord, som inte alls hade något att göra med julen, så vill jag önska alla mina läsare och trogna följare:
EN RIKTIGT GOD JUL!

/JS15

Intressant?  Läs mer...  

Bussordningen när man ska på Norra Bergets julmarknad i Sundsvall är som vanligt helt obefintlig. Här går det gratis bussar till och från eventet varje halvtimme, ett jättebra initiativ, inget snack. Men först och främst, om man ska ha det VARFÖR använder man inte dragspelsbussar, som rymmer så många fler??? Nej, istället har man en enkel buss där chauffören släpper in folk både fram och bak. Folk bara väller in och kastar sig på en sittplats och sen är det att stå som packade sillar hela vägen upp och ner. Frågan är om detta ens är lagligt, att stå så många i bussen.

Jag sticker inte under stolen med en sak: Jag hatar att stå i en buss, av många anledningar. Dels betalar jag dyra pengar varje månad för att få åka, då tycker jag att det minsta jag kan begära är att få åka säkert, vilket man bara kan sittande! Dessutom så gillar jag inte alls att så och hålla i en stropp kastas fram och tillbaka medan bussen skumpar fram på en väg, och i dessa tider även en vinterväg som man inte ens vet om kommunen behagat att sanda eller salta ordentligt.

Men att stå i ett fordon tycker jag ska vara förbjudet, av säkerhetssynpunkt. Jag hörde någon säga en gång att det faktiskt är olagligt, jag vet inte hur pass mycket det stämmer, men jag anser att det ska vara förbud för ståplatser i bussar. Jag har haft denna åsikt i snart 16-17 år så jag har redan hört alla invändningar:
- Det blir för dyrt för bussbolagen
- Det är så säkert i städerna
- Det är ju ståplatser i tunnelbanan i Stockholm, vill du förbjuda det också?
Dyrt för bussbolagen, förmodligen. Men likväl är det deras plikt att se till att vi bussresenärer får åka säkert. En krock mot en buss med stående resenärer och man flyger ut genom fönstret. Inte minst bussarna i den här stan där man inte vet från ena dagen till den andra vilken som fungerar när.
Visst, de flesta busschaufförer kör bra, jag ska inte klaga på det. Men man kan omöjligen veta hur medtraffikanterna på vägen kör, inte minst vintertid.
En tunnelbana går på släta spår, det är lite säkrare och risken att krocka är betydligt mindre, även om det inte skulle skada med lagförda sittplatser där med.
Jag vet att väldigt få är med mig i denna fråga och att jag förmodligen inte kommer att få se detta under min livstid, under min tid i MHF-Ungdom lyckades jag aldrig få med mig någon på det, men jag står för min åsikt, att det är ett otyg att stå i bussarna och att det borde vara förbud och bättre koll på detta bland bussbolagen. Lägg lite mer pengar på säkerhet för bussresenärerna än att sträva efter en så stor vinst som möjligt. Alternativet är att skaffa så många dragspelsbussar som möjligt till varje linje. Amen!

/JS15

Intressant?
 

Det är helt underbart hur företag kan vara så personlighetskluvna gällande en och samma vara. Jag såg en cigarettask som en arbetskamrat hade, en Marlboro Ice Blast, något nytt underverk man har kommit på. På askens nederdel fanns den sedvanliga varningen för att rökning dödar och på locket en 3D-bild i mörk blått. Jag förstår att cigarettaskar måste ha varningstexten, men det ger ju lite intressanta signaler till folk när man försöker både skrämma iväg köpare genom att varna dom och samtidigt locka folk genom att flasha med en ball 3D-effekt. Ibland måste det vara ett elände att vara reklammakare åt ett företag.

/JS15

Intressant?
 

Folkpartiet har bytt namn - numera ska vi säga bara Liberalerna. Så, då har partiet och Jan Björklund fått lite uppmärksamhet i några minuter för dom som ännu engagerar sig. Nu går vi tillbaka och ser dom som ett tomt parti drunknat i en moderatstyrd Alliansregering utan vare sig makt eller politik.

När nu partiet ligger där det ligger opinionsmässigt, vore det inte bättre om man koncentrerade sig på att göra en politik som sticker ut istället för att bara byta namn? Eller är det så att just för att man inte känner sig som "folkets parti" längre som man tycker att ett namnbyte är rätt i tiden?

/JS15

Intressant?
 

Efter dåden i Paris så upprepar jag min fråga från förra månaden, efter knivdåden i Trollhättan:
När tar lidandet slut?
Varför ska det vara så, ursäkta uttrycket, jävla svårt för oss som människor att acceptera varandras olikheter, religioner och åsikter? Hur många mer människoliv ska behöva spillas och kommer att spillas innan vi kommer till sans? Och dessa frågor gäller för alla, oavsett om man är EU-medborgare, amerikan, kines, brasilianare, syrian, muslim, vit, svart, svensk eller invandrare!

Mina tankar går förstås till offer och anhöriga i detta vidriga dåd, men hur mycket mer måste våldsspiralen gå? Hur mycket mer kommer främlingsfientligheten att öka av detta och partier som Sverigedemokraterna vinna på dessa fega dåd och kommer inte våldsspiralen och rasismen att öka ännu mer då?

Dessa är frågor som min hjärna funderar på nu, ca 50 minuter efter att jag fått nyheten om detta. Som sagt, hatet och ogillandet mot detta dåd kan inte beskrivas nog och måste få finnas, men för hur länge och hur kommer vi att uttrycka det i fortsättningen? När kan vi till sist leva med varandras olika tänkande?

/JS15

Intressant?
 

Idag är det "Alla krossade hjärtans dag". Är det någon som firar? Var det någon som allvarligt vaknade på morgonen och tänkte förväntansfullt:
"Åh fan, det är Alla krossade hjärtans dag idag! Det ska jag fira!!!"
I så fall vore det kul att höra exakt hur denna person firade. Gick personen i fråga ut på second hand-affärer och dylikt med en hammare och slog söndetr alla porslinsfigurer föreställande ett hjärta? Eller är det dagen då folk är otrogna mest och sen glatt berättar det för sin partner? Ibland vore det kul att veta hur man tänker när man kommer på en sån här dag...

/JS15

Intressant?
 

Ibland är det märkligt hur människan kan bli så glad för så lite. Jag var inne i en skämtaffär och såg plötsligt att dom sålde helt nya exemplar av dom så kallade "Rubriks orm", alltså dom där långa böjbara avarterna till "Rubriks kub". Jag blev jättelycklig för det, trots att jag aldrig skulle komma på tanken att köpa en själv. Vid 41 års ålder känns det rätt ointressant att ha en sån tingest.

Men däremot så har jag starka barndomsminnen med dessa leksaker och jag har under alla år varit övertygad om att "Rubriks orm" var sen länge förpassad till leksakskyrkogården. Så, lycklig blev jag och jag kan få ro i själen av vetskapen att alla av mina barndomsminnen inte är utdöda. Men skaffa en själv, nej, det skulle inte falla mig in. Ibland krävs det alltså lite för att bli glad.

/JS15

Intressant?
 

Ibland kan humorkanaler på Youtube ge riktigt intressanta tankar. Jag prenumererar på imitatören Gustav Karlsson, som lyckas hyggligt att härma våra kända personer. En del kanske minns honom från "Talang" i TV 4. Han gav en spännande tanke där han uppmanade till bojkott mot frasen "Tiden går så fort" och hävdade att tiden går inte fortare utan den går samma hastighet som den alltid har gjort.

Den tanke som fick mig att fundera är varför det är så i så fall att vi upplever det som att tiden går så fort, för jag hör också detta dagligen hur alla anser att tiden flyger iväg. Det är onekligen så att vi numera har så mycket att göra i våra liv att vi upplever det som att tiden hela tiden flyger iväg. Förr i tiden, innan alla hade mobiltelefoner, ipads, internet, hur många dataspel som helst, facebook, bloggar, ett par 100 TV-kanaler osv osv, så gick tiden inte alls lika fort. Förvisso hade vi ett mer fungerande föreningsliv då, men man stressade inte alls lika mycket som idag. Går vi ännu längre tillbaka, till i början av 1900-talet innan det ens fanns el, så var det förstås ännu långsammare. Nu var jag inte med på den tiden, men jag gissar att dom inte upplevde att tiden rusade fram.
Så tiden kanske inte går så fort, men vi har så mycket i händerna numera och är upptagna hela tiden, eller vill ha saker att göra jämt, att vi upplever det som att tiden går allt fortare numera. Om vi skulle sakta ner på tempot och andas lite så kanske inte tiden skulle gå så fort som vi säger att den gör. En dikt på 80-talet, som Sten & Stanley tonsatte, hävdade:
"Man hör bara ständigt, jag har inte tid!"
Numera har ingen tid, för den går så fort... tydligen!

/JS15

Intressant?
 

/JS15

Intressant?
 

Jag är så trött! Trött på att höra om främlingsfientlighet! Trött på att höra om Sverigedemokraterna! Trött på ständiga elaka kommentarer om "invandrare som inte gör si eller så"! Trött på "Jag är inte rasist, men..."! Trött på att så fort man ens nämner ordet invandrare så ska man ha en tre timmar debatt om den svenska invandrarpolitiken! Trött på denna totala brist på empati och medkänsla för andra människor! Men mest av allt är jag trött på att så få ställer sig upp och ställer Sverigedemokraterna och alla dessa "Inte rasist, men..."-personer mot väggen och skäller ut dom offentligt i medierna för deras bristande respekt av andra människor, för tro det eller ej, invandrare är människor också. Istället sitter många tysta nickandes och tänker:
"Ja, vi har ju demokrati i vårt land och alla har rätt att tycka vad dom vill..."

Förvisso har dom det, det är inte det det handlar om, men det betyder inte att vi måste ge upp vår rätt till det samma! Nu vill Sverigedemokraterna ha folkomröstning om invandrarpolitiken! Det var länge sen jag hörde något så korkat! Istället sitter vi och hoppas att detta kommer att gå över av sig själv. Ja, det kanske det gör en dag. Men fram till dess, gärna innan SD tar makten i landet, så vore det kul om någon tog bladet från munnen och visade Sverigedemokraterna vad dom egentligen är, ett parti som nu är ett av Sveriges största och där medlem efter medlem ertappas med att finnas på rasistiska listor på Facebook och hemsidor och där få tycks reagera och skrika högljutt. När flera medlemmar av Socialdemokraterna och Moderaterna ertappades med att ha medlemmar som talade rasistiskt bakom ryggen, när Janne Josefsson gjorde sin berömda dokumentär, så blev det snabbt ramaskri och många var nu övertygad om att dessa partiers rätta färg nu visades. Men Sverigedemokraterna får istället FLER väljare. Och likväl är det tyst! Då blir jag trött och rädd, när vi ger upp vår rätt till demokrati för att stödja några andras rätt till samma saker, dom som borde veta bättre.

/JS15

Intressant?
 

Pojkbandet One Direction splittras! Jag är ledsen alla fans, vad du nu heter, men jag tänker passa på att sjunga:
"Na na na na, na na na na heeeeyyyy, gooodbyeee!!!!!"

/JS15

Intressant?
 

När nu Petra Marklund har gjort sorti från "Allsång på Skansen", saknad av få, så spekuleras det hejvilt om vem efterträdaren ska bli. Kalle Moreus är en av toppkandidaterna, men mest komiskt är att en annan favorit är Björn Ranelid! Snälla, kan vi inte få uppleva det i alla fall en gång? Det, om något, skulle få mig att se programmet! Om Ranelid kom upp på scenen och sa:
"Nu, kära tittarrre, ska vi plocka fram denna publication som blivit nästan lika populärrr och omhuldad i folks omedvetna omedvetande som mina egna böcker! Vi ska sjunga "Sjösala vals", en sång om kärrrleken av mannen som gett Sydamerrrika och den svenska skaldkonsten ett vackerrrt och nästan skimrrrande begåvat ansikte! Nästan lika vackerrt och betydelsefullt för den frramtida liksom den forrrntida generrrationen som mina böckerrr!"
Jag är inte säker på att det skulle hålla lika länge som Lasse Berghagen eller salig Bosse Larsson, men visst vore det ett program värd att minnas!

Fast och andra sidan så var min mamma ännu snabbare och sa att det vore i samma klass som om man nominerade Leif GW Persson som allsångsledare. Jag hade nog sett det programmet också, garanterat!

/JS15

Intressant?
 

Äntligen kommer sommaren, lagom till semestern. Samtidigt så börjar svensken att klaga över att det är "oliiiidligt varmt", detta efter att ha klagat hela juni över hur blåsigt och kallt det har varit. Ibland är det svårt att vara människa...

/JS15

Intressant?
 

Jag är ju lite förtjust i såna saker som får mig att fundera på:
"Hur tänkte dom egentligen här?"
Dessa ögonblick är ofrivillig och stor komik som får en också att fundera samtidigt.
För en och en halv vecka sen så skadade jag foten när jag skulle kliva ner från ett bord och landade för hastigt på hälen. Alltså satt jag på sjukhuset två dagar senare, på söndagen, och väntade på domen från läkaren och under den långa tid som det tar så hinner man tänka på mycket. Under väntan på röntgen så spelades en gudstjänst från P1 i högtalarna som fick både mig och min pappa, som skjutsade mig, att skratta. Gudstjänsten kom från katolska kyrkan och var en av de mer märkliga jag har hört i mitt liv. Vems idé på Sveriges Radio var det skulle vara en bra sak att sända hela nattvarden... i radio? Med all respekt för de religiösa sederna så tillåter jag mig att ändå säga att nattvarden är en av de saker som känns helt meningslös att lyssna på i radio.

Det enda man plötsligt hör är en kör som entonigt sjunger långt borta från mikrofonen och människor som tyst och sakta rör sig i en lång kö. Ingen säger något och man hör bara skor som sakta går åt något håll, och man tänker, med viss ironi:
"Jösses, det här är bra radio det!"
Det enda man sen hör är en präst som hela tiden om och om igen säger ett enda ord till var och en:
"Kristi kropp!"
Också nästa:
"Kristi kropp!"
En tredje:
"Kristi kropp!"
Ja, ni fattar...

Katolska kyrkan brukar ha präster med ursprung från diverse länder och just här hade man en tyskättad präst, som hade inte den bästa svenskakunskapen utan pratade en grötig svenska där man någonstans bland alla dessa oidentifierbara ord kunde urskilja orden "Gud" och "Jesus". Men det kanske räckte för att få sin eventuella själs frälsning.

Denna sändning kanske placerar sig som en av de märkligare och konstigare jag har hört i mitt liv, men det lyfte helt klart upp en urtråkig och spänd dag på Sundsvalls sjukhus så den fyllde nog sin funktion, även om det inte var på det sätt som kyrkan hade tänkt sig. Resultatet? Ett par veckor med en linda, alvedon och kryckor, inget farligt alls.

/JS15

Intressant?
 

Jag såg några lastbilar med nybakade studenter fara runt stan idag och jag fick en skrämmande ålderskänsla av det. Inte främst då att det i år är hela 23 år sen jag själv tog studenten, även om det är en skrämmande tanke i sig!

I en av lastbilarna spelades plötsligt Los Del Rios sommarplåga (med betoning på "plåga") "Macarena", låten som blev en dansfluga för ett par månader. Låten är från 1996 och det slog mig då att övervägande av dom här studenterna föddes det år som denna låt plågade oss. För mig kändes det fortfarande som om det var igår som folk viftade på armarna och skakade på rumpan medan jag höll för öronen. Då kände jag mig rätt åldersdigen. Och faktiskt, några av studenterna kunde dansen också!

/JS15

Intressant?
 

Det är idag 10 år sen nationaldagen blev en helgdag, eftersom vi tittade med avund på våra jublande och flaggviftande grannar i Norge. Sen satte sig några höjdare ner och en sa:
"Vi måste fira nationaldagen ordentligt vi med!"
Sen sa en annan kliandes i sin grå kalufs:
"Ja... men hur? Ska vi ha en nationaldagsbrasa eller nationaldagsklappar eller kanske nationaldagsstång?"
"Nej", sa den förste, "allt det där finns ju redan."
Sen tittade alla på varandra och någon sa:
"Hitt' på nå'!"
Den förste sa:
"Ja! Vi ska ha ett nationaldagståg!"
Någon sa:
"Men det gör ju redan norrmännen?"
Den första nickade och sa:
"Precis! Alla är avundsjuka på norrmännens sätt att fira nationaldag, så självklart ska vi göra likadant som dom!"
Sen high-fivade alla över en lysande idé. Högarbete i fantasiverkstaden...

Men det går väl sådär, för att vara positiv. Jag tittade på nationaldagståget idag här i Sundsvall, nu regnade det något men ändå, en begravningsprocession är muntrare. Där går föreningsfolk med flagga i handen och trött blick för att en ledare fått idén om hur man ska kunna synas och få mer medlemmar. Jag var emot att dagen skulle bli röd för jag anade hur vi skulle fira den, på det enda sätt som svenskarna tycks kunna fira stora saker: Med sprit, sprit och mer sprit! Nu har nationaldagen alltså inte riktigt utvecklats till den stora fylledag som jag trodde, men och andra sidan så verkar den knappt ha utvecklats alls. Jag skrattade åt en nyhet på Radio Västernorrland idag där en etnolog förklarade att:
"Vi svenskar har börjat fira nationaldagen mer! Det har gått in i folks själ! Det är fler som sätter upp flaggor på stugorna!"
WOW! Jösses, alltså! Fler flaggor! Passa er, norrmän, nu ska här festas! Here we come! Jag vill nu säga att jag inte vill framstå som nationaldagens stora försvarare! Jag tycker bara att det är intressant att forska i hur vi svenskar fungerar i vissa situationer.

Jag hade kunnat köpa förklaringen att vi ska välkomna nyanländna och invandrare, det vore ju på tiden, men är folk intresserade av det idag när så många svenskar blivit med i den märkliga klubben "Inte rasist, men..." och Sverigedemokraterna firar själva i riksdagen? Däremot har en del gett förklaringen att anledningen till att vi inte firar så mycket är just rädslan att bli stämplade som rasist och svenskarnas syn på det är en hel diskussion i sig som jag inte tänkte ta här.

Mest schizofren måste dock vår anledning till att dagen ska vara helgdag vara. Det finns få ord idag som är så fult och otrendigt som "det är så svenskt!". Vi är så måna om att vara världsmedborgare, EU-medborgare och internationella exporter att många helt ser sånt som är typiskt svenskt som något fult, mossigt och nästan äckligt. Däremot så är vi väldigt mån om att få hylla vårt land stort och pampigt...eftersom norrmännen är så bra på det!? Ibland förstår jag mig inte på oss svenskar! Vi vill ha nationaldagen till en helgdag och fira att vi är svenskar, fast det som är typiskt svenskt vill vi helst inte befatta oss med, samtidigt som när vi fått chansen att fira så orkar vi bara sätta upp en flagga på taknocken och vifta lite trött med en till flagga i en föreningsparad. Heja Sverige, friskt humör!

/JS15

Intressant?
 

Svenskarna tycker att mobiltelefonen är viktigare än att ha sex, vilket bara det är en diskutabel nyhet. En liten maskin med knappar och skärm är viktigare än mänsklig kontakt. Men det måste väl ändå innebära i så fall att telefonsex kommer bli lönsamt igen inom kort?

/JS15

Intressant?
 

/JS15

Intressant?
 

Låt mig delge en sak som jag irriterar mig på väldigt mycket vad gäller Youtube. Allt eventuellt copyrightskyddat matrial som folk lägger upp med pitchat ljud eller försämrad upplevelsemöjlighet. Jag förstår att man är rädd att åka fast eller bli fråntagen sitt Youtubekonto för att man sprider skyddade saker, men om man nu inte vill riskera att man bli upptäckt av Youtube eller filmbolaget så kanske man ska skita i att lägga upp det i överhuvudtaget. Hur desperat att sprida filmer på Youtube är man egentligen om man måste lägga upp pitchade filmer som ändå är för jobbiga att se på för att filmen är försämrad?

Jag är medveten om att i så fall skulle andelen filmer på kanalen minska drastiskt, men likväl vill jag ha en bra upplevelse när jag ser på film på tuben. Inte en halvkul upplevelse där folk pratar i slowmotion till en dimmig bild och där man till slut less stänger av efter en halvtimme! Eller en kväll där man får sitta i en timme och zappa sig fram mellan klipp efter klipp som är helt obegripliga att hänga med i, för att till sist kanske hitta en bra version.

/JS15

Intressant?
 

Majblomma. Denna tämligen obegripliga företeelse. Är det bara jag som har sett ett uppsving för användandet och säljandet av majblommor? När man var tonåring på 80-talet så såg man alltid hur folk köpte majblommor, alternativt en hel krans, och satte på jackan. Ungdomar och barn sprang omkring och sålde till höger och vänster och i mamma och pappas lådor låg färdiganvändna och utslitna gamla majblommor och skräpade.

Sen under sena 90-talet och början av 00-talet så såg då inte jag särskilt många majblommor, oavsett om det var bärare eller säljare. Jag har inte riktigt belägg för det, men kanske var majblomman trendmässigt ute.
Men i år har jag sett säljare som aldrig förr, det har ringts på dörrar och man har sprungit på barn på gatan som velat kränga detta. Och jag har träffat folk som har burit dom.

Men jag har aldrig riktigt fattat vitsen med den. En liten blomma i två färger, oftast, det kan ju ändras ibland också, som ska sitta i jackan under april-maj, ungefär. Jag förstår förstås att barn vill tjäna extra pengar genom att sälja dom. Jag förstår också att om det är något som doftar det svenska folkhemmet så det osar om det så är det majblomman. Men varje år så ska man presentera med pompa och ståt hur den ser ut och man har ändrat lite på färgerna hela tiden. Vore det inte häftigare om någon, nåt år, fick för sig att helt ändra på utseendet och blomart? Om någon sa plötsligt:
"Du, vi gör en treklöver i år..."
Eller:
"Det känns så tradigt med samma blommor varje år, i år blir det en... tussilago som majblomma!"
Det finns flera som samlar på gamla majblommor, vilket jag tycker är ännu mer obegripligt. För mig ser dom alltså ungefär likadana ut. Nu låter jag kanske som en gnällspik, men vissa svenska företeelser förstår jag mig inte på. Dom bara finns där och har alltid funnits, oavsett vad man har dom till. En del av livets små mysterier, antar jag...

/JS15

Intressant?
 

Sverigedemokratledaren Jimmy Åkesson får inte ut sjukpenningen från Försäkringskassan och går miste om 21000 kronor. Han får bara ut 71500 kronor på att sitta hemma och vara sjukskriven. Mitt hjärta blöder ända ner till golvet för den mannen. Vilken hemsk situation att behandlas så av Försäkringskassan. Han måste ju verkligen vara lika fattig som alla andra sjukskrivna som för att inte drabbas av samma öde tvingas jobba medan dom är sjuk. Skillnaden är att normala sjukskrivna inte har någon ersättning från riksdag och parti på över 70000 kronor att trösta sig med. Jo, visst är det synd om Jimmy Åkesson.

/JS15

Intressant?
 

Jag blir lite brydd över hur människan ska leva i framtiden. Tydligen är det viktigt för folk att ha stora fina och dyra lägenheter, när nu man bygger enormt i städerna för bostadsrätter och man anser att hyresrätter är på väg ut. Frågan är bara, varför? Vad ska vi fylla dessa lägenheter med egentligen?

Det intressanta är detta: Nu när jag jobbar på second hand så hör jag att bokhyllan är på väg ut och boken är döende, eftersom folk läser e-böcker. Jag har hört nu till leda om skivbranschens död och filmbranschens problem. Hur allt färre ser på TV och hellre tittar på streamade play-tjänster. Det får mig att fundera på framtidens boende. Det behövs alltså inte några nya dyra lägenheter i innerstäderna. Allt människan i framtiden behöver är en 25 kvadrat meter etta med en kokvrå, liten garderob för kläder, säng och laptop. Man ska inte bevara något eller äga något fysiskt tydligen, alltså behövs inte mer för människan egentligen. Huruvida detta är en dystopi, ironi eller verklighet, om det verkligen är så vi vill leva och om det gör oss lyckligare som människor lämnar jag upp till var och ens fantasi och åsikter, men det är väl värt en fundering.

/JS15

Intressant?
 

/JS15

Intressant?
 

Ibland undrar jag vad folk tänker på. I morse så passerade jag en s k ”dragspelsbuss” som kört in med baken i en snödriva och inte kom loss. Motorn var avstängd och den hade stått ett tag. Det var ca 100 meter ner till hållplatsen i Granloholm och bussarna så här tidigt på morgonen går var 10:e minut. Min fråga är: VARFÖR inte folket i fordonet lämnade bussen och gick ner och tog nästa buss, istället för att sitta som fånar i bussen och vänta på att chauffören ska lösa problemet? Var det för långt eller hade man fastnat av chock?

/JS14

Intressant?
 

Hört idag på jobbet på second hand-butiken:
Mamman som gräver i skivbacken och plockar upp Peter Ceteras LP ”Solitude solitaire och visar sin 20-årige son:
”Känner du inte igen honom?”
Sonen skakar på huvudet:
”Nej!”
Mamman:
"Det är ju han som sjöng ”Glory of love”"
Sonen ser ut som ett frågetecken:
"Aldrig hört. Jag är född på 90-talet..."

Vilka skivor valde sonen att visa att han var född på 90-talet? Jo, Frank Sinatra och Televinken! En lite småkul och bisarr kontrast!

/JS14

Intressant?
 

Jag beklagar avbrottet i bloggen, men jag har haft problem med mitt internet en tid. Men jag kände att jag bara måste fortsätta fundera över svenskarna och intellektet i samband med ICA-reklamen, nu när Loa Falkman tagit över som ICA-Stig. Går karriären så dåligt för Falkman? Melodifestivalen kanske vore ett bättre gig...

Men min fundering tog sig form när jag läste denna skrattretande krönika (http://nyheter24.se/nyheter/kronikor/788484-loa) i Nyheter24 av Matilda Andersson, som ställer frågan om ICA-Stig måste vara "en vit gubbe". Snälla Matilda (och andra feminister som vågat ta upp megafonen), jag förstår att reklam har blivit lite av svenskarnas nya religion, men likväl så är ICA-Stig en fiktiv karaktär i en 2-minuters-film vars mål är att visa upp vilka varor det är rea på i ICA-butikerna. Att försöka göra detta till en FI-fråga eller debatt om kvinnans jämställdhet drar bara ett löjets skimmer över hela kvinnodebatten. Jag antar att såna här klavertramp gör den grå vardagen rolig, men snälla svenska folk, kan vi höja debattnivån i landet något, för världshälsans skull, innan folk i andra länder skrattar ihjäl sig åt oss.

/JS14

Intressant?
 

Jag vet att jag är något sen, men jag kände att jag måste skriva något om Charlie Hebdo och terrorattackerna i Frankrike. Låt mig först av allt klargöra att jag tycker dessa attacker var vedervärdiga massmord som på intet sätt kan rättfärdigas på något sätt. Däremot så är ju jag en person som försöker hitta förklaringar och fundera kring hur folk tänker, och varför detta kan hända. Det är väldigt lätt att säga att det är ett gäng muslimska fundamentalister som hatar västvärlden och som vid åsynen av en karikatyr av deras gud/profet på en skämtteckning drabbas av ett totalt hat och tar sina vapen. Är man Sverigedemokrat så kan man slänga in andra mer främlingsfientliga aspekter också, vilket är det jag är mest rädd för; att detta ska skapa ännu fler väljare till Europas alla främlingsfientliga partier, inklusive SD.

Samtidigt så kan man se detta ur en annan aspekt. Jag har om och om igen sagt att humor i mångt och mycket måste ske med en nypa hänsyn. Man får lära sig som barn att det är fel att retas, mobbas och trakassera och man ska visa hänsyn och respekt för andra människor. Detta försvinner helt så fort man blir vuxen och humorn kommer in i bilden, för då är precis allt tillåtet. Men i min värld handlar inte detta om humor egentligen. Inte heller anser jag att ordet demokrati går att slänga in. Det är frågan om att sälja till varje pris. Det handlar om hur man kan medvetet provocera fram känslor genom att av kommersiella orsaker driva med en religion. Frågan är; handlar det om rätten att driva, rätten till demokrati och skämta om allt eller handlar det om rätten att skapa försäljningsmöjligheter av allt? Eller alla tre? Sen kan jag tycka att vi västerländska människor som sägs tillhöra den kristna religionen (kanske inte alla bekännande förstås, men väl officiellt) är ibland ett lustigt folk. Vi skrattar gott åt muslimer och tycker att dom ska tåla det. Men vänta, ska inte kristna då tåla skämt om Gud och Jesus? Minns någon Ecce Homo, som det blev ramaskri kring när den kom? Då borde väl den också fungera som humor och demokrati?

Som sagt, jag försvarar på intet sätt dom virrhjärnor som tar ett vapen och knatar in på en redaktion och mördar folk kallblodigt. Förmodligen så var detta människor som dessutom med våld och terror försöker ta någon form av makt över andra människor. Men för framtidens skull så kanske vi bör fundera över om man i all diskussion om rätten till humor och demokrati också kan slänga in rätten till hänsyn. För om vi börjar försöka att umgås med människor av andra kulturer och religioner som ändå tänker förnuftigt och respekterar deras åsikter på samma sätt som dom ska respektera våra så kanske vi får mindre vedervädiga terrordåd som denna i Frankrike.

/JS14

Intressant?
 

I någon form är jag glad att utvecklingen har gått framåt. Jag sitter och lyssnar på ett äldre Tracks hits-program och plötsligt möts jag av den gamla jingeln för när det är ett trafikmeddelande. Det är två älgar som har (ja, eller hade) kommit lite fel... i Jörlanda i Bohuslän! Här är jag glad att man nu mera gått in för att ha mer lokala trafikmeddelanden, för jag minns med fasa hur irriterad man blev av den jätteviktiga nyheten om en trafikolycka cirka 40-50 mil från där man bor. Framför allt om meddelandet kom mitt i en låt eller program man spelade in. Man tänkte:
"Tack så jävla mycket! Jag ska försöka akta mig för det. Allingsås ligger ju bara nästgårds från Sundsvall!"
Så, visst, här har utvecklingen gått åt rätt håll. Men det är ändå kul med små flashbacks av hemska uppfinningar från förr.

/JS14

Intressant?
 

Juletid igen. För de flesta av oss en härlig tid, då vi njuter och myser till max, men jag tänkte luckra upp den illusionen ett ögonblick och föra en tanke till emigranterna som i Sundsvall finns i hamnen och GA-kyrkan, någon annanstans i andra städer. Ja, även andra hemlösa naturligtvis, men eftersom emigranterna är dom som är mest synliga tar jag dom som exempel. En av dom mest tragiska syner jag sett under året var när jag var i Stockholm i oktober och såg hur hemlösa kvinnor hade försökte göra det mysigt med slitna madrasser ett täcke och nåt ljus i nåt gatuhörn eller dylikt. Det var som att den tragiska verkligheten plötsligt slog mig i ansiktet, när man är så van med det lugna och normala liv man egentligen lever.

Här i Sundsvall är det ömsom svordomar, ömsom välmenande ord som sägs om dom som sitter utanför affärerna med en bössa i handen och säger något ohörbart för att få en slant. Men idag på julafton så ska dom förmodligen sitta där också, för dom vet att det kanske är största möjlighet till pengar den här dagen. Sen på julaftonskvällen går dom, som har en sån, tillbaka till sin husvagn medan vi tittar på Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson. Så jag tycker vi skänker, likt nyss nämnde 14-åring, om inte annat en tanke till dessa människor, även i dessa dagar då Sverigedemokraterna går framåt. Med dessa jultankar önskar jag alla läsare en riktigt god och fröjdefull jul!

/JS14

Intressant?
 

Som en uppföljning till förra texten så måste jag ge en stor eloge till kungen! Jo, faktiskt, som hade stort kurage nog att hota med att hoppa av invigningen av bron här om vi flyttade på de hemlösa emigranterna. Han ville inte vara med om ett sånt behandlande av människor och då blev det fart på kommunnissarna som fick stå med stammande röst och be alla om ursäkt. Kudos, majestätet!

/JS14

Intressant?
 

Idag invigdes till sist bron över fjärden, den bro som har varit stadens diskussionsämne i flera år. Till det skulle jag vilja koppla en debatt som rasar på Youtube, i det lilla sällskap jag är en del av som kallas Vinyl Community (ett gäng skivsamlare som visar skivor för varandra och diskuterar musik). Debatten gäller välgörenhet där, för att göra en LÅNG historia kort, en medlem anser att vi skulle kunna göra mer för välgörenhet, för dom fattiga, istället för att skicka skivor till varandra och dom andra tycker att det gör dom mer än gärna, men att det ena inte behöver utesluta det andra. Där är det nästan ordkrig för välgörenhet!

I Sundsvall flyttar vi på dom som tigger. Husvagnarna med emigranter ska flyttas för dom förstör stadsbilden när kungen kommer och klipper bandet och inviger bron. Det är då man inser hur liten man känner sig som svensk. Det är verkligen skillnad på välgörenhet världen över. Samtidigt så kan kungen inviga en stor bro, som kommunen lagt ut miljarder på...

/JS14

Intressant?
 

Varenda gång man ska titta på ett Youtube klipp med något av följande saker:
- En stand-up-komiker som driver med rasister eller talar om Sverigedemokraternas politik
- Någon som är känd för att ha lite... tveksamma åsikter ibland, som Bert Karlsson
- En invandrare eller en andra/tredje generationens invandrare som gör något mindre smart (oavsett vad) i videon
- En musikvideo med en artist som försöker visa sin åsikt i vissa ämnen
- Vissa kändisar som är kända för att ta diskussionen
- Sketcher om hur Sverige och svenskar är
- Ibland till och med en invandrad eller adopterad person i över huvudtaget

Ja, ni förstår bilden, men när hittar på ett klipp med dessa saker idag så måste det tydligen ALLTID förekomma en mindre samhällsdebatt i alla kommentarsfält. Det är Sverigedemokrater/sympatisörer av det partiets politik som ser sin chans till att håna eller sprida sina åsikter vilket förstås följs av kritik och motkommentarer och sen är ordkriget igång om saker som ibland inte alls har med händelsen i klippet att göra. Det går inte idag att bara titta på ett klipp och låta sig bli underhållen av det man valde att titta på klippet för och sen gå vidare. Är där någon som kan komma att bli ett eventuellt offer eller en sympatisör av en invandrarpolitik från något parti så måste man tydligen utrycka det till varje pris.

Yttrandefriheten är en underbar sak, men den kanske inte behöver utnyttjas till varenda liten sak utan ibland kanske det är bäst att bara njuta av en sak för den sakens skull. Allt som syns i någon form behöver inte bli en politisk diskussion om invandrarpolitik. Det är som att invandrardiskussionen är så hätsk idag att den måste förekomma på exakt alla ställen, även där målet egentligen bara är ett roa sig en stund. Om vi kanske sänkte garden och släppte debatten ett tag och lät oss se detta klipp för vad det är och lät oss bli underhållna så kanske vi kan tina upp stämningen i det här landet människor emellan och, vem vet, där igenom få Sverigedemokraterna att framstå som ointressanta. Men framför allt så skäms man lite som människa när man inte ens kan titta på en sketch om svenskarna med Johan Glans och David Batra utan att folk ska hålla långa debatter i kommentarerna om Sveriges invandrarpolitik. För guds skull, det finns viktigare saker i livet än bara politik!

/JS14

Intressant?
 

/JS14

Intressant?
 

Det värsta med dagens moderna teknik som alla ska ha är att andelen personer som tror sig vara överlägsen dom som inte är intresserade ökar. Personerna som med nåt flin kläcker ur sig till någon som har en helt annat behov och ännu använder de äldre sakerna:
"Ja, idag använder ingen inte sånt längre"
En av de viktigaste sakerna jag lärde mig som barn, nu gäller detta musikalisk utveckling men det funkar lika bra här, är från en bok om musikhistoria där författaren skrev:
"Ingen musikstil kommer någonsin att dö. Det kommer alltid att finnas utövare."
Och någonstans gäller det här också. Det kommer alltid finnas utövare även om andelen inte är så många för tillfället. En annan viktig sak som jag lever efter sas av Albert Engström:
"Det är varenda förbannades människas plikt att förbli ett original..."
Kombinera detta och vi får en så mycket roligare tid på jorden än om alla går medströms på samma gång.

/JS14

Intressant?
 

Ja, jag erkänner. Idag fyller jag 40 år. Jag minns ett avsnitt av "Svensson svensson" där Gustav Svensson jämför 40-årsdagen med tennistermen "Sidbyte första halvlek 40-0". Det känns nog rätt att anamma den frasen. I övrigt så känner jag inte alls så mycket ångest inför att fylla 40. Det är en siffra som alla andra och jag känner mig trygg i den person jag är. Någon 40-årskris finns inte i antågande. Jag kanske har gått igenom den fasen sen tidigare. Men det kan också vara så att jag känner mig lättad att mycket av det som formade mig i intresseväg som yngre fortfarande är en del av mig. Jag är fortfarande en musiknörd, fast ännu mer seriösare! Jag gillar fortfarande radio, fast mer seriösare. Och jag vill fortfarande till New York en dag, fast jag har en mycket mer mogen syn på USA som land. Kort sagt, jag är den jag alltid varit, fast mycket i en vuxnare och mer utvecklad form.

Jag har sett trender och olika stilar komma och gå. Jag har hört hela livet om musikstilar som "ingen lyssnar på längre" och som är "stenute", men jag har alltid gått min egen väg och stått för det. Jag tror på att stå för att vara den man är, fast man sen kan få en nyanserad och utvecklad syn på det man har blivit. Därför känner jag mig rätt trygg i att vara 40 år just nu. Jag vill fortfarande stå med en fot i den nyfikna och hungriga ungdomstiden och den andra i ett mer moget och vuxet syn sätt. Mitt liv vandrar vidare, mot nya mål och drömmar...

/JS14

Intressant?
 

/JS14

Intressant?
 

USA och Israel är lite putta på Sverige för att Stefan Löfvén började sin mandatperiod med att erkänna Palestina! Jag trodde inte jag skulle säga detta men... starkt jobbat Löfvén, vilket är sagt helt utan ironi! Tumme upp!

/JS14

Intressant?
 

Det är märkligt hur en enda glimt av något kan skapa något stort i drömmarnas värld. Igår så tittade jag lite snabbt förbi en blogg och såg lite förstrött att pridefestivalen nämndes. Jag noterade inte det nåt nämvärt utan gick därifrån 10 sekunder senare och tänkte sen inte alls på det. I natt så drömde jag att jag gick på stan och det var pridefestival där med utklädda människor och allt. Att denna lilla snabba glimt i en bloggnotis en gång kunde skapa den stora miljön i drömmen. Det mänskliga sinnet är en spännande skapelse ibland...

/JS14

Intressant?
 

/JS14

Intressant?

 

/JS14

Intressant?
 

/JS14

Intressant?
 

När jag i morse satt på balkongen och åt frukost, denna underbara sommarmorgon, så fick jag en tanke. Alla minns polaroidkameran från 70- och 80-talet, alltså den uppfinning där bilden framkallas och kommer ut direkt ur kameran. Just själva idén tror jag många kan hålla med om inte var så fel, även fast bilderna i den här versionen var för små och hade en ful vit kant runt om bilden. Men tänk om man hade utvecklat detta och gjort så man kunde på samma sätt få ut bilder ut kameran som liknar de foton vi idag tittar på i våra fotoalbum från förr. Självklart skulle många fotoaffärer konka fortare än de gör idag i digitalkamerans tid, men det skulle ha varit bekvämare för oss fotografer och kanske gjort så att den vanliga kameran överlevt ännu längre.

Jag ska inte förta digitalkamerans fördelar, det finns många fördelar med den också, men inget kan ändå slå känslan av att titta på ett fysiskt foto i ett fotoalbum och titta på kvaliteten och känna på bilden, i jämförelse med X antal jpg-bilder på datorn. Bara en tanke som jag fick...

/JS14

Intressant?

 

Ibland häpnar man över radions genomslagskraft. Jag sitter och lyssnar på ett "På minuten" från 1969 och Stig Järrel får ämnet "Hur man bantar med största framgång" och ger tipset att "sluta med kolhydrater, med potatis, mjukt bröd...". Därmed måste det ju vara tydligt att det var Stig Järrel som i ett skämtprogram uppfann LCHF-metoden och inte läkaren Annika Dahlqvist. Han var visionär denne lysande komiker!

/JS14

Intressant?
 

Jag bevittnade midsommarfirandet på Norra Berget för första gången på evigheter idag och tittade på när barn och vuxna lekte kring midsommarstången. Det var en märklig, men komisk upplevelse. Jag fick en bild för mitt inre om vad en eventuell nyanländ till Sverige eller någon annan som aldrig sett dans kring denna stång förut skulle säga om detta folk här. En stor mängd svenskar viftar med händerna vid öron och stjärt och hoppar sen som grodor runt ett lövat kors med stora ringar på.

Dessutom fick jag en flashback tillbaka till när jag var liten och tvingades dansa ringdans (nej, jag var inte alls förtjust i det ens då) och tyckte det var så pinsamt att titta på dom andra som dansade när dom lekte "Grin-Olle visa" eller "Skratt-Olles visa" i "Räven raskar över isen". Där stod dom andra och låtsades gråta eller skratta helt omotiverat på kommando. Var detta normalt? Varför dansar man "Räven raskar över isen" i över huvudtaget på midsommarafton? Den är väl väldigt otidsenlig egentligen, jag menar hur mycket is finns det för räven att raska över den 20 juni? Nog för att det var rätt kallt idag, men detta är banne mig löjligt.

Med dessa tankar så önskar jag alla en väldigt trevlig midsommar, för högtiden är ändå bland det vackraste som Sverige har att bjuda på!

/JS14

Intressant?

 

/JS14

Intressant?
 

Det märks att det hänt saker på hemsidefronten. När jag skapade min hemsida Retrogalaxen, som förnärvarande ligger på Passagen, så fanns en uppsjö av gratis webhotell som var seriösa och förhållandevis bra. Passagen var en av dom.
 

Jag fick höra idag att det är minnesdagen för alla förlorade strumpor! Så jag föreslår att vi hissar en sock på halv fot. Den hamnar helt klart högt upp bland dagar vi minns, precis bredvid Pingstdagen och Alla Hjärtans Dag, eller inte...

/JS14

Intressant?
 

/JS14

Intressant?
 

Jag har alltid hävdat att en stor del av Hasse & Tages material och satir skulle ha passat på dagens svenska samhälle så väl som det på 60- och 70-talet, eller vad sägs om dessa klassiska rader ur "Blå stetsonhatt" ur "88-öresrevyn". Sätt in detta i en sketch om den svenska arbetsmarknadspolitiken och näringslivet 2014. Eller varför inte kultur och media av idag?:
"Vid trettitre är man passé
Vid trettifem så kan man hälsa hem
Vid fyrtio jämnt är man ett skämt och högre opp så åker man väl på en propp"

Undra hur många arbetslösa som tänkt dessa rader under sin icke-arbetsföra period. Det är ju väldigt imponerande, att två personer kan göra så odödliga komiska saker att det passar i alla generationer och tider, men samtidigt lite skrämmande att samhället inte blivit annorlundare på snart 40-50 år.

/JS14

Intressant?

 

Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt dessa aprilskämt i tidningarna. Vissa gånger är dom så bisarra så dom är riktigt roliga, vissa gånger undrar man om tidningarna verkligen tror vi läsare är hur dumma som helst. Men det finns ett par som är riktigt kul i år. Inte kanske trovärdiga direkt, men intressanta. Framför allt skrattar jag åt idén att Härnösand ska bli "swinger-staden" nummer 1. "Härnösand – staden som det swinger om" skulle stans slogan lyda och man försöker också leka med det faktum att stan brottas med vikande befolkningssiffror. Ha ha ha, den var bra! Skämtet kanske inte är så trovärdigt, men den var ändå så sjuk så den var kul! Idén att blanda den dystra statistiken med lite humor är riktigt rolig på nåt vis.

Det intressanta att företag numera allt mer allvarligt ser en stor affärsidé med aprilskämt och hakar på. Det är alltså inte längre bara tidningarna som försöker lura oss utan numera också seriösa affärsmän i försök att öka försäljningen. SAS försöker via facebook att slå i kunderna att man bara kommer ombord om man fotar sig med mobilen medan ICA storsatsar med specialgjorda reklamfilmer som man sprider via Youtube där man lansera "ICA Glasses", där man ska kunna handla bara genom att titta på varan genom ett par digitala glasögon. Man kan ju inte annat än att imponeras över fantasifullheten när det gäller marknadsföringssätten. Förr satt man och letade i tidningarna efter tidningens årliga aprilskämt. Det var en sorts sport och snabbt hade man lyckligt lyckats hitta den och skrattat för sig själv att man klarat av att knäppa tidningen på näsan. Numera så får man leta överallt efter aprilskämt som poppar upp i alla företag! Vi SKA bli lurade, punkt slut! Jag har alltid haft svårt för denna form av tradition som går ut på att lura och dra folk vid näsan och undrat vilken mentalpatient som kom på detta. Men, visst, man är ju inte mer än människa och om något medium har bra fantasi och gör det på ett kul sätt så skrattar jag med. Men frågan är hur långt företagen och näringslivet tar detta med aprilskämt, i sin desperata jakt på att locka köpare. Tanken svindlar! Det heter ju:
"April april, jag kan lura dig vart jag vill!"
Ända in i affären åtminstone. Intressant ska det bli att följa utvecklingen i alla fall.

/JS14

Intressant?
 

Livets Ord och andra kyrkor har alltid bett om mirakel av olika slag och idag så har jag fått bevis på att mirakel verkligen sker: Ulf Ekman lämnar Livets Ord och blir katolik! Jag trodde aldrig i mina vildaste fantasier att jag skulle få se denna nyhet och skrattade en bra stund efter att jag läst den. Och jag fick läsa den en artikeln gång till. Ulf Ekman lämnar Livets Ord och blir katolik! Om han tänker driva katolska kyrkan på samma sätt som han drivit Livets Ord, med att håva in pengar på filmer och hysteriska bönemöten där han plötsligt skrattar hysteriskt helt omotiverat så säger jag bara: Grattis, katoliker! Eller om jag ska säga: Grattis, Livets Ord! Livets Ord lär väl falla som en sten, för vem som än blir/är ny pastor i församlingen så är det Ulf Ekmans stil som gjort kyrkan till vad den är idag. Eller gett församlingen dess rykte som den har. Men faktum kvarstår, han måste ändra sin stil om han ska predika nu. Han kan inte hålla på och gapa, skrika och skratta hysteriskt i den katolska kyrkan, det tror jag knappast att dom invandrare som är medlemmar där kommer att acceptera. Vi kanske ska vara djupt tacksam för att han inte blev muslim.

Ulf Ekman ber komiskt nog också om ursäkt för "lidande och sår" som människor tillfogats genom kontakter med Livets ord. Sent ska syndaren vakna.
"I detta har jag själv och andra företrädare för Livets ord ett ansvar, och jag är uppriktigt ledsen över det som sårat och det som har orsakat att människor fått lida", säger han, vilket jag antar ska ses som ett erkännande för att mycket av det skrivits om Livets Ord är sant, även i hans ögon. Det kan också vara ett sätt att sopa rent framför den egna porten innan man släpper den nya religionen innan för dörren, eftersom hans ord om andra församlingar inte har varit av dom snällaste kallibern. Däremot kan man undra om han kan någon gång återvända till kyrkan i Uppsala utan att bli mottagen som Judas Iskarios. Men en roligt komisk och kul förmiddag var det under alla omständigheter. Det kanske är så att Gud hör bön...

/JS14

Intressant?
 

/JS14

Intressant?
 

Lystring Reinfeldt; jag har ett förslag på ett sätt att skapa mer arbetstillfällen. Jag har just fått reda på att urin tydligen är ett bra gödselmedel för bärbuskar. Tänk en fabrik med 400 anställda som har som jobb att gödsla X antal buskar. Eller det kanske går att använda Fas 3-arbetare också.

/JS14

Intressant?
 

Jag fick en intressant fundering kring den svenske mannen: Om du går till en frisersalong som har en manlig frisör av utländsk härkomst så är denne oftast en vanlig hetrosexuell person. Men ser du en manlig frisör av svensk börd så har denna automatiskt en homosexuell stämpell över sig, oavsett om så är fallet eller inte. Är detta ett bevis på att vi svenskar fortfarande försöker bevaka vår tuffa vikingahärkomst eller vad beror det på?

/JS14

Intressant?
 

Japp, nu är gnäll-Stafrin tillbaka! Får jag bli vansinnig på att man idag måste ha lösenord och ID för att komma in överallt? Och det ska vara stora och små bokstäver, blandade med en siffra någonstans så att ingen annan kommer in, inklusive du själv. Förutom alla som sitter i någon anonym håla och hackar sig in på folks lösenord, förstås, så du snart måste byta till ett annat omöjligt lösenord som du kanske någon gång kommer ihåg till slut. Snart får man ha en egen databas på hårddisken för att hitta reda på alla lösenord och ID man har, för att komma ihåg alla i huvudet finns inte en chans. För att göra det ännu trevligare så har allt fler börjat med att man ska fylla i en sorts verifikationskod bestående av stora och små bokstäver och siffror huller om buller som man har lagt någon dimma över så att man inte ser alla tecken klart, allt för att bevisa att jag är en människa och inte en dator. I bästa fall får man begära ny kod ett par gånger innan man ser vad som står någorlunda ordentligt.

Jag förstår att nätet är ett väldigt känsligt och ömtåligt ställe när det gäller integritet och säkerhet, men då kanske man ska börja gå tillbaka till att mötas personligt igen ansikte mot ansikte så löser man problemet, för snart är toaletten det enda stället som inte kräver ett lösenord som måste bytas flera gånger per år.

/JS14

Intressant?
 

Jag tittade just på ett avsnitt av "Stjärnorna på slottet". Jag gillar inte alls det programmet, främst kanske för att jag tycker själva formen, ett gäng kändisar som ska leva lyxliv och vara med i en glorifierad dokusåpa med tramsiga "Big Brother"-uppdrag, är för fullkomligt ointressant. Men jag tittade idag för att det finns en person som var med i år som jag alltid följt och gillat väldigt mycket, Lasse Åberg. När han ska ha sin dag så antar jag att man får ge avkall på sin stolthet och sina personliga åsikter om programmet och titta. Egentligen känns Lasse Åberg så otroligt fel i en uppsluppen och konfliktsökande dokusåpa som "Stjärnorna på slottet" så hälften vore nog, vilket jag tror märktes också när Maria Lundqvist, förmodligen på TV-producenternas uppmaning, försökte få honom att desperat tala om sina känslor. Sen kanske den sk "konflikten" har blåsts upp till löjliga proportioner.
"Lasse Åberg fick nog - lämnade bordet"
Rubriken vill få läsaren att tro att Åberg slog näven i bordet, gormade och stormade ut, men han gick bara ut och tittade till kockens förberedelser med förrätten. Men det är ju inte lika dramatiskt och säljande att skriva.
En kul resa genom Åbergs liv var det under alla omständigheter, framför allt med alla hans egna referenser och kopplingar till hans karriär med Trazan-frukost och Sällskapsresankänsla när han vaknade, först av allt. Dessutom var det kul att få veta nåt jag inte hade en aning om; att Electric Banana Band hade varit förband till Spandau Ballet! Den konserten hade jag velat se, för att inte tala om dom då megapopulära bröderna Kemps och Tony Hadleys (alltså Spandau Ballet) min när dom upptäcker att deras publik ska värmas upp av ett gäng sminkade 40-åriga män i leopard- och zebrakostymer som sjunger uppoppade barnlåtar med rörelser.

Men det som var kul var att jag insåg att jag kände igen mig rätt mycket i Lasse Åberg. Jag kanske inte är "autistic light", men jag kände igen den hängivne, lugne och blyge samlaren som går mot strömmen, är försiktig med alla samhällets nymodigheter och hellre botaniserar i det som är lite ute, just för att det är väldigt roligt. Och som dessutom inte visar för mycket av sig själv alla gånger. Jag kommer kanske inte se så många gånger till på detta program, men detta avsnitt var ändå kul att se just för att få en annan bild av en rolig person man följt och plötsligt få en ny bild av sig själv.

/JS14

Intressant?
 

 

Idag har jag sagt adjö till en speciell person, styrelsekollega och kamrat. En man med så många järn i elden att man kan undra när han sov. Min före detta journalistlärare sa en gång att "dygnet har 24 timmar, ibland 25" och vi elever försökte leva upp till det för utbildningens skull, men trodde väl inte riktigt på honom. Men Rune bevisade för mig att dygnet har 26 timmar, om inte mer. Det var en man som engagerade sig för folk som har det svårt och som hade en kämparglöd som jag aldrig sett hos någon annan, eller vad sägs om dom dryga 55 föreningar som han var med i. Nu var han inte aktiv i alla, men på den minneshögtid som jag var på idag för Rune så talade SJU representanter för olika föreningar som Rune var aktiv i, vilket för mig är bara det mer än tillräckligt. Det betyder att det är lite drygt 48 föreningar kvar som han var med i och han tog aldrig av sig föreningshattarna när han kom hem utan hjälpte dom han var aktiv i hela tiden, till och med in i det sista! Där låg Runes engagemang! Plus att en snällare person tror jag inte att det fanns!

Mitt speciella minne med Rune var när vi åkte buss tillsammans från Stockholm 2011 och vi pratade oavbrutet dessa drygt 4 1/2 timme som det tog att åka därifrån och hit till Sundsvall, om allt, föreningslivet, sociala medier, musik, familj och minnen, och dessa timmar kändes som mer eller mindre en timme. Jag har hört fler minnen idag från folk som kände Rune ännu längre tillbaka som var mycket roliga!

Så jag skulle vilja säga: Tack Rune Ljunggren för ditt engagemang och din kämparglöd för allt från folket i Palestina, nykterhetsrörelsen, Nej till EU, dom som har det svårt till landsbygen och hembygdsföreningarna, kulturen i Sverige och demokratin. Du har kämpat hårt för ett bättre samhälle och en bättre värld! Det svenska föreningslivet här uppe och vi som kände dig saknar dig djupt!

/JS14

Intressant?
 

Jag kan nu meddela att Retrogalaxen till sist fungerar igen! Efter att ha varit nere sen 28 november så verkar Passagen nu till sist fått kontroll på sina servrar och er guide till 80-talet är tillbaka i cyberrymden. Jag ska så småningom göra en koll så att alla sidor finns med och göra en uppdatering snarast! Men i sin helhet så är sidan nu uppe och förhoppningsvis ska den fortsätta vara så framöver! Går ni in på sidan och ser en sida som inte ni kommer in på så vore jag tacksam om ni mailade mig så jag kan ordna det.

/JS14

Intressant?
 

Sånt här gör mig glad och kan göra min dag: En ny skivaffär har öppnats i Bromma: Bromma Records, som är specialiserad på jazz! Lycka till alla där! Vi syns garanterat nästa gång jag är i "E Stockholmo"!

/JS14

Intressant?
 

Den nya trenden inom leksaksindustrin tycks lämna lukt och spår efter sig. Numera tycks leksaker bara handla om bajs och skit. Jag var hos mina föräldrar och zappade förbi reklamen hos Cartoon Network där det gjordes reklam för en leksakshund som barnen petade in mat i munnen på varpå det sen kom hundbajs ut ur baken som man skulle ta reda på.

Det var dessutom reklam för en sorts stora leksaksfigurer som alla skulle föreställa att dom var skräckvarelser gjorda av bajs och lort. Det känns som att Markoolios barnfigur i TV4, Doktor Mugg, plöjde väg för en ny sorts barnhumor som ligger en bra bit ifrån Fem Myror. OK, det är väl bättre än att dom leker mobbande Idol-jury eller krig, men om dom åtminstone kunde leka renhållningsarbetare så dom kunde lära sig nåt av det. Men det kanske är en skitsak...

/JS14

Intressant?
 

Julafton igen. Man fylls av både nostalgi och tankar och frågor när man slår in julklappar, som t ex:

- Får man samma julstämning som man fick förr numera när allt ska ske på nätet? Vi handlar klappar via nätet, vi skickar julkort via nätet och man får inga skivor i klapparna längre. Jag förstår att det är bekvämare och att vi har skapat ett sönderstressat samhälle där vi inte längre ska hinna med nåt annat än jobb, men frågan kvarstår. Ger det samma känsla av frid och glädje, som när vi visste att vi gjort allt själv och själva äktheten fanns i det man gjorde och fick.

- Är det någon som stöper ljus själv numera? Jag minns när man gick sista dagarna på skolåret och vi stod i en långrad med snörstumpar uppträdda på en pinne som vi skulle doppa i stearin. Vilka dofter det var!

- När jag var barn så minns jag att vi hade flaggor i granen, i riktigt sällsynta fall med hela norden. Det känns som en utdöende sak. Är det något som man har fortfarande i flera hem, eller snarare är det någon som vågar?

- Tittade lite på den senaste digilistan över dom mest köpta/nedladdade/införskaffade, vad man nu kallar det när man köper musik idag, låtarna och övervägande av låtarna på listan är gamla klassiker där både Whams "Last christmas", Pogues och Kirsty McCalls "Fairytale of New York" och Just Ds "Jul igen" finns på listan, men ytterst få av dagens jullåtar. Är vi så invanda med dessa att vi inte längre kan ta till oss några nya eller är dessa minnen från en tid då julen var mycket mer personlig, även som musik? Jag har uppfattat två nya jullåtar och ingen av dessa har givit mig några julkänslor. Den ena, riktigt bra låt som dock inte ger några större julkänslor, är Erasures "Guadete" och den andra, en usel råkopia på Mariah Careys klassiska "All i want for christmas is you", är med Charlotte Pirelli. Jag säger bara: Bryan Adams "Christmas time"... eller Jussi!

- Att rimma på julklappar, allvarligt, är det förnuftigt? Ett uselt rim och överraskningseffekten är totalt bortblåst. Det måste ju vara mer överraskande och inte rimma alls...

- Är inte en av dom mest underskattade högtiderna juldagen? När jag var liten var juldagen det värsta som fanns. Inget var ju öppet! Det var en lång dags väntan mot kväll. Numera kan jag inte vara utan känslan den dagen. Att vakna på morgonen och bara slappa på förmiddagen. Sen tar man en LÅNG juldagspromenad och känner hur hela bostadsområdet ligger i total paltkoma. Det är en sån skön julfrid som man aldrig känt förr!
"Du kanske har blivit äldre!", säger min far. Kanske det finns en fin mening med det med, trots allt.

- Har inte vi svenskar märkliga jultraditioner egentligen? Jag menar, jag skulle inte tycka det har varit en jul utan Kalle Anka klockan 15.00. Men hur ser detta ut från en utlännings ögon, och kanske främst en amerikans? Dom är vana sitt enorma stora glitter och sagolika julfirande, och nu kommer dom till ett land där vi klockan 15.00 varje år måste se på samma långa mix av tecknade kortfilmer och Disneyfilm-trailers med en åldrande tämligen usel dubbare, gjord för mer än 40 år sen.

- Finns det svenskar som dansar kring granen fortfarande? Jag kan inte minnas att jag någonsin träffat någon på mer än 20-25 år som sagt rakt ut:
"Jo, men det är klart vi dansar kring granen på julafton!"

- När kan vi hjälpa så att alla dessa som aldrig få fira jul med någon också kan få känna lite gemenskap? Och varför måste vi bara hjälpa dom vid juletid?

Men oavsett vilka tankar och frågor man får en dag som denna så längtar vi ändå till slut till den barndomslika julen med maten, Kalle, tomte, julklappar, tindrande ögor, snövita vidder (ja, nåja...) och traditionella julsånger. Och oavsett så längtar jag också till det. En synnerligen god och fröjdefull jul önskar jag alla läsare av denna blogg!

/JS13

Intressant?
 

Låt mig ställa en direkt fråga till administratörerna bakom Passagen? Exakt hur lång tid ska det ta att få ordning på eran driftstörning av era hemsidor??? Sen 28 november har min hemsida Retrogalaxen varit nere och det närmar sig med stormsteg en månad! Det tragiska är att jag sitter med bakbundna händer. Ingen kommer in på min hemsida får Passagen och byter jag webplats så får jag problem med reklam för den då Google är urusla på att plocka bort gamla adresser och lägga till nya! Med andra ord har jag nu att välja på att ingen kommer in på sidan eller ingen hittar dit. Visst är den digitala världen underbar? Jag vet att jag inte kommer att få något svar från någon på Passagen genom denna blogg, men jag behövde väl lasta av mig lite ilska!

/JS13

Intressant?
 

Här i Sundsvall så har vi haft besök av Ivar den förskräcklige, som är lika med en stor storm. Flera hushåll har ännu vare sig ström eller telefon och där jag bor har ett garage kollapsat. Vad som dock slår mig är hur vi svenskar reagerar. Igår hörde jag flera som talade om incidenter bara bredvid och som sa direkt att dom måste gå dit med sina mobiltelefoner och fotografera. På lokaltidningarnas hemsidor så uppmanas läsarna skicka in sina "stormbilder".

På nåt sätt är det både befängt och samtidigt charmigt. Vi är så ovan vid detta med en stor storm att dess förödelse, som finns i närheten av oss, måste vi svenskar fotografera och föreviga. Som en kändis som varit på besök och just farit därifrån. Det finns nåt gulligt över det på nåt vis. Jag kan lova, efter orkanen i Thailand var det rätt få som gladeligen gick dit med sina mobiltelefoner för att fotografera förödelsen med motivet att ha som minne och skulle Ivar ha krävt några människoliv så hade man inte gjort det här heller. Men nu fick vi känna på något udda i vår gråa vardag.

/JS13

Intressant?
 

Arbetsförmedlingen får, tro det eller ej, mig att skratta ibland också. Jag har sett dessa kallelser man får hem när förmedlingen meddelar att det är ens tur att börja skicka in aktivitetsrapporter. En sak ger verkligen märkliga funderingar. Det är gällande att man försöker påtvinga folk att skicka in dom via datorn. Bara idén att arbetsförmedlingen ska tvinga dom arbetslösa att skaffa en e-legitimation är en märklig fundering. Men det står också på ett ställe:
"Om du inte har tillgång till internet går det bra att fylla i aktivitetsrapporten på Arbetsförmedlingens datorer!"
OK, några arbetslösa har säkert fått sitt nätkonto avstängd för obetalda räkningar, men annars undrar jag: Hur tänkte man där? Är det ofta som folk idag har skaffat e-legitimation, men inte internet???

/JS13

Intressant?
 

Just hemkommen från julmarknaden på Norra Berget, en av Sundsvalls större evenemang under andra halvan av året. Bussar går gratis dit, tummen upp så långt.
Men är det helt förbjudet med ordning? Är det i överhuvudtaget tillåtet att proppa in folk så man nästan får stå på varandra i bussen, från längst bak till dörren längst fram, under resan? En dragspelsbuss var det inte alls att tala om, vilket var väldigt märkligt!

Jag anser ju då att det ska vara stå-förbud i bussarna, framför allt under vintertid. Att stå i ett fordon som rullar kan ju inte vara direkt trafiksäkert, och absolut inte när det dessutom är vinter, halt på vägarna och kommunen inte är världsbäst på att sanda dessa. Visst, det innebär mer pengar för bussbolagen, men inte lika mycket som det kostar anhöriga sorg om en olycka skulle hända, för även om busschauffören kör sakta så är det inget som säger att medtrafikanterna gör det.

Bot och bättring när det gäller att transportera folk till stora arrangemang. Säkerhet när det gäller kollektivtrafiken vintertid i städerna måste vara A och O.

/JS13

Intressant?
 

Nu är det den tiden på året; när isarna gör entré och sanden som förväntas ligga ovanpå lyser med sin frånvaro. Idag stod en kvinna på knäna av en isfläck dold under ett tunt lager snöpuder. Ett bevis på att detta år blir precis som de andra, sandfritt med brutna ben och stjärnor runt skallen. Visst är det skönt att se att kommuner och hyresvärdar månar så om sina medmänniskor?

/JS13

Intressant?

 

Varför ska man alltid hänvisa till den extrema lättjan för att lansera den nya tekniken? Idag ska alla vara i perfekt trim och träna hela tiden, utom när det gäller den nya tekniken. Då ska vi ta i ORDENTLIGT när det gäller vad vi slipper genom att använda detta. Jag såg en reklamfilm från Skatteverket idag för att använda deras e-tjänster och en av motivetingarna var att "du slipper leta frimärken och brevlådor". Jag vet att posten går lite knackigt, men ännu är det inte jobbigare än att man kan gå till närmaste ICA-affär och brevlådor finns det fortfarande en ganska god skörd av i de flesta städer, ibland även bredvid affären.

Samma när min före detta svåger för ett flertal år sen försökte promota fördelarna med DVD åt mig och sa seriöst:
"Jo, men det finns en för del med DVD som inte finns på en video! Du slipper spola tillbaka en DVD!"
Ja, men oj, köp TVÅ! Vad jag har längtat efter att slippa sträcka mig den korta biten efter dosan och trycka på "Rewind"! Är detta verkligen en trovärdig anledning för att använda DVD?

"Jag använder inte grammofonen för att man måste ju vända på skivan!", har jag hört ett flertal gånger som anledning till varför man ska sälja skivsamlingen och satsa på Ipodar och dylikt (och samma ord användes även för att lansera CD-skivan på sin tid). OK, man måste förvisso resa på sig och gå till spelaren och vända på skivan, men så vida man inte bor på Kungliga Slottet så är det väl inte så många steg?

Nu är inte detta ett sätt att kritisera vare sig Skatteverkets e-tjänster, som säkert har sina fördelar eller DVD som företeelse eller för en gångs skull mp3. Tekniken är inte det viktiga här utan jag är bara nyfiken på själva marknadsföringen. Varför vi hela tiden försöker anspela på hur mycket latare och bekvämare vi kan bli genom att slippa göra det som egentligen en 5-åring klarar av på två röda sekunder. Istället skulle vi kunna säga dom egentliga fördelarna, som till exempel att det är lättare för Skatteverkets personal eller dylikt, eller att bildkvaliteten är bättre på en DVD.

/JS13

Intressant?

 

Coca-Colas nya genidrag är läsk med baconsmak! Yummy... eller inte.
Kan inte Coca-Cola komma med en dricka med hamburgersmak så behöver ingen gå till MacDonalds för att få ett skrovmål?

/JS13

Intressant?

 

Ibland kan man skratta åt svenskens vilja att stå upp för det som är rätt. "Gilla läget" är vår nya paroll och förmodligen är det kronprinsessan Viktorias framtida valspråk.

Jag letade på nätet efter lite kommentarer kring det jag skrev om senast, om Googles tvingande av Google+ för att använda Youtubes kommentarsfält, och hittade många amerikaner som kritiserade detta öppet. Krönikor finns det, som jag skrev för två dar sen en hel del. En tjej hade till och med gjort en kritisk sång om det hela som hon hade filmat och lagt upp.
Sen hittade jag en svensk sida med en nyhetsartikel om det och tittade i kommentarsfältet. En person reagerade och använde sin demokratiska rätt och gav sin kritiska åsikt... och blev bara påhoppad med ord av modellen:
"Välkommen till internet!"
"Vem tvingar dig? Det är bara att låta bli att använda Youtube."
"Sluta gnäll!"
Är detta svenskt eller är det svenskt? Här kan vi inte ens säga vår åsikt utan att få en massa påhopp. Man kan tycka vad man vill om Googles idé, men vad lever vi i för verklighet om vi inte ens kan uttrycka vår åsikt åt något håll utan att få "Gilla läget" uppkörd mitt framför ansiktet hela tiden.

Jag har i en tidigare spaning för några år sen hävdat att ordet "Gilla läget" är en av dom ord jag avskyr mest, för det är en fullkomligt uppgivande trendmening där man försöker få sina vänner att inse att: Det är ingen idé du ens har en åsikt, ge upp och ställ dig i ledet med oss andra. Det låter säkert trendigt och ballt, men i långa loppet så är det ur demokratisk synvinkel ett väldigt farligt ord, där vi, vare sig vi vill det eller inte ger upp vår rätt att tycka och bara lyder. Därför är det viktigt att kunna uttrycka sin mening, även om huruvida man ska tvingas in i ett social medium för att använda internets populäraste sida.

/JS13

Intressant?
 

Är det bara jag som är något så in i nordens trött på alla klämmiga mössor med texten "Bad Hair Day" på? OK, det var småkul första gången, haha, men nu är det så uttjatat så hälften vore nog. Är det brist på fantasi eller är dom så coola?

/JS13

Intressant?

 

Ett tips till Fyndlagret i Sundsvall: Ingen normal skivköpare, samlare som normalkonsument, betalar 50 kronor för en smårepig Boney M-LP med prislapp på och klottrad framsida! Lika lite som dom betalar 50 kronor för den gröna Pelle Karlsson-skivan som alla andra second hand-affärer numera knappt vill ta med tång i ens. Ska man sälja skivor så är det bra om man har lite koll och inte tror att man äger Tower Records.

/JS13

Intressant?
 

Jag skrattade lite när jag såg en reklamaffisch för ett hälsomöte i bostadsområdet där jag bor. Först ett långt rabblande om själva mötets ämne, sen tid och lokal, den vanliga informationen som få utanför intressekretsen egentligen bryr sig om. Också det som ska locka folk. Med en stor inringad text står det:
Vi bjuder på FIKA!

Är det svenskt så det förslår?! Att själva fikat är en svensk tradition är jag på det klara med. Numera gör man narr av den svenska fikamentaliteten här och var på Youtube bland utlandssvenskar. Men just detta att när man gör ett arrangemang så räcker det inte med att locka med att skriva om arrangemanget, som brukar vara skriven på ett rätt fantasilöst sätt. Det ska dit med det lilla extra som man lägger mest layoutenergi på på hela affischen:
Vi bjuder på FIKA!
Då vet man att man får besökare, om det vankas kaffe med dopp. Den svenska fikarörelsen är numera en del av folksjälen på ett sånt sätt att vi själva knappt tänker på det.

/JS13

Intressant?
 

Man märker att Sverige ännu är ett litet land när Barack Obamas statsbesök får TV-kanalerna att drägglandes av lycka nästan sända en hel dag!

/JS13

Intressant?
 

Det nästan enda positiva med att sommaren är på väg mot sitt slut är att de vedervärdiga sommarbusstiderna försvinner med den. Äntligen kan man åka buss normalt igen!

/JS13

Intressant?
 

Jag måste bara säga en sak: Himmel, vad Sidsjön är vacker på sommarkvällarna!

/JS13

Intressant?
 

Om jag var lågt engagerad i kronprinsessan Victorias bröllop så är det inget emot vad jag är i prinsessan Madelaines. Kungahuset i all ära, men mardrömmen är när alla barnen gifter sig på samma gång och man ska stå ut på rad med vem som går med vem, vem som har snyggast och glamourösast klänning, vad dom äter, hur bröllopsklänningen ser ut, vem som gråter, hur bröllopstårtan ser ut, vem som har dyraste glittret på sig osv osv. Jösses, intresseklubben noterar... INTE! Vore det inte med spännande om prinsessan Madelaine hade gift sig i jeans i Las Vegas av en Elviskopia? Då hade jag tittat!

/JS13

Intressant?
 

Måste säga att en intressant syn mötte mig när jag idag gjorde ett besök på Arbetsförmedlingen. Jag tittade in i de kontor med gråa namnlösa dörrar som förmedlarna hade och tittade rakt in i vad som kunde ha varit små fängelseceller, många helt utan ytterfönster. Var det förhörsrum på Alcatraz eller? Eller är detta en pik som betyder "Vi arbetsförmedlare har det inte så lätt heller"?

/JS13

Intressant?
 

Den enda battriholk som finns i här Granloholm i Sundsvall är gömd under en packe lådor på ICA. Då vet man inte om man ska skratta eller gråta, det sista kanske i kapp med Moder Natur.

/JS13

Intressant?
 

Människan är märklig. Det tänkte jag på när jag läste att mer än 60 000 fått sina id-konton kapade, internetsvindlerier hör man om nästan dagligen och hackade sidor är idag snart vardag. Men när jag deklarerade för några veckor sen, genom att använda den gamla föråldrade metoden, gå in på Försäkringskassan med mitt deklarationspapper, så hörde jag att man helst vill där att man deklarerar via nätet. Man ska ju helst betala alla räkningar och allt via nätet. Vi ska lämna ut våra handlingar där, trots att internet uppenbarligen är en sårbar värld. För då finns tydligen inget säkrare än nätet. Som sagt ibland är människan märklig.

/JS13

Intressant?
 

När jag gick på en bordsloppis idag så bläddrade jag i en liten hög med LP-skivor som en kvinna lagt ut. Hon sa klämkäckt och glatt:
"Köp allihopa, vet jag!"
"Nej du, dom var inte riktigt min bag", sa jag fnissandes. Men samtidigt fick hon mig att fundera: Jag har nu, som skivsamlare, gått på loppisar an mass och många, inte alla dock, tycks tro samma sak: Att vi skivsamlare, ja, egentligen samlare överlag, men i detta fall skivsamlare, är riktiga puckon och mentalstörda. Jag förstår i och för sig att det handlar om en sorts försäljningsargument, men denna iver att vilja bunta ihop en stor hög skivor och sen tro att vi samlare ska stå där drägglandes med plånboken i hand är ju förnedrande. Vi skulle alltså säga:
"Ååååååååååh, skiiiivorrrr!!!! Jaaaaa, jag måste köööpa!!! 10 stycken med bara Pelle Karlsson, Vikingarna och James Last, 50 kronor! Musiken skiiiter jag i!!! För det är skiiivor!!!"
Jomen, tjenare du!

På en större second hand i Sundsvall, Fyndlagret, tar man 10 skivor på måfå och sätter tejp runt och säljer i mångpack. För inget är så underbart som att behöva köpa Mia Marianne & Per Filip och Ingemar Nordströms för att komma åt EN 80-talare som kan vara intressant. Och kunderna svarar på samma underbara sätt. Paketen är uppslitna och skivorna i oordning, för någon har ledsnat, tagit lagen i egna händer och köpt den skiva man vill ha. Nej, låt oss skivsamlare, likt porslinsfigurssamlare och andra, få välja det vi vill ha i lugn och ro och med valfrihet!

/JS13

Intressant?