Inget program i SVTs historia har nog fått så mycket rubriker som ”Grillad”. Och varför jag inte har skrivit än vet jag nog inte ens själv. Kanske för att jag berört samma ämne om och om igen. När jag ser en programidé som ”Grillad” och sammankopplar det med svensk humor totalt sett så växer samma fråga:
Varför måste humor idag vara kränkande och nedslående mot folk?
Vanligaste frågan som man ställer sig i intervjuer till komiker idag är: Kan man skämta om allting? Och än har jag bara hört David Hallenius säga nej. Det är en svår balansgång det där. Att säga att man ska kunna skämta om allt är i mina ögon inget annat än ett kommersiellt försäljningsknep hos komiker av idag. Om man säger ”Nej, man får inte skämta om vad som helst” så bakbinder komikerna sig själva och vid fel skämt kan dom hamna på en svart lista och inte tjäna något. Säger man ”Ja, man får skämta om vad man vill” då är dörren öppen för komikerna att kunna tjäna pengar på vad som helst och vem som helst. Men oavsett anledning så är min fasta övertygelse att det i samhället idag måste finnas något som kallas hänsyn, även om det ordet verkar helt ha försvunnit. Om en person inte vill bli skämtad om en viss sak så måste man kunna respektera det. Det kallas för hänsyn, jag vet att man inte kan tjäna pengar som komiker genom att visa hänsyn, men likväl så är medmänsklighet ett måste i alla samhällen på något sätt. Missförstå mig inte, satir och drift med folk gillar jag själv. Flera av de komiker som står för orden att man ska kunna skämta om vad som helst och som har dom giftigaste tungorna gillar jag själv. Jag älskar stand up och skrattar gärna när t ex Magnus Betnér häcklar Runar och Papa Dee. Och självklart är det svårt att få reda på i en show om någon tar illa upp eller inte. Men likväl är det så att om man i ett program som ”Grillad” sätter en person runt ett gäng flinande människor så är man inte ett dugg bättre än mobbarna i skolan. När jag ser Thomas Järvhedens ständiga patetiska bortförklaringar till alla skandalord i programmet så tänker jag på en mobbare i högstadiet som trakasserar en stackars elev verbalt och sen får en tillsägelse av en lärare var på han försvarar sig med:
”Jag bara skojade…”, varpå man sen fortsätter på samma sätt när läraren gått.
Tillväga gångsättet är precis samma. Om det som barn idag genomlider i skolan i vuxenålder godkänns och klassas som underhållning och humor så är mänskligheten ute på farlig is.
Nu har jag inte reagerat på samma sätt med ”Grillad” som med ”Idol”, främst eftersom flera av de kändisar som ställer upp på ett löjeväckande sätt ställer upp som en sorts genväg till att få vara kvar i rampljuset. Dom är betydligt mer mediavana än de gröna amatörer som söker lyckan i ”Idol”. Men idag så kan vem som helst bli antastad och verbalt attackerad av någon från TV eller en komiker, vare sig man vill det eller inte. Och man måste finna sig i det, för det är humor och då har man rätt att göra exakt vad man vill mot vem man vill utan att ta ansvar för sitt handlande. Och frågan är om det verkligen är ett sånt samhälle vi vill ha. Gärna satir, gärna parodi, men gör det med en hjärna och ett hjärta också. Det måste finnas nån form av gräns. Det måste till mer medmänsklighet även i humorn, annars får vi ett väldigt kallt och cyniskt samhälle!

/JS09