Vart är vi på väg någonstans egentligen? Omröstningen om FRA-lagen i riksdagen igår var inget annat än ett borgerligt apspel! Först tillverkar man ett kränkande förslag, sätter partipiskan på sina medlemmar med orden: rösta ja eller försvinn ur partiet, när det ändå finns tvekare så drar man tillbaka det, putsar upp det lite med bonvax och röstar själva igenom det två timmar senare. Visst är det skönt med sann och äkta DEMOKRATI! Och vilken upputsning. Datainspektionen får lov att höja sitt finger om FRA går lite för långt, vilket ju inte hjälper eftersom skadan då redan är skedd och FRA knappast lär bry sig.
Ge Fredrick Federley en Oscarsstatyett. Den förtjänade han igår efter sin teater i medierna där han grät förtvivlat efter mamma i tidningarna och sen med ett flin röstade igenom lagen på eftermiddagen, allt i äkta "Dallas"-stil. Han har ju också namnet för att passa i Hollywood. Hans bortförklaring är också värd ett pris där han förklarade att han "var aldrig helt emot lagen, bara kritisk". Han ogillade alltså inte förslaget, han bara inte tyckte om det! Tjena Bill och Bull!
Ett riktigt pris ska folkpartisten Camilla Lindberg ha som struntade fullkomligt i partipiskan och röstade efter hjärtat. Kul att se starka riktiga politiker, även om hon råkar tillhöra Alliansen.
Men det vi såg igår var inte demokrati och frågan är om demokratin verkligen finns i Europa, med EU som nu försöker tvinga Irland att ändra sin folkomröstning om Lissabonfördraget istället för att acceptera faktum och med en svensk regering som går bakom ryggen på hela folket och riksdagen. Gemensamt har dom att man inte är intresserad av vad folket vill utan bara av vad man själv kan tjäna på det och försöker komma undan andras åsikter och regler. Visst lite av politikens affärsidé, men sällan har det varit så öppet som nu. Kul ska det bli i alla fall och se hur detta påverkar valet 2010 och opionssifforna, ty vi har något som få har, men inget vi svenskar är stolta över.

/JS08