Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: Jag heter Jörgen Stafrin, är 42 år och bor i Sundsvall. Jag har i 20 år skrivit krönikor i radion och på webben och har sen 2006 denna blogg. Mellan 2006-2013 så var den mer fokuserad på politik och samhällskritik. Sen gjorde jag små tankeutflykter och betraktelser om vad som hände i Sverige, saker jag såg och hur vi fungerade som folk. Sen 2017 ligger denna blogg dock på is av tidsbrist. Kanske kommer jag tillbaka till den någon gång, men den kommer inte uppdateras på ett bra tag. Men gå gärna tillbaka och läs gamla artiklar om vad som hände mellan 2006-2017, och kommentera gärna, för jag svarar ändå!
Kategorier
Länkar

« Lindström får mig att fundera | Kommunalråd i Sundsvall avgår efter stress! »

Varför denna tekniska jäkt?
Stafrin | 15 Januari, 2007 09:13

Innan jag skriver denna fundering så vill jag säga att min mening inte är att framstå som en gammal bakåtsträvare och inte heller som en ”better-knower”, även om en del kanske kommer att ha sina tankar åt det hållet. I dagarna har det kommit ut en ny bok om saker som är på väg bort från vår vardag och på väg att ersättas av andra saker. Boken är skriven av skribenten Johan Tell och tar upp allt från skrivmaskin till överlakan och stämgaffel. Dessutom togs frågan om svenskens ständiga behov av nya saker upp i Fredrik Lindströms utmärkta program ”Världens modernaste land”. Och frågan från mig är också; varför är vi svenskar så beroende av allt nytt som kommer. Förr i tiden kunde man överse med det eftersom det nya då alltid kom i pö om pö och man hade inte samma press på sig att skaffa det nya som idag. Men numera, i 2000-talet, så är det som en slags tvångsbyte av samhälle vare sig vi vill det eller inte. Allt nytt ska komma på en och samma gång numera och alla ska ha det på en gång. Men behöver vi verkligen allt det nya som kommer?
Jag är den typen av människa (utdöende eller inte, jag vet inte) som köper saker efter behov och nytta och inte efter nyhetsvärde. Idag är detta tyvärr i och för sig likvärdiga begrepp eftersom marknaden med det samma plockar bort det gamla nästan direkt efter att det nya har kommit. Men jag försöker kolla om den nya saken verkligen är bättre praktiskt eller om den bara är en flashgrej som är lite bättre ljud- eller bildmässigt. Men mycket av det vi köper idag gör vi för att vi vill ha det bekvämare och lyxigare, inte för att det vi köper nödvändigtvis praktiskt är bättre än det gamla. Det är som konstnären Ernst Billgren har sagt:
"Det går baklänges här i världen, först hakar man på grejen, sen skapar man behovet”
Dessutom har många människor väldigt svårt att klara av att se en människa som inte hakat på den nya trenden utan är nöjd och glad med det gamla. Många tittar förundrat när jag fortfarande kommer med en freestyle och inte en bärbar mp3-spelare. Och innan jag fick en DVD-spelare gratis av mina föräldrar så fick jag försvara mitt ointresse av denna maskin flera gånger för vänner och bekanta. Och i Bingolotto i går, som jag zappade förbi när det nästan var slut, så försökte programledaren Rickard Olsson nästan tvinga ett äldre par som just vunnit en miljon att köpa en digitalkamera, fast de tydligt visade ett större intresse för sin lilla kamera med vanlig film.

För ett par år sen så såg jag på Agenda och sist där så hade Lasse Åberg programpunkten ”Veckans eftertanke”. I den eftertanken refererade han till en göteborgsmusiker som hette Ladislaus Horatius, som dragit i nödbromsen på ett tåg mellan Stockholm och Göteborg och sen gått mellan vagnarna som Jesus själv och frågat alla:
”Varför har ni så bråttom, varför har ni så bråttom?”
För det viktigaste idag är inte att det vi har är praktiskt, det är att det går fort och är fint. Det är som min före detta svåger en gång sa när vi diskuterade VHS-apparatens vara eller icke vara. På min fråga vilken PRAKTISK skillnad en DVD har i jämförelse med en video sa han:
”Ja, man slipper backa tillbaka filmen!”
Men det finns vissa saker med den nya snabba tekniken som gör att man lätt blir lurad. Som detta med MP3-spelare. Den ger säkert ett fint ljud och det är säkert bra att kunna samla 700 låtar på ett ställe (vart man nu ska resa för att kunna lyssna igenom alla dessa på en gång…?). Men går den minsta sönder sen så är det bara att kasta och köpa en ny.
En kassettbandspelare som är lite defekt (beroende på vart den är defekt förstås) går fortfarande att lyssna på. Man spar en oändligt massa pengar. Det enda jag förlorar är möjligen ett digitalt ljud, men, vad då, jag ska ändå inte öppna nåt diskotek. Eller det här att ladda ner musik till mobiltelefonen. Det enda du snart inte kan göra i din mobiltelefon är prata i den. Dessutom ser jag med fasa hur musik i framtiden kan bli förpassad till att bara vara en cool ringsignal på en telefon och inte ett kulturellt nöje för alla.

Men det finns vissa saker där jag ändå med glädje har accepterat av de nya influenserna som kommit. Givetvis tycker jag att internet och bredband är en bra nödvändighet, därför att den inte bara är cool, den tillför dessutom nåt praktiskt. Och webradio och även i viss mån webb-TV, det tillför nåt praktiskt användbart, i och med att den är mer varierad än den radio och TV vi har i våra normala apparater. Men jag försöker också att acceptera att allt folk inte är intresserade/har råd/kan köpa allt detta och jag kommer inte att bli glad den dagen Sveriges Radio slutar med den radioformen de har idag eller då vi är tvungna att handla allt vi vill ha via nätet. Då tycker jag att det är bra om det gamla finns kvar, i alla fall i våra medvetanden, så att vi inte får ett A-lag och ett B-lag i samhället.

Så mitt råd är; om ni skaffar nya saker, gör det för att NI vill det och har användning för det, inte marknaden eller grannen. Trots allt, det finns viktigare saker i denna värld. Njut av livet och naturen runt omkring istället. Morsning.

/JS07


 #
Add Comment

Ämne

Text

Ditt namn

Din e-mailadress (om du har)

Din hemsida (om du har)

 authimage