Att kommentera finansminister Anders Borgs första budget känns egentligen rätt onödigt. Man har inte direkt hållit innehållet hemligt och övervägande har jag redan kommenterat här, det minst sagt naiva arbetsmarknadsprogrammet, slopandet av fastighetsskatt osv.
En TV 4-reporter försökte fråga Borg om han kunde säga nåt om budgeten som ingen visste än. Finansministern var tyst en kort stund flinade sen och sa:
"Den är orange!"
Det kan man tolka som två saker, antingen var det hemligt eller så fanns det knappt nåt som inte folket redan visste. Det som man kan lägga till är i så fall att regeringen ska göra en långsiktig satsning på ungdomskulturen, en kultur som redan dominerar nästan 70 % av nuvarande media- och kulturutbud.
I övrigt så är det en budget som gynnar de med mest pengar och som lämnar de sämst ställda sticket. En budget så knappast går stick i stäv med Reinfeldt löfte på valnatten om att:
"Vi finns här för HELA Sverige!"
Det som jag kan peka på som riktigt bra är satsningen på vården och psykriatrin, som under 2008 ska få 500 miljoner kronor. Man tycks i alla fall ta de problemen på stort allvar.
Men att desperat försöka pressa in folk på arbetsmarknaden helt utan att kolla på bakgrund, möjlighet eller problem är både cyniskt, idiotiskt och naivt. Frågan är vem det är som människor som är förtidspensionerade och sjukskrivna ska jobba för, sin egen skull eller samhällets? Är det för sin egen skull så vore det bra dubbelbottnat om man, bara för pengar, ska jobba för att ha det bra, medan man lider dagarna i ända.
När Alliansen säger att de kommer att ha si och så många människor i jobb så visar de åter att de gott kunde bli dåliga bilförsäljare för de är bra på att sälja det som ser bra ut på ytan, men visar inte insidan och motorn förrän det är för sent.
Denna budget lämnar en bitter eftersmak hos alla som inte är mycket medel- och höginkomsttagare och ger en känsla av ångest inför höstbudgeten.

/JS07