Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar

« Timglasen vid hållplatserna är ogenomtänkta | Länge leve den glada amatören »

Politisk lojalitet - vart går gränsen?
Stafrin | 05 Februari, 2013 18:48
Jag skulle vilja ägna några tankar åt en fråga som alltid poppar upp i politiska partier förr eller senare: lojalitetsfrågan. Detta är en het potatis här i Sundsvall sen Ingrid Möller nu blivit utesluten ur Miljöpartiet efter att hon sänkt ett nytt försök till en borgerlig budget i kommunalfullmäktige, som då Miljöpartiet här uppe stödjer. Ingrid Möller blev lite av rikskändis sen hon 2010 valde att inte stödja MPs plötsliga byte av block efter valet. Hon fick enorma bannor av de egna i toppen, men samtidigt mycket ryggdunk från partiets väljare. Den som vill ha en rekapitulering i härvan kan läsa min spaning från då.
Nu har MP-historien fått en vändning till efter att språkröret här uppe, Roy Resare, samtidigt skickat ut ett mail där han vill bryta allianssamarbetet efter valet 2014 och ha en samarbete mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet istället. Därefter tog han sitt pick och pack och lämnade språkrörsposten. Ingen kan i alla fall anklaga Miljöpartiet för att vara betonghäckar...

Men jag skulle ändå vilja utvidga frågan Ingrid Möller, för hon är ju inte den enda i sitt slag. Se bara på Camilla Lindberg och Fredrick Federley i FRA-debatten. För att inte tala om socialdemokraternas EU-diskussion för några år sen. Måste man rösta som sitt parti och stödja partitoppens beslut i vått och torrt? Vart går gränsen mellan lojalitet och ren politisk hjärntvätt? I mina ögon så är det rent omöjligt att begära av en väljare att man ska vara överens med sitt parti i alla frågor och rösta enligt dess topps vilja jämt. Man kan aldrig vara 100 % överens med sitt parti i alla frågor. Det måste finnas ett visst demokratiskt utrymme att kunna rösta enligt eget huvud, framför allt när det gäller MP som man inte vet från år till år vilket block dom väljer att stödja. Sen kan man ju diskutera hur mycket man kan rösta emot sitt parti och fortfarande känna någon gemenskap med partiet och dess ideologi, men det är ju också var och ens egen åsikt. Det är möjligt att det Miljöparti som Ingrid Möller en gång blev medlem i inte finns längre, men huruvida hon borde lämna det eller inte är hennes eget val och åsikt. För åsikter är mycket det som politik handlar om och förmågan att ha en sådan om hur man vill att samhället ska vara. Väljarna valde in Ingrid Möller i kommunalfullmäktige på samhällsfrågor som dom ansåg att hon hade rätt i och som dom trodde hon skulle kunna genomföra. Totalt är alltså en uteslutning av en partimedlem för att denne utnyttjat sin demokratiska rätt att rösta enligt dennes egen åsikt förkastligt. Sen kan man ju diskutera om Ingrid Möller fortfarande hade blivit utesluten om det ändå blivit en majoritet för borgarnas budgetproposition och den gått igenom. En inte så liten bitterhet märks ganska klart i beslutet. Och det är en annan fråga - om personlig bitterhet har på den politiska agendan att göra.

/JS13

Intressant?
 #
User Comments
(no subject) [Reply]
Rusan | 11 Februari, 2013 02:08

Svår fråga men det är skillnad på om du representerar, är vald till ett politiskt förtroendeuppdrag eller bara en "vanlig" väljare.
Det finns en gräns för vad man ska acceptera i partiets namn men var gränsen går är svårt att säga. Detta gäller alla organisationer. Annars får man övergå helt till personval

(no subject) [Reply]
Stafrin | 11 Februari, 2013 16:24

Ja, det är nog en svår fråga, men jag hävdar nog ändå att ur demokratisk synvinkel så är det måste att kunna rösta efter eget huvud i frågor där man är oense med partiet/föreningen/organisationen, men ändå kunna stödja dess totala ideologi/idé. Gränserna måste man nog sätta själv, uppdrag eller inte.

/JS13

Add Comment

Ämne

Text

Ditt namn

Din e-mailadress (om du har)

Din hemsida (om du har)

 authimage