Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar

« Äntligen lämnar Rix FM Sundsvall! | Artikel om det nya internetvapnet! »

Är produktionsbolagen framtidens TV?
Stafrin | 04 Januari, 2009 13:28
I Sundsvalls Tidning idag bjuds vi på en väldigt intressant artikel om SVTs framtid, där man oroar sig över de stora produktionsbolagens framfart. Det fanns en tid då TV gjorde allt själva. Underhållning, drama och faktaprogram gjordes till den största delen av Sveriges Television själva. TV 3 och dom mindre kanalerna hade hand om produktionsprogrammen till största delen.
Idag har kommersiell television blivit så stor att man idag måste tänka i samma banor som dom kanalerna, oavsett om man har reklam eller inte. Det är inte längre kanalerna som gör programmen, utan Strix, Jarowskij, Meter och Baluba gör program som kanalerna köper in. På SVT är det bara tre program numera som är helt SVT-skapade, "På spåret", Doobidoo" och "Melodifestivalen". Frågan är; har det blivit bättre av detta och mitt svar är nej. Förr om åren så skrattade man åt produktionsbolagens television åt TV3 och andra kanaler och idag så skapar dessa monsterstora galaprogram som har mycket budget och mycket prat, men noll innehåll. Realityserier på alla plan, må det vara vanliga dokussåpor, auditionsåpor som "Idol" eller kändissåpor som "Let´s dance". Eller gap- och skrikprogram som "Så ska det låta".
Det har höjts röster att SVT måste börja tänka i samma banor som TV4 om man ska hänga med och jag håller absolut inte med. Snarare måste public service börja att visa att man är till för alla, som man har krav på sig att göra. Det är som att folk i åldrarna 15-25 är nästan de enda idag som ska få se TV eftersom de är den köpstarkaste generationen. Barnen kan man ha en liten hylla för, medan vi andra får resterna.
SVT behöver inte haka på den trenden, för man har förmågan att skapa så mycket bra själva och man har traditionen att göra framgång med relativt små medel. Och med risk att låta som en gammal dinosaurie så sticker jag inte under stolen med att jag saknar den tiden då SVT med stor fantasi skapade bra och egen TV som blev TV-historia. Alla kanske inte var så bra jämt, men även de riktigt usla hade nåt som man ändå roades av. Kvantitet är inte alltid det samma som kvalitet, även om 2000-talet lider av just den synen.
På SVT så försöker man dock låta så vänlig och förmildrande som det bara går. Man vill pusha på de små produktionsbolagen och frilansare och säger att man inte vill utnyttja billig arbetskraft, i och med att flera som jobbar på de stora bolagen saknar kollektivavtal och har låga löner. Ja, det låter ju vackert...
Jag tycker att denna utveckling är tråkig för det skapar, precis som mycket av dagens musikutbud, skval-TV som man inte minns ett år efter att programmet gått i graven, men som fyller sitt enda syfte, drar in enorma summor pengar till bolagen. Många av TV-programmen som idag är klassisk SVT hade aldrig blivit så legendariska program om Strix eller Meter hade gjort dom. Dessutom är det bevis på en bransch som hellre satsar på att dra in pengar till sig själva än att värna om dom tusentals anställda som jobbar för att kanalen ska blir så underhållande som möjligt. Till och med journalistklubbens ordförande på SVT, Kenneth Sundin, erkänner att när man låter andra bolag göra grovjobbet så drabbar det anställda på SVT, som blir av med sina jobb.
Men TV-kanalerna har ingen anledning att gråta sig till sömns precis, efter dom succéer som man har lyckats visa med "Idol", "Stjärnor på is", "Kärslaget", "Dansbandskampen" och "Let´s dance". Frågan är vart det leder. En TV som bara består av vattniga underhållningsprogram och någon thrillerserie? En kanal där så få som möjligt jobbar direkt åt kanalen? Eller en kanal där där ingen kan minnas och berätta för framtida generation om vad bra TV man haft? Framtiden får utvisa och det blir intressant att följa TV-kampen för 2009!

/JS09

Bloggtoppen.se
 #
Add Comment

Ämne

Text

Ditt namn

Din e-mailadress (om du har)

Din hemsida (om du har)

 authimage