Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar

« Var min uppväxts skidintresse en lögn? | Tankar kring nye påven... »

Ett kul och märkligt kaos
Stafrin | 08 Mars, 2013 19:45
Det stora samtalsämnet de senaste dagarna här i Sundsvall har varit bytet av alla bussresenärers olika busskort. Sundsvallsbussarna ska uppdatera sina betalapparater och för det ska alla busskort bytas ut och detta kan man göra på en smart och snyggt sätt eller man kan göra kaos av det hela. Man skulle ju ha kunnat dela ut korten till var och en som åker buss när dom ska betala? Eller skicka ut nya kort till dom som har registrerat sina kort. Men jag sa till mina arbetskamrater att en normalbegåvad 5-åring borde kunna fatta att om Sundsvalls busstrafik, som inte kan ha hela bussar, har bussturer som går efter golvdraget och allt däremellan, ska byta alla busskort i stan så blir det KAOS. Och det blev det. Första dagen så ringlade köerna från de ställen där kort kunde bytas, inte från Navet på bussterminalen, för den var stängd, utan från Pressbyråerna och en speciell kundservice inne på In-Gallerian. Vissa fick vänta uppåt tre timmar. Informationen om vilken kö som gick vart och hur korten skulle fungera var minst sagt usla. Ett tag talades det om att alla nya apparater inte var installerade på bussarna än och de nya korten skulle inte fungera.
"Jag kommer inte kunna åka buss på hela helgen", sa en besviken kvinna och fick till svar från busschauffören:
"Ja, du får väl gå då...!"
Service Deluxe! Efter kritik i tidningen fick man kalla fötter dock och detta ändrades och man fick åka gratis på bussar med gamla apparater under helgen.

Idag fick jag själv delta i denna totala förvirring när jag skulle byta kort, i detta fall i Pressbyrån på Esplanaden. Jag började min färd utanför Pressbyrån och tänkte att kön nog inte var så lång ändå, förrän jag möter en arbetskamrat som informerar mig att det var en orm som ringlade sig runt affären fram till kassan. Men väl därinne blev det en märklig stämning. Plötsligt var vi en stor hög med människor som kände någon sorts gemenskap. Man gjorde något som var totalt osvenskt i en kö, man pratade, trots att man inte kände någon här. För vi hade alla något väldigt gemensamt; Vi hade alla en massiv kritik mot hur detta sköttes och skakade på huvudet åt denna krångliga och galna kö. Men det var som att för ett ögonblick så kände vi alla varandra, fast vi aldrig setts. En konstig händelse. En tant framför mig sa:
"Jag undrar om man ska överge detta eller stå kvar"
Jag skrattade och sa:
"Nej, har jag stått här utifrån och ända hit så ska jag banne mig stå kvar, annars har jag kastat bort 45 minuter helt i onödan..."
Vilket hon höll med om. Jag överlevde att stå i 1 1/2 timmes kö på Bergsåkers travbana när jag vaccinerade mig för svininfluensan för ett par år sen, då borde jag väl överleva 1 timme i en Pressbyrå. Sen hur mycket den affären hade i dagskassa den dagen vill jag nog inte veta. Det kan ju inte vara så många som ställer sig i den kön för att köpa tidningen eller en korv med bröd.
Men visst var det kaos, visst är det uselt skött och jag skulle aldrig vilja göra om det, men det var en märklig och kul stämning just då trots allt. Vi är nog inte så tråkiga trots allt, om vi får rätt morot, alltså...

/JS12

Intressant?

 #
Add Comment

Ämne

Text

Ditt namn

Din e-mailadress (om du har)

Din hemsida (om du har)

 authimage